Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren

SEB:s chefekonom Robert Bergqvist

Ekonomi

Därför kraschade börsen

Vad som stiger måste någon gång falla.

Världens börser är blodröda. Donald Trumps nya centralbankschef Jerome Powell, som tagit över stafettpinnen efter Janet Yellen, fick en rivstart på sin första dag på jobbet när han, i går, såg de amerikanska börserna rasa med nästan 5 procent. Wall Streets så kallade skräckindex Vix, som mäter risken på börsen, gick åt andra hållet.

Att Stockholmsbörsen störtdök 4 procent direkt efter öppning är därför naturligt. En som varnat för scenariot i Fokus är chefsanalytiker Peter Malmquist, en veteran inom aktie och konjunkturanalys.

– Det är inte att leka med. När det faller så kraftigt två dagar i rad är det ett tecken på att placerare blivit livrädda för börsen, sa Peter Malmqvist, till TT.

Allting började i fredags, klockan 14.30. Amerikansk jobbstatistik visade att landet sysselsätter fler och löneökningarna är större än vad experterna kunnat ana. De amerikanska jobbsiffrorna har fått alla att vända blicken mot den amerikanska centralbanken Federal Reserve med Jerome Powell i spetsen. Den har tidigare meddelat att de kommer att fortsätta höja räntan, men frågan är hur många gånger och hur mycket – borde räntan upp ännu högre?

Den låga inflationen har varit ett orosmoment för världen sedan finanskrisen bröt ut för snart tio år sedan. I Sverige har räntan legat på minus i tre års tid som följd. Riksbanken har tillsammans med hela världens centralbanker har haft tunnelseende och pumpat in pengar i systemet för att lyfta systemet. Det har skapat låga räntor, vilket gjort det gynnsamt för att låna billigt och föra över dem till börsen där avkastningen varit högre.

Internationellt har den amerikanska börsen stigit med 30 procent och det globala börsindexet lyft 50 procent på två år. Utvecklingen har varit »exceptionell«, enligt SEB:s chefekonom Robert Bergqvist.

– Fram till förra veckan pekade börsgraferna vertikalt rakt upp i himlen. Det gick nästan för fort och folk tänkte ’det här kan inte fortsätta’, säger han till Fokus.

–  Det marknaden tappar är perspektivet. Ja, allting är på väg upp. Men vi kommer ju också från extrema nivåer.

Den som ska agera draglok framöver, som så många gånger förr, är USA. Trump har vid upprepade tillfällen tagit åt sig äran för börsfesten, men undvek nyligen ämnet under ett tal i Ohio. Helt klart har skattereformen, som kongressen röstade igenom i december, eldat på brasan. Företagen får möjlighet att investera mer, samtidigt som skattereformen skapar ännu större hål i statsfinanserna.

I slutet av månaden kommer Fed-chefen att framträda inför kongressen, det så kallade »Humphrey-Hawkins«- anförandet. Förhoppningsvis kan han då ge ett lugnande besked om hur han resonerar när räntebesked ska klubbas den 21 mars.

– Det här tvingar folk att tänka efter. Det kan vara så att börserna har gått för långt, nu behöver vi en paus, säger Robert Bergqvist.

I dag öppnade USA-börserna med en kraftig nedgång på 2 procent. Men återhämtade sig snabbt. Investerarna var tydligen på hugget letade klipp efter raset.

 

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera