Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Krönika / Kultur

I den potente matchomannens gap

Grillsäsongen 2017 är inledd. Om allt kött bara kunde bli till hö.

Vi går mot den värsta tiden på året: månaderna då allt kretsar kring kött. Det handlar inte bara om att kroppar ska exponeras in på bara skinnet. Bleksvettiga bringor eller deras trimmade antites som fyller tunnelbanevagnar med tjocka lager av löploppsavdunstningar. Sommaren är en prövning för oss som månar om att parera främmande människor i avklädd form – om det bara hade gällt det mänskliga köttet.

För det handlar ju också om det som resten av året sorteras in under matlagning men som under juni, juli och augusti är att komma i kontakt med sina djuriska instinkter.

Årets första grillböcker började dyka upp på redaktionen redan för några månader sedan. I »Grilla på riktigt« (jag längtar redan efter uppföljaren som förhoppningsvis heter »Grilla som en kärring«) vill Per Ehrlund, känd från bland annat »Grillmästarna« i TV4, lära svenskarna att ta kommandot över glöden. »Lär dig bemästra din grill« står det på omslaget, ty denna stekyta är ett vilddjur som behöver fällas likt ett byte och därefter tämjas till underkastelse. Trenden i den samtida grillkulturen är som bekant det ociviliserade och råa. Det är skägg, flanellskjorta och närmar man sig bokens sidor kan man nästan känna lukten av tredagarssvett blandat med barrskog. Eau de pickup.

Det är egentligen helt i takt med tiden. Intellektet har förpassats till källaren och ersatts av känslor. Vad kan då vara mer råkänsla än mat? Fast det är antagligen bara en tidsfråga innan någon vill försöka få in en intellektuell vinkel på grillningen. I enighet med det tappra spel utfört av en grupp kulturmän som varannan sommar kämpar för att få fotboll att ses som det gröna fältets schack i stället för en idrottsform som passar bra till öl.

I min version av helvetet rullar endast ett program på tv:n: »Världens bästa burgare« som under våren visats på TV3. Kocken Johan Jureskog har rest runt i USA för att gapa, garva och göra high fives. Med Frida Nordstrand som reskamrat har Jureskog – iklädd en vulgär form av maskulinitet – utmanat amerikaner i hamburgarkonsten. Det har varit aggressivt och potent. Kött som stuvas in i gap utan någon som helst tanke på klimat eller djur. För den här typen av urmansbeteende tar inte hänsyn till något annat än den egna njutningen.

Machomannen – han som trimmar cross fit-muskler och jagar – har haft en bred comeback på senaste tiden. Men när machomännen också styr världspolitiken med allt hårdare järnhand måste förhoppningsvis längtan efter något annat snart ta över.

Den hyllade romanen »Vegetarianen«, skriven av den sydkoreanske författaren Han Kang och utkommen på svenska i början av året, befinner sig i motsatt ringhörna. Historiens huvudfigur Yeonghye befinner sig i ett traditionellt äktenskap. Hon är tystlåten, prydlig och ställer aldrig till med besvär. Inte förrän hon börjar drömma om blod, kroppar och kött, och bestämmer sig för att bli vegetarian. Hennes familj blir rasande. Har hon blivit psykiskt sjuk? Pappan försöker tvinga in en köttbit i hennes mun. Hennes man tar ut skilsmässa. Det är en skam hur hon beter sig. »Vegetarianen« är en roman om makt och styrka som är omöjlig att inte sluka. Ett poetiskt skildrat uppror som får marken att skaka.

Kanhända är det också de privata upproren som kommer att bli framtidens räddning efter att Donald Trump beslutat sig för att bryta Parisavtalet. Om förändringen inte regleras uppifrån blir det allas ansvar att ta sin eftergift till bordet. Ett möjligt tecken på detta är att boken »Låt bönor förändra ditt liv« av Lars-Erik Litsfeldt och Patrik Olsson i skrivande stund ligger på Adlibris topplista. Det lilla steget mot en värld som eventuellt inte behöver bli mer åt helvete än den är i dag.

KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera