Historia / USA-val

Pandemi, raskonflikter och en sjuk president: 2020? Nej, valåret 1920 i USA!

Hundratusentals amerikaner har dött i den globala pandemin. Presidenten har bekräftats vara sjuk. I många städer har raskonflikter lett till öppna strider på gatorna. Favoriten att bli president kampanjar mestadels från egna hemmet. USA 2020? Nej, USA 1920.

Warren Harding, republikanernas kandidat i presidentvalet 1920, hade inget twitterkonto, men ställde gärna upp på den tidens selfies och använde den allra senaste kampanjtekniken i form av grammofonen. Och hans budskap på 78-varvarna om en ”återgång till normaliteten” efter år av kaos, under hans slogan ”America First”, uppskattades. Så fick han också 60 procent av rösterna.

Marie-Danielle Smith skriver om likheten mellan valet 1920 och det 100 år senare i kanadensiska Macleans.

”Amerikas nuvarande behov är inte hjältemod, utan läkning; inte underkurer, men normalitet; inte revolution, utan restaurering; inte agitation, utan justering; inte kirurgi, utan lugn; inte det dramatiska, utan det opartiska; inte experimenterande, utan balans; inte internationalitet, utan hållbarhet i triumferande nationalitet”, förklarade Warren Harding i sitt mest uppmärksammade tal inför nomineringen till presidentkandidat.

Den demokratiska presidenten Woodrow Wilson, hade året före drabbats av en allvarlig stroke i oktober 1919. En rubrik i New York Times nästa morgon citerade en läkare som beskrev honom som ”en mycket sjuk man.”

Han hade blivit en impopulär president, han förde USA in i första världskriget efter att ha lovat att inte göra det. En tredje period var utesluten, inte bara av hälsoskäl.

Demokraterna valde tidningsmannen James M Cox som sin presidentkandidat. Hans vice presidentkandidat skulle få en betydligt större historisk betydelse, marinministern Franklin D. Roosevelt, då bara 38 år gammal.

Warren Harding håller improviserat tal till besökare från sitt hem i Marion, Ohio.

Den globala pandemin hade kostat runt 675 000 amerikaner sedan utbrottet av spanska sjukan 1918. Mordet på en afroamerikansk tonåring sommaren 1919 utlöste några av värsta rasupploppen i USA:s historia. Tonåringen drunknade i Michigansjön efter att en grupp vita barn stenade honom för att ha brutit mot segregeringen på en badstrand. Under en veckas upplopp dödades flera och hundratals skadades.

Oron växte också av en serie anarkistiska bombningar. Brevbomber skickade till politiker misslyckades till stor del, men en senators fru och hushållerska skadades. 1920 trodde man att samma anarkistiska grupp stod bakom en bombning som dödade 38 personer på Wall Street.

Harding ansågs snyggare än sin motståndare Cox och hade en ganska oproblematisk politisk bakgrund, han hade valt att inte motsätta sig vare sig kvinnlig rösträtt eller spritförbudet.

Mycket utspelade sig i stället på den internationella arenan. Cox kampanjade för att gå med i Nationernas förbund och sade att internationalism var nödvändig för fred, Harding hävdade att USA skulle äventyra sin suveränitet om man gjorde det.

Fast den amerikanska allmänheten var uppenbarligen ganska trött på de senaste årens händelser och ägnade lite uppmärksamhet åt politiken. En reporter uttryckte det så här: ”Folket vet verkligen inte vilka idéer Harding eller Cox representerar, det gör inte Harding eller Cox heller. Så stor är demokratin.”

James M Cox kampanjar med sin vicepresidentkandidat Franklin T Roosevelt.

När Cox turnerade landet runt och anklagade Harding för att vara lat, stannade Harding i allmänhet hemma i en framgångsrik "Front Porch Campaign".

I hemmet tog däremot Harding emot amerikaner som dök upp där, och de ville oftast bli fotograferade ihop med Harding och hans fru Florens. Bilder som de sedan gärna lånade ut till sin lokaltidning.

Radio hade ännu inte fått sitt riktiga folkliga genombrott, men valresultaten 1920 var de första som sändes ut på radio. Och Harding var den första presidentröst som hördes i amerikansk radio.

Ännu fanns inget inflytelserikt Hollywood med stjärnor och kändisar redo att stötta respektive kandidater. Men Al Jolson, litauer från början som kom med sin familj till USA som barn, var som sångare en stjärna på stark uppgång och gav stöd till Harding. Jolson uppträdde oftast med svärtat ansikte, blackface.

Båda kandidaterna ansågs vara relativt gamla. Harding, 55 år gammal, blev president vid en tid då den genomsnittliga livslängden för amerikanska män bara var 56. Cox var 50 år gammal vid valet.

Men Harding led redan av hjärtsjukdom och han överlevde inte sin första mandatperiod. År 1923 dog han i ett hotellrum i San Francisco av vad som verkar ha varit en hjärtinfarkt. Vicepresidenten Calvin Coolidge tog över och valdes till president 1924.

Fast av den normalitet Harding utlovade blev det inte så mycket. Hans tid präglades av mutskandaler, där ministrar bland annat tjänat pengar på att sälja olja från krigsmaktens depåer till privata händer. Inrikesministern Albert B Fall dömdes till ett års fängelse för mutbrott.

Warren Harding kastar första bollen på baseballmatch.

LÄS OCKSÅ: USA-valet: Därför kan segraren förlora

Logga in som prenumerant för att fortsätta läsa.

Logga in
eller

Köp FOKUS ONLINE utan bindningstid!

Prova 1 månad för 1 krona

Kampanjpris 1 krona första månaden därefter 149 kronor per månad.

Detta ingår:

Obegränsad tillgång till alla online-artiklar.

Aktuella analyser och fördjupningar.

Dagligt nyhetsbrev.

Fokus på samhällsfrågor, politik, ekonomi, kultur och vetenskap.

Fortsätt

Jag godkänner villkoren för Fokus (FPG Media AB).

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera