Det bubblar i oljan

Nyligen hade filmen the Big Short premiär i Sverige. Den är baserad på Michael Lewis bok med samma namn och skildrar bland annat hur hedgefondförvaltaren Michael Burry förutspår den amerikanska husprisbubblan 2007. Genom att se det som ingen annan såg lyckades han göra sig en förmögenhet. Baksidan var att resten av världsekonomin klappade ihop totalt.

Västvärlden försöker fortfarande återhämta sig från smällen. Det har gått snart ett decennium och i höstas såg det äntligen ut att bli slut på eländet. Europa var inne på sitt andra år med tillväxt, USA sitt sjätte. Då tappade börserna plötsligt balansen igen. Och det har fortsatt in på det nya året. Stockholmsbörsen är ner 7,2 procent sedan årsskiftet, även börserna i USA, Storbritannien och Tyskland darrar och går i fel riktning. Vad beror det på?

Analytiker och ekonomer söker förklaringar. Ofta anges Kinas avmattning som en anledning. Shanghaibörsen har tappat nästan halva sitt värde sedan toppnoteringen juni 2015 och det får resten av världens börser att skaka. En annan förklaring är den starka amerikanska dollarn. Den sätter tryck på råvarupriser och ställer till det för många tillväxtekonomier. Aktier som är exponerade mot dessa sektorer har haft en skakig utveckling.

Men den verkliga förklaringen är sannolikt något långt mycket allvarligare än så. Det handlar om att alltför få verkligen vågar lita på att västvärldens tillväxt är sund. De oroar sig för att en ny kreditkris är under vardande. En oro som kommer av två faktorer. Det fallande oljepriset och den räntehöjning som den amerikanska centralbanken Fed gjorde i december förra året.

Vi börjar med oljepriset. Det har fallit från 114 till 30 dollar per fat sedan mitten på 2014. Generellt sett brukar man säga att det är bra för världsekonomin. När el och bensin blir billigare finns mer pengar över till annat. Men denna gång verkar det vara annorlunda. Den amerikanska ekonomen Paul Krugman förklarar det med att oljeprisfallet varit för omfattande.  Det har gjort att flera oljeproducerande länder fått bekymmer, vilket får effekter på världsekonomin. Och det har ställt till det för många företag i oljesektorn.

När oljepriset, i mitten på 2006, steg till över 70 dollar per fat började olje- och gasföretag låna kraftigt. Under denna så kallade »skifferera« investerade 59 amerikanska utvinnings- och produktionsföretag mer än 1 000 miljarder dollar, enligt industrisajten Oilpro.com. Enligt Bank for International Settlements har ytterligare tusen miljarder investerats i oljerelaterade obligationer. Avsikten var förstås att investeringarna skulle stiga i värde. Men med det fallande oljepriset har tillväxten uteblivit. Nu är risken stor att oljebolagens kvartalsrapporter blir dåliga och att företagen på sikt får svårt att återbetala sina lån. Fler än 30 mindre amerikanska företag i sektorn, med lån som överskrider 13 miljarder dollar, har redan gått i konkurs, skriver The Wall Street Journal.

Det för oss in på den andra anledningen till att börserna svajar, USA:s höjda ränta. Oljesektorn må vara extra utsatt, men de låga räntorna har även lett till annan osund utlåning. I oktober förra året släppte Credit Lyonnais en rapport som visade att amerikanska företag snarare lånat pengar till finansiella åtgärder, som att återköpa aktier eller dela ut pengar, än till industriella investeringar. När räntorna stiger får företagen sota för det.

Bedömare tycks vara eniga om att situationen är stabilare än 2008. Bankerna är bättre kapitaliserade och har spridit sina risker. Men stigande räntor lär säkerligen dra med sig en och annan låntagare i fallet.  Vill du veta hur man drar nytta av det? Besök en bio nära dig.