Facket på reträtt

Text: Cleas Lönegård

Toppbild: Scanpix

Toppbild: Scanpix

På SAS har de anställda gått med på frysta löner. På Posten omvandlas heltidstjänster till deltidsarbeten. Och så kom IF Metalls krisuppgörelse i förra veckan som öppnar för 20-procentiga arbetstidsförkortningar, med följande lönesänkningar, inom hela industrin.

Då, när beskedet kom, hade flera lokala avtal om sänkta löner och försämrade villkor redan slutits mellan krisdrabbade företag och deras anställda. Fler såg ut att följa. Rädslan för att mista jobben får arbetarna, och i många fall de lokala fackklubbarna, att acceptera sådant de annars aldrig skulle ha gått med på.

Så ser paradoxen ut som just nu förskjuter maktbalansen på den svenska arbetsmarknaden: kapitalet upplever en av de värsta kriserna i historien, samtidigt som krisen öppnar upp för arbetsgivarna att driva igenom sina krav.

– Nu är inte tiden för att flyt­ta fram de fackliga positionerna, säger fackförbundet Unionens ordförande Cecilia Fahlberg, som menar att allt fokus i stället hamnar på att rädda nödställda företag. Då ökar pressen på de anställda att anpassa sig.

LO:s ordförande [[Wanja Lundby-Wedin]] håller med om att det blir tuffare att arbeta fackligt när jobben minskar.

– Arbetsgivarna kommer med väldigt konstiga förslag, som att säga upp avtal och frysa löner, sådant de inte ens skulle tänka på att försöka med i goda tider, säger hon.

Hon vill emellertid inte sätta sig till doms över IF Metall, som satt i en mycket svår sits.

– Men det som var synd med IF Metalls avtal var att vi inte hade fått möjlighet att prata om det i LO-familjen innan. Nu finns det en oro hos vissa förbund att det här får smittoeffekter. Några har redan fått liknande propåer från sina motparter, säger Lundby-Wedin.

Från arbetsgivarhåll hörs flera röster om konjunkturanpassade löner. Det skulle vara ett radikalt skifte från den lönesättningsmodell som Svenskt Näringsliv traditionellt har förespråkat.

Wanja Lundby-Wedins motpart Jan-Peter Duker, vice vd för Svenskt Näringsliv, ser inte att styrkeförhållandena på arbetsmarknaden skulle ha förändrats på ett djupare plan. Däremot applåderar han IF Metalls agerande och menar att krisen kräver nytänkande.

– Går luften ur marknaden krävs det en anpassning. Och det är klart att det är företagen som är de krävande, säger han.

Mot sig har de en splittrad fackföreningsrörelse, vars utrymme för krav är som bortblåst på grund av lågkonjunkturen. Ändå är Cecilia Fahlberg hoppfull. Krisen har lett till fler medlemmar för Unionen och ökad facklig aktivitet. Och Wanja Lundby-Wedin ser ingen anledning att vika sig.

– Skulle vi nu säga att vi ska anpassa oss till krisen riskerar vi att vi går ur krisen med betydligt sämre löner och villkor. Då får vi väldigt svårt att hämta upp det igen.

Avbrutna förhandlingar

I onsdags sprack förhandlingarna mellan facken och arbetsgivarna om ett nytt huvudavtal för spelreglerna på arbetsmarkanden, som skulle ersätta det historiska Saltsjöbadsavtalet från 1938. Skilda uppfattningar om konfliktreglerna och Las låg bakom.

Text: Cleas Lönegård

Toppbild: Scanpix