Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren

Adam Smith, liberalismens fader.

Ekonomi / Kapitalet

Folklig u-sväng

Storbritannien som banade väg för frihandeln skräms av internationaliseringen.

Britterna fick lära sig den hårda vägen.

Under 1800-talets första decennier var tillväxten låg och fattigdomen utbredd.

Britterna hade år 1815 infört spannmålstull, för att skydda landets inhemska jordbruk från världsmarknadens låga priser. På så vis skulle man hålla levnadsstandarden högre. Men resultatet blev det omvända. En och annan bonde fick det bättre. Men oftast arrenderade bönderna jorden och fick betala högre arrenden när intäkterna blev högre. Pengarna gick istället till de godsägare som ägde marken. Samtidigt ledde den bristande konkurrensen till höga priser för spannmålsprodukter och hungern i landet bredde ut sig.

För de styrande i England var protektionism en naturlig del av den förda politiken. Men i landet fanns också långt mer progressiva krafter.

Den skotska nationalekonomen Adam Smith var en. Han levde på 1700-talet och brukar kallas för liberalismens fader. Han gjorde Storbritannien till ett föregångsland när det kom till akademisk vetenskap kring frihandelsfrågor. Adam Smith tog avstånd från de rådande merkantilistiska idéerna, som gick ut på att staterna skulle skaffa sig ett så stort överskott i handelsbanken som möjligt. Medborgarnas välstånd skapades genom näringsfrihet, fri konkurrens och frihandel. Inom och mellan länder.

Adam Smiths idéer plockades på 1800-talet upp av de så kallade Manchesterliberalerna. De var inte akademiker, utan ett gäng fabrikanter och bönder, som motsatte sig tullar och exportförbud. Flera av deras främsta företrädare kom från just Manchester.

De slogs hårt för att få bort spannmålstullarna, men mötte länge stort motstånd. Successivt fick de dock gehör för sina idéer och 1845 när den stora missväxten drabbade Irland, där många britter ägde mark och drabbades hårt,  fick de styrande ge upp. År 1846 avskaffades spannmålstullarna.

Det var inte Manchesterliberalernas enda seger. De låg också bakom en handelstraktat, som upprättades mellan England och Frankrike, som förbjöd tullhöjningar. Den utvidgades sedan till att omfatta många fler länder, däribland Schweiz, Belgien och Preussen, men också Sverige, som gick med 1865. Det verkligt stora med samarbetet var att det innehöll en klausul som sa att om ett land fick sänkta tullar skulle de andra också få det. På så vis pressades tullarna nedåt.

Manchesterliberalerna hade således stor betydelse för den frihandelsvänliga utveckling som ägde rum i Storbritannien, men också i flera andra europeiska länder, däribland i Sverige, i slutet av 1800-talet. En tradition som britterna har hållit i alltsedan dess.

Även inom EU har britterna tillhört dem som drivit på för ökad frihandel.

Men denna öppenhet utmanas nu av protektionistiska och populistiska krafter. Det är egentligen inte konstigt. Eurokris, globalisering, flyktingkris och terrorhot är reella problem som Europa står inför. Det behövs långt mer än tullfrihet för att hantera dem. Men risken är trots allt stor att Storbritannien missgynnas av en Brexit.

Historikern Patrick Jonsson har skrivit en avhandling om frihandelns historia. Precis som andra forskare hävdar han att frihandeln kom till genom påtryckningar från företag som hade intresse av att få bort tullar och andra handelshinder. Men han finner ytterligare en avgörande förklaring till att idéerna fick genomslag. Man lyckades omvandla ekonomisk vetenskap till politisk kommunikation. Frihandeln blev en fråga som berörde »vanligt folk«. Där hade brittiska Bremain-kampanjare haft ett och annat att lära.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Ekonomi
Analys / Ekonomi

Den motvilliga skattesänkaren

Budgeten för 2020 sätter punkt för värnskatten från 1995. Vinnarna är rika och män.

Analys / Ekonomi

Sidea: Svenskt bistånd är som ryska dockor

Man kan ägna mycken tid åt att reda ut alla budgetposter, skriver Emanuel Sidea.

Ekonomi

Jan Larsson blir konkurrent till Persson

Jan Larsson, S tidigare valgeneral, går till Handelsbanken – och blir därmed konkurrent till sin förre chef Göran Persson.

Prenumerera