Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren

Fynd från det kraschade Egytair-planet.

Ekonomi / Kapitalet

Kraschen före kraschen

Om hur ett störtat flygplan kan leda till oroligheter i en hel region.

En snabb sökning på internet visar att man kan få ett rum på femstjärniga Radisson Blu Resort i Sharm el-Sheikh för mindre än 250 kronor natten. All inclusive. Och vid pyramiderna i Giza, annars översvämmat av turister, är det nästintill tomt. Egypten, den i många år så populära turistnationen, har drabbats hårt av de senaste årens oroligheter. Det inbegriper terrordåd riktade mot turister under 2005 och 2006 och stökigheter efter upproret på Tahrirtorget. Men framför allt hänger det samman med Islamiska statens uttalade intresse av att ta över Sinai och de flygkatastrofer som de misstänks ligga bakom. I oktober sprängdes ett ryskt passagerarplan på väg från Sharm el-Sheikh till St Petersburg i luften, något som IS tog på sig. Det fick den omfattande ryska turismen att nästan försvinna helt. Och så i förra veckan kraschade ett Egyptair-plan på väg från Paris till Kairo, utanför Alexandrias kust. Ingen har tagit på sig dådet, men det skapar ändå ytterligare oro. Allt fler experter varnar nu för en kollaps av hela Egyptens turistindustri. »Den går inte på knäna, den ligger på ryggen«, skriver Daily Mail.

Svårigheterna för turistindustrin berör inte bara de företagare som är verksamma inom hotell- och restaurangnäringen. Det är ett bekymmer för hela landet. På sin topp 2010 stod turismen för 11 procent av BNP och sysselsatte nästan 12 procent av Egyptens arbetskraft. Sedan dess har det totala antalet turister sjunkit med 25 procentenheter. Och fallet efter flygkatastrofen i slutet av förra året är dramatisk. I februari i år var antalet besökare i Sharm el-Sheikh hälften så många som förra året. Det talas redan nu om en spökstad. Och än värre lär det bli efter ytterligare en flygtragedi.

Utöver de direkta effekterna av fallande turism, har det medfört att Egypten lider stor brist på utländsk valuta. Staten tvingas ransonera, president al-Sisi har bestämt att valutan ska användas till matimport. De företag som behöver importera för att fungera, får stora bekymmer. Och om importföretagen också exporterar finns inget att sälja, vilket gör att än mindre utländskt kapital kommer in i landet. Det hela blir en ond spiral.

Egyptens BNP per capita är i dag en femtedel av Sveriges och landet ligger på plats 93 i IMF:s årliga rankning över nationernas välstånd. Skillnaden mellan fattiga och rika är enorm. Både vad gäller välstånd och utbildning. Per capita-siffran har i princip stått still de senaste fem åren.

Al-Sisi hyllades av många när han tog makten 2013, men ekonomiskt sett har han varit en besvikelse. Han är visserligen offer för negativa omständigheter, som IS och flygkatastrofer, men allt kan inte skyllas på det. I stället för reformer offentliggör han storslagna planer, som att bygga en helt ny huvudstad öster om Kairo, eller en bro till Saudiarabien. Med pengar som inte finns. Och i stället för att ta tag i den inhemska ekonomin förlitar han sig på omfattande stöd utifrån, framför allt från Saudiarabien. Allt medan fattigdomen och arbetslösheten förblir.

Det har lett till stort folkligt missnöje. Extra illa blev det när han i april lovade bort de två obebodda öarna, Tiran och Sanafir, i Röda havet till Saudiarabien, i en överenskommelse värd cirka 25 miljarder dollar.

Det mesta tyder på att presidenten missbedömde hur folket skulle reagera. Det har gett upphov till massiva protester och krav på hans avgång.

Samtidigt dalar oljepriset vilket gör det svårare för saudierna att hålla Egypten under armarna. Risken är att fattigdomen blir än värre. Det lär spä på de folkliga protesterna ytterligare. Presidenten, med goda relationer till såväl Saudiarabien som USA, sitter inte längre lika säkert.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera