Carl Adam »Noppe« ­Lewenhaupt

Text: Olof Brundin

Bild: Roger Tillberg/Reportagefoto

Något gick snett i slalombacken. Den 14 mars 1960 på förmiddagen hittades den vackre, omsusade greven Greger Lewenhaupt, 24, livlös vid Åreskutans fot. Inkallad till rektorsexpeditionen på internatskolan i Sigtuna nåddes lillebror, den då 14-årige greve Carl Adam Lewenhaupt, av dödsbeskedet.

– Allt gick käpprakt åt helvete för mig där och då. Jag har aldrig lyckats leva upp till min bror. Detta är min stora sorg i livet, berättade Noppe för Aftonbladet 2006 och bekräftade därmed vad många av hans närmaste senare har sagt: Noppe formades i hög grad av sin livslånga sorg efter sin bror.

Carl Adam Lewenhaupt föddes in i den yppersta överklassen i Stockholm sommaren 1947. Han fick snart smeknamnet »Noppe«, kärleksfullt döpt efter familjens knähund. Mamma hette Christina Louise, född De Geer af Loefsta. Pappa Gösta var chef och styrelseordförande på IBM, som rönte stora framgångar med elektriska skrivmaskiner. Gösta kom också att extraknäcka som kabinettskammarherre åt prinsessan Sibylla, för vilket han belönades med medalj i Serafimerordens band – och fick en fördjupad familjerelation med kungahuset.

När Noppe just fyllt åtta år lämnade familjen Östermalm och checkade in på ättens gods, fideikommisset Geddeholm sydväst om Västerås. Det var här, i de välkrattade grusgångarnas ränder, han tillsammans med kronprinsen Carl Gustaf lärde sig att cykla.

– Jag vet inte när jag träffade kungen första gången, han har liksom alltid funnits med i mitt liv.

Kamratskapet med kronprinsen fördjupades under åren på internatskolan i Sigtuna. Noppe gick där i åtta år, men lyckades aldrig ta studenten. Den vita mössan fick han först efter kvällsstudier på den tidens Komvux. 

– Plugga var inte min grej så jag åkte till London och började på bank istället. Men bank var inte min grej heller, så jag började på NK på Hamngatan. Jag sålde skruv och spik på järnavdelningen.

Noppe var stolt över att som entreprenör ha skapat Sveriges första callcenter, mindre stolt över satsningen på färskpressad apelsinjuice. De USA-importerade maskinerna skrek ilsket och stank härsket, vilket fick NK:s ledning att be Noppe att packa ihop nymodigheterna från varuhusets ljusgård.

Med sina varuhusjobb i London, New York och Stockholm lade han grunden till ett unikt internationellt kontaktnät. Lewenhaupt är adelsätt med nummer två bland grevarna, vilket innebär att det i dag är Sveriges främsta adelsätt sedan Brahe dog ut på 1930-talet. Den »svenske greven« charmade jetset-världen med sin otvungna stil, sitt vita leende och sitt blåblodiga kontaktnät. Kronan på verket blev champagneklubben Noppes, en medlemsklubb för gräddan av svensk societet. Affärsidé: max 1000 medlemmar, medlem ett är Carl XVI Gustaf.

En yngre kollega i Noppes krogkvarter minns.

– Noppe brydde sig om alla utom sig själv. »Du har ju en glugg mellan framtänderna«, fick en nyanställd servitris höra. »Titta, det har jag också. Välkommen i gänget och lycka till«, sa han och hade fått ännu en vänskap för livet…

Noppe försökte, trots sitt väl förspända ekipage, att leva utan överdrivna åthävor.

– Det finns inget likhetstecken mellan glamour och lycka. Det finns ju en verklighet hela tiden. Jag går ut med soporna varje dag, berättade han.

Han var gift fyra gånger, sin sista hustru, Lee, träffade han på NK när hon expedierade honom. Barnlösheten var ännu en sorg hos honom.

– Det var en dröm att få egna barn. Men det är ju faktiskt naturligt att inte kunna få barn också!

I minnenas galleri över Noppe hänger bara vänligheter på väggarna. »Ett liv i gulddoublé.« »En härlig tokstolle.« »En ständigt leende gentleman.«

Men vart tog han då vägen när han behövde tänka, vara för sig själv? Jo, till musiken.

Redan på Sigtunatiden var han trummis i skolbandet Slow-Coachers. De övriga medlemmarna var så kallade externer, och fick därför ha långt hår. Detta var strängeligen förbjudet för internatsboende elever 1964, med Beatles, Stones och andra ungdomshot på lur. Noppe löste det: Han spelade iförd Ringo Starr-peruk med självhäftande polisonger, inköpta på Buttericks.

Älskad, omtyckt, populär. Kön var lång för att få dansa med Noppe. Kanske var hans svar ett uttryck för att han fått nog av glittret, glammet och ytan: 

– En svängom? Nej, jag vrickar lätt foten lagom tills det är dags att börja dansa.

Carl Adam Lewenhaupt hittades död onsdagen den 1 mars i vattnet utanför Djurgården i Stockholm. Han var klädd till fest.