Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Ekonomi / Kapitalet

Skatteverkets sisyfosarbete

Riskkapitalisterna är de verkliga vinnarna efter förra veckans domar.

I april 2011 la dåvarande finansministern Anders Borg fram ett kontroversiellt förslag. Det gick ut på att riskkapitalisterna, de som vid den tidpunkten personifierade den hätska debatten om skatteplanering, räntesnurror och vinster i välfärden, skulle betala skatt enligt 3:12 reglerna. Därmed skulle de lyda under samma lagar som fåmansföretagarna, alltså personer som riskerat sina surt förvärvade slantar för att starta en svarvarfirma eller en hundkennel. Förslaget väckte enorm kritik.

– Det regeringen gör är att skapa en gräddfil för riskkapitalisterna, sa socialdemokraternas ekonomisk-politiska talesman Magdalena Andersson och före detta direktör på Skatteverket, till Dagens Nyheter.

Regeringens tanke var att snabbt ta fram tydliga regler för branschen, och samtidigt få in några extra kronor i skatt. Men motståndarna lät sig inte blidkas. När det dessutom framkom att riskkapitalisternas egen branschförening lobbat för förslaget var fiaskot för regeringen ett faktum. Efter bara en månad fick det dras tillbaka. Frågan det gällde var om riskkapitalisternas inkomster skulle skattas som tjänsteinkomst, som på marginalen beskattas med 57 procent, eller som kapitalinkomst, som beskattas med 25 procent. Som det såg ut då betalade riskkapitalisterna, som ibland tjänade flera miljoner kronor i månaden, 25 procent på sin sist intjänade krona, medan en löntagare med 50 000 kronor i lön, betalade 57 på sin. Enligt riskkapitalisterna själva var det inte konstigt. Ersättningen de fick var nämligen inte lön. De hade investerat pengar i den fond de arbetade för, därför rörde det sig om en kapitalplacering. Och därför skulle de betala kapitalskatt.Skatteverket däremot, hävdade att den överavkastning som riskkapitalisterna fick, så kallad ”carried interest”, var ersättning för utfört arbete och borde skattas som inkomst av tjänst. Den linjen drev Skatteverket stenhårt. Men Skatteverket förlorade sina mål i kammarrätten och nekades prövningstillstånd i högsta förvaltningsdomstolen.

Därför bytte de strategi. Det hade då hunnit bli december 2014. Skatteverket beslöt nu driva målet enligt det förslag som Anders Borg lagt fram tre år tidigare. Riskkapitalisterna skulle skattas som fåmansföretagare. Med den strategin har Skatteverket varit långt mer framgångsrik. I veckan kom flera domar där riskkapitalisterna upptaxeras. Fåmansföretagare betalar löneskatt även på sin utdelning, en konstruktion skapad för att fåmansföretagare inte ska kunna plocka ut sin lön som utdelning och därmed undgå skatt. Därmed skulle man kunna tolka förra veckans domar som en seger för Skatteverket.

Men grejen är att fåmansbeskattningen föreskriver att löneskatt bara ska betalas på belopp på upp till cirka 5 miljoner kronor. Därutöver betalar fåmansföretagaren kapitalskatt på 30 procent. För riskkapitalister, som har tjänat tiotals, ibland hundratalsmiljoner kronor, innebär det att de på merparten av sina inkomster betalar kapitalskatt. Precis som Anders Borg ville. Precis som de själva faktiskt ville. För Skatteverket, som länge drivit att all ”carried interest” skulle beskattas som lön, är det däremot ett rejält bakslag. Domarna kommer säkerligen att överklagas, i alla fall några av dem. Eftersom det inte varit klart vilka regler som gällde, har vissa personer drabbats hårt av olika teknikaliteter. Men som väg framåt är reglerna säkerligen så förmånliga att de allra flesta i branschen ser dem som rimliga. Dessutom skulle det en gång för alla bli tydligt vilka regler som gäller. Det är branschen förtjänt av.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera