Medelklassen de stora förlorarna
Ett vanligt amerikanskt hushåll har, trots flera års högkonjunktur, fortfarande lägre inkomster än för sju år sedan. Det visar siffror från den amerikanska folkräkningsbyrån.
Uppgifterna väckte stor uppmärksamhet och kan bli helt avgörande i presidentvalet.
Innebörden är att den konjunkturuppgång som inleddes 2001 är den första som inte har lett till högre inkomster för medianhushållet. Enligt statistiken är det endast de rikaste fem procenten som fått högre inkomster under perioden.
– Det finns framför allt två möjliga förklaringar till det här, säger Jesper Roine, forskare på Handelshögskolan i Stockholm.
– En del påstår att det beror på omställningen till it-samhället och att det i inledningsskedet bara är en liten grupp som kan tillgodogöra sig vinsterna av den. Andra hävdar att det beror på globaliseringen, som gör att avkastningen på att vara bäst ökar dramatiskt.
Oavsett förklaring är fördelningsfrågor politiskt sprängstoff. Bland de demokratiska presidentkandidaterna är det framför allt John Edwards som profilerat sig i fördelningsfrågan. Stagnerande medelklasslöner och fattigdom är hans huvudfrågor. Bland hans förslag finns höjd minimilön och starkare arbetsmarknadslagstiftning, men också varianter av jobbavdrag och nystartsjobb.
Även Hillary Clinton, just nu favorit att efterträda George Bush, försöker bemöta medelklassens oro för att halka efter. Nästa presidentval handlar, enligt hennes beskrivning, om att återupprätta den amerikanska drömmen. Den som arbetar hårt måste kunna skapa en bättre framtid för sig själv och sin familj. Högst upp på hennes agenda finns bättre och billigare sjukvård, men också bättre barnomsorg och högre minimilöner.
– I allmänhet tolererar amerikaner större ojämlikhet i inkomster än vad man gör i Europa. Men människor inser i allt högre grad att ojämlikhet i inkomster har lett till lägre social mobilitet, säger Christian Weller, senior fellow på tankesmedjan Center for American Progress.
Enligt Christian Weller minskar andelen amerikanska hushåll med ekonomiska marginaler i snabb takt. Andelen familjer med finansiella tillgångar som motsvarar tre månaders inkomster har på fem år minskat från 39 till 30 procent.
Men även utanför demokratiska kretsar väcker den allt skevare inkomstfördelningen oro. Ben Bernanke, amerikansk centralbankschef och före detta ekonomisk rådgivare till George Bush, ägnade tidigare i år ett helt tal åt fördelningsfrågor. Han konstaterade att ojämlikheten i USA har ökat de senaste trettio åren.
Bernanke lutar åt att den ökande ojämlikheten beror mer på teknologisk förändring än på globaliseringen. Men han pekar också ut allt svagare fackföreningar som en faktor.
Bernankes främsta oro är att den amerikanska allmänheten nu ska ta avstånd från globalisering och frihandel. Han föreslår därför ökade satsningar på utbildning, omskolning och arbetsmarknadsutbildning. Bernanke propagerar också för att pensions- och sjukvårdsförmåner måste frikopplas från en specifik anställning. Annars finns risk för att stora grupper säger nej till varje form av strukturomvandling.
