Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
matochdryck Krönika

Vintermys i matvärmen

Margit Richert tipsar om maten som lägger sig som bränslestavar i magen.

Snön har singlat ner i stora sjok om nätterna och smält till svarta slasksjöar i dagsmejan. Klafs, klafs, klafs. Gummistövlar, paraply, oljerock, tre lager tröjor och en sjal över den rödråa vinternunan. Men ut måste hundvalpen, fem gånger om dagen. Evighetslånga promenader där man förgäves kurar sig mot kylan medan odjuret delfinhoppar sig genom snödrivorna. Elementen segrar alltid. Fingrarna stelnar i fickan. Hunden flåsar lyckligt. Runt, runt; kopplet lägger krokben och till de lekande barnens stora förtjusning stupar man i närmaste driva.

Fröjden i att komma hem skuggas av vetskapen om att det snart är dags att ge sig ut igen. Och igen, i ottan. Men nu – den välsignade värmen!

Det är dags för varm mat,  som lägger sig som en bränslestav i magen och förbränns långsamt och kontrollerat.

Man tar en bit pumpa som skalas och klyftas. Bitarna penslar man med en blandning av vit miso (som inte är vit, utan ljusbrun, men det är inte mitt fel), ljus soja, riven ingefära, en droppe honung, en skvätt sake om man har det hemma. Några stora, utslagna champinjoner kan få gå samma öde till mötes. Det hela ugnsbakas tills det ser vackert ut och när allt är klart vänder man ner färsk spenat som tillagas av sig självt i eftervärmen från den heta ugnsformen. Ät det som tillbehör till en köttbit, till fet fisk eller med valfria gryn.

Eller så tar man ett stånd grönkål och strimlar, bladnerv och allt. Tidigare under dagen har man ugnsbakat små pumpatärningar och hemma har man förhoppningsvis en god stark kycklingbuljong. Först steker man rejält med finhackad vitlök och när den börjat få färg slänger man i en näve grovhackade valnötter. Sedan snabbt som attan i med grönkålen, som får fräsa en minut eller två under omrörning. På med någon deciliter buljong, salt och peppar. Lägg på ett lock tills grönkålen är mjuk. Då vänder man ner pumpatärningarna och river över pecorino eller annan smakrik ost. Toppa med ett stekt ägg.

Bönor. Man kokar valfri sort och sparar kokvattnet att spä med. Sedan gör man till exempel en mycket osnobbig chili med kakao och eventuellt kött om man vill – och skiter i folk som rynkar på näsan och menar att det aaaaldrig får vara bönor i, och inte heller tomat men gärna trettioelva sorters chili som måste specialbeställas och som ingen kan uttala.

Eller så mosar man bönorna med lite av kokvattnet och rör ner en mortlad blandning av vitlök, salt, korianderblad och frö, dill, grön chili av jalapenotyp och svartpeppar. Så har man gjort sig en georgisk lobio, den böngryta som äts på varenda bergssluttning och görs på lika många olika sätt. Varför inte annars refrito: mosade bönor stekta med vitlök, lök, ister, spiskummin och en aning oregano. Eller baked beans! Lägg blötlagda bönor med ny vätska i en ugnsfast form tillsammans med en bit rökt fläsk, lite lönnsirap, hackad lök, en gnutta senapspulver och några stänk worcestershiresås. Ställ in i ugnen med lock. 100 graders ugn över natten och sedan 150 grader utan lock i 2–3 timmar till.

Ibland hjälper inte ens ovanstående mot kylan, och då finns det bara en sak att göra. Man tappar upp ett bad och lägger sig däri. Man skriker åt sin äkta hälft, eller ett närstående barn, eller hushållets mest väldresserade apa att man har tagit ledigt från allt resten av dagen och inte tar ansvar för någonting. ALLS! Sedan ligger man blick stilla i det heta vattnet tills någon försynt tassar in och skräckslaget meddelar att nu står det mat på bordet. Då är det dags att gå upp och ångande varm dra på sig morgonrocken och sätta sig till bords.

KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera