Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Kapitalet

Ingen minusaffär för storbankerna

När bankerna lånar till bolån får de negativa räntor. Men privatkunderna betalar fortfarande plusränta.

Hans Peter Christensen kunde inte tro sina ögon. På avin för bolånet, som normalt brukade innehålla kvartalets räntekostnad, fanns nu en negativ ränta på 249 danska kronor.

– Mina föräldrar sa att jag skulle rama in det, för att bevisa för framtida generationer att detta hände, sa Christensen till Wall Street Journal i våras.

En amerikansk affärstidning hade tagit sig till danska Aalborg för att dokumentera det historiska tillståndet med negativa bolåneräntor. Danmarks Nationalbank hade sänkt räntan till under noll och bo-låneinstitutens upplåningskostnader följde efter så att kunderna nu fick betalt för att låna.

Den danska bolånemarknaden fungerar på många sätt olika än den svenska, och en direkt jämförelse är svår att göra. Men Aalborgfamiljen är ändå ett exempel på det extrema tillstånd som råder just nu.

Även Sverige har negativa styrräntor. Flertalet statsobligationer ger i dag en ränta under noll. Bostadsobligationerna, alltså de värdepapper som bankerna ger ut för att finansiera sin utlåning till bostäder, anses mer riskfyllda och handlas vanligtvis till en högre ränta. Men i sommar har även dessa trillat under noll.

Räntan på en tvåårig svensk bostads-obligation låg i veckan på minus 0,2 procent. En svensk bank som i dag lånar upp pengar med bolån som säkerhet på två år får alltså betalt för att ge ut obligationen.

Som många har uppmärksammat har flera av bankerna över sommaren inte alls följt med obligationsräntorna neråt utan i stället legat kvar med oförändrade priser. Flera bolåneinstitut har därför bolåneräntor som ligger uppemot 2 procentenheter över obligationsräntan. Det kan jämföras med 2006 då differensen låg under 1 procent.

Ett bostadslån i dag motsvaras förvisso inte av ett obligationslån som ges ut samtidigt, utan av en rad olika längre tillbaka i historien. Och bolån finansieras inte enbart via bostadsobligationer. Cirka 40 procent kommer från andra håll. En del till exempel från kunders inlåning, som i vissa fall fortfarande ger positiv ränta och är en kostnad för banken.

Trots det kan man slå fast att bankernas marginal är ovanligt hög just nu. Enligt -Finansinspektionen låg den genomsnitt-liga bolånemarginalen på 1,57 procent per halvårsskiftet.

Karin Hellgren, informationschef på statliga SBAB, pekar mycket riktigt på att företaget också har andra finansieringskällor för sina bolån, inte minst inlåningen, som en förklaring till varför inte företagets räntor har följt bostadsobligationerna.

– Vår inlåning är av stor betydelse och vi lägger vikt vid att ge en bra ränta till våra sparare, även i det minusränteläge som råder för närvarande.

Enligt Hellgren påverkar också myndigheternas ökade krav på eget kapital prissättningen på bolån.

– Därutöver har banker i dag högre krav på likviditet vilket medför ytterligare en kostnad för att låna ut pengar. Svenska banker har även fått ökade avgifter i och med den nya resolutionsavgiften, en avgift som tas ut i proportion till balansräkningen. Denna infördes 2016 och ökar i storlek avgift under 2017.

Men förr eller senare slår lägre räntor på bostadsobligationer igenom också hos privatkunderna. Frågan är dock vad som händer framöver. Häromhelgen gav amerikanska centralbanken på nytt en signal om höjda räntor senare i år, vilket borde innebära ett tryck uppåt på marknadsräntorna. Samtidigt finns faktorer som talar för att svenska bostadsobligationer tvärtom kan bli ännu lägre.

Riksbanken köper nu statsobligationer för att driva upp inflationen. Vice riksbankschef Kerstin af Jochnick sa i ett tal häromveckan att banken skulle kunna köpa bostads-, företags- eller kommun-obligationer om mer stimulans behövs. Så kan det bli, om ECB fortsätter med sina lättnader vilket sätter press på Riksbanken att följa med. Men frågan är om Stefan Ingves verkligen i så fall vågar driva ned räntorna på just bostadsobligationer.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Ekonomi
Analys / Ekonomi

Den motvilliga skattesänkaren

Budgeten för 2020 sätter punkt för värnskatten från 1995. Vinnarna är rika och män.

Analys / Ekonomi

Sidea: Svenskt bistånd är som ryska dockor

Man kan ägna mycken tid åt att reda ut alla budgetposter, skriver Emanuel Sidea.

Ekonomi

Jan Larsson blir konkurrent till Persson

Jan Larsson, S tidigare valgeneral, går till Handelsbanken – och blir därmed konkurrent till sin förre chef Göran Persson.

Prenumerera