Hållö: Invandring har försämrat villkoren i LO-yrken

De senaste decenniernas invandring har ökat arbetskraftsutbudet i flera yrken inom LO-kollektivet. Resultatet har blivit mer otrygga anställningar och svagare löneutveckling än vad som hade varit fallet annars, enligt LO:s chefsekonom Torbjörn Hållö.

– Om du får hit många personer som kan ta en viss typ av yrken så kommer villkoren i dessa yrken att pressas. Och det är just det som har skett de senaste åren, säger han.

Pressen märks tydligast genom förändrade anställningsformer, vilket har lett till att otryggheten har ökat i de yrken som har låga utbildningskrav. Kollektivavtalen erbjuder inget påtagligt skydd för denna grupp.

– Även kollektivanslutna arbetsgivare hittar möjlighet att inom avtalet pressa ner villkoren – bland annat genom att endast erbjuda visstidsanställningar, timanställningar, deltidsanställningar samt använda sig av hyvling, säger Hållö.

Det senare innebär att sänka arbetstiden på grund av arbetsbrist. Utvecklingen gäller framför allt jobb där nyanlända snabbt kan etablera sig och där språkkraven har varit lägre.

– Det är en utbudseffekt. Skulle vi få hit 10 000 raketingenjörer skulle lönerna och villkoren sjunka för dem också, säger Hållö.

Det finns ytterligare en dimension av detta som får konsekvenser för samhället, menar han.

– Du får en mer etnifierad arbetsmarknad. Vissa jobb kommer att få en väldigt hög koncentration av anställda från en viss typ av länder. Denna etniska grupp riskerar då kollektivt att få sämre villkor på arbetsmarknaden, säger Hållö som har stöd i forskningen.

Hållö får stöd i forskningen. I en aktuell bok följer Johan Alfonsson, sociolog vid Göteborgs universitet, utveckling för arbetarklassen under de senaste decennierna. Med hjälp av data om anställningsformer, arbetsvillkor och löneutveckling visar han hur otrygga anställningar blivit allt vanligare i klassiska arbetaryrken.

I den kategori som Alfonsson nämner som ”okvalificerad arbetarklass” har andelen visstidsanställda ökat stadigt sedan 2005. I denna grupp finns yrken med låga formella utbildningskrav som städare, restaurangbiträden, vårdarbetare, lagerarbetare, bud med mera.

Andelen visstidsanställningar har i denna grupp ökat från cirka 24 procent till runt 32 procent mellan 2005 och 2022. I gruppen ”kvalificerad arbetarklass” har andelen visstidsanställningar också ökat, men blygsammare: från 15 procent till 17 procent. Dit räknas yrken med specialisering eller yrkesutbildning, till exempel elektriker, mekaniker, eller byggarbetare med yrkesbevis.

Detta skiljer sig från ”medelklassens yrken” (lärare, sjuksköterskor, akademiska yrken) och ”övre medelklassens yrken” (chefer, läkare, direktörer, med mera) där andelen visstidsanställningar i stället sjunkit med några procent.

Även en norsk studie från 2019, från forskningsinstitutet CEPR, ger Hållö fog för sitt resonemang. Den visar att när Norge tog emot en stor arbetskraftsinvandring efter EU:s utvidgning österut i början på millenniet, ökade utbudet av arbetskraft snabbt i vissa yrken – framför allt sådana med låga språkkrav.

Forskarna fann att löneutvecklingen i dessa yrken blev betydligt sämre än i andra. Yrken med störst ökning av invandrare hade 18 procent lägre löneökning än yrken med färre invandrare under samma period. Effekten var tydligast i branscher där invandrare koncentrerades med låga formella kvalifikationskrav.

– Alla är på ett teoretiskt plan överens om modellen om substitut och komplement. Om du får hit en grupp människor som liknar någon annan grupp så kommer du pressa ner villkoren för dem, medan andra grupper kan få det bättre, säger Torbjörn Hållö.

Hans slutsatser står i kontrast till de förhoppningar som tidigare uttrycktes från LO. Under migrationsvågen 2015 trodde dåvarande ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson att den stora invandringen kunde bli en ekonomisk språngbräda för Sverige.

Till Svenska Dagbladet sa han att Sverige kunde ”få en superekonomi” i december 2015 och tillade: ”Det är en enorm investering. Men redan 2020 kan de flesta av dessa 170 000 ha arbete”.

På sina håll i arbetarrörelsen lever den positiva grundsynen kvar. Den fackföreningsägda tankesmedjan Katalys har i flera rapporter pekat på invandring som en ekonomisk vinstaffär för både arbetsmarknaden och samhället.

Hur tänker du kring Katalys resonemang?

– De saknar delar av berättelsen. Det finns fördelar med invandringen men det finns också tydliga nackdelar. Man kan inte plocka ut det ena och inte presentera det andra. Man måste presentera verkligheten som den är och den är ganska gråmelerad, säger Torbjörn Hållö.

LO-medlemmarnas väljarsympatier har under samma period genomgått stora förändringar. Ovan nämnde sociologen Johan Alfonsson visar i sin bok ett diagram över röstningsmönster i riksdagsvalen där det framgår att Socialdemokraternas stöd bland arbetare har fallit dramatiskt – från omkring 70 procent i mitten av 1980-talet till endast 35 procent i valet 2022.

Samtidigt har stödet vuxit för Sverigedemokraterna som är näst största parti bland LO-väljarna och samlade nära tre av tio arbetarröster, med god marginal ner till nästa konkurrent på listan.

– Det är ingen hemlighet att det i praktiken finns två stora partier bland medlemmar bland arbetarna inom LO och det är Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna, säger Hållö.

Har det blivit mer rationellt för en LO-medlem att rösta på SD i stället för S, med tanke på invandringens inverkan på deras villkor?

– Människor är mer komplexa än den enskilda yrkesgruppen. Det vore förmätet av mig att säga vad folk ska rösta på.

Däremot menar Hållö att den politiska diskussionen om invandringen länge har präglats av en ovilja att tala öppet om konsekvenserna.

– Det är klart att det är ett problem att vi inte har kunnat prata om migration på ett normalt sätt, om både de fördelar och nackdelar som finns. Det har varit ett märkligt debattklimat där man bara väljer ut ett perspektiv och blundar för de andra.

***

Läs även: Svenska modellen knakar i fogarna inför valet

Läs även: LO kräver kortad arbetstid