Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Krönika

Så vind, skörda storm

Att slopa ränteavdragen är lättare sagt än gjort.

Allt fler argumenterar för att ränteavdragen ska reduceras. Eller, rättare sagt, bara kräver det, utan analys. Expressens ledarsida gör det ofta. Riksbankschefen går ett steg längre och säger –i en lördagsintervju i Ekot – att de borde ha slopats för länge sedan. Liberalernas ledare Jan Björklund håller med. Generalsekreteraren för OECD likaså. Och, givetvis, vänstern. Motivet är att bostadsmarknaden behöver kylas ner så att den inte kraschar.

Men frågan är inte så enkel. Kampanjen mot ränteavdragen förs med en genuin okunnighet om skatteteori. Jag har forskat och skrivit om problemet i decennier.  Några synpunkter:

Ränteavdragen gav absurda effekter på 1970- och 1980-talen. Huvudorsaken låg i den höga inflationstakten. Jag drev kampanj för att skattesystemet skulle indexeras för inflationen. Och ekonomiprofessorn Ingemar Ståhl och jag argumenterade i en bok för att även lånen skulle indexregleras. Hade detta gjorts skulle enbart realräntan blivit avdragsgill. Socialdemokraterna sa absolut nej. Kanske var våra resonemang alltför komplicerade.

Räntan då var cirka 12 procent, inflationen cirka 10. Det innebar att 10 procentenheter av räntan var en ersättning till långivaren för att lånets realvärde minskade med detta belopp. Dessa 10 procentenheter fungerade alltså som en amortering på lånets realvärde. Och denna amortering var avdragsgill, mot en marginalskatt kring 70 procent. Problemen låg inte i avdragsrätten som princip, utan i kombinationen av hög inflation och icke indexreglerade marginalskatter.

Men det var då. Nu är inflationen borta, sannolikt för lång tid. Marginalskatterna är inte lika drakoniska som förr.

Kapitalinkomstskatten bygger på en princip om symmetri mellan intäkt och kostnad. En inkomst beskattas med samma skattesats som kostnaden – räntan – dras av mot. Att räntor på bostadslån är avdragsgilla beror på att även småhus från 1913 beskattades med företagsskatten som princip: en intäkt motsvarande husens hyresvärde var skattepliktig, alla utgifter avdragsgilla.

Om ränteavdragen slopas måste skatten på kapitalinkomster – ränteintäkter, aktieutdelningar etcetera – också slopas. Om enbart avdragen försvinner bryts kapitalinkomstskatten sönder. Och alla som inte har ärvda pengar får svårare att få tillgång till kapital. Ränteavdragen är viktigast för dem som inte har förmögna föräldrar utan måste spara ihop till en kontantinsats, med det som blir kvar av inkomsten sedan staten med marginalskatten tagit sitt.

Anta att alla ränteavdrag slopas. Då blir livet än svårare för skuldsatta småföretagare. Ty företagsbeskattningen bygger också på principen att all intäkt är skattepliktig och alla kostnader avdragsgilla. Om regeringen slopar alla ränteavdrag bryter den sönder företagsbeskattningen.

Anta i stället att staten på något sätt slopar avdragen endast för bostadslån. Det öppnar för skattearbitrage. Då kommer företagare med egen belånad bostad att föra över lånen från bostaden till företaget. Detta kan staten inte motverka, annat än, möjligen, med en orimligt komplicerad totalreglering av hela kreditmarknaden.

Med skattereformen 1991 höjdes skatterna på byggande och boende våldsamt. Statens netto mot bostadssektorn svängde uppåt med drygt 50 miljarder kronor. Bostadsbyggandet sjönk sedan med 82 procent, mätt i antalet bostäder. Ränteavdragens skatteeffekt minskade med 38 procent. Byggandet ligger nu långt under behovet; mätt i förhållande till befolkningens storlek byggde vi förra året 42 procent av vad vi gjorde 1939.

Vi har även fått nya regler om skuldtak och amortering. Om ränteavdragen slopas därtill blir boendet mycket dyrare. Det knäcker en del av det bostadsbyggande vi har kvar.

Kanske något att ta med i beräkningen för dem som kräver avdragens snara hädanfärd?

Video: Erik Fichtelius

»#Metoo blir partipolitik«

KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera