Migrationsverket: ”Inga tonåringar med skyddsbehov utvisas”

Förra året invandrade cirka 90 000 personer till Sverige, varav cirka hälften anhöriga som nu är den största gruppen invandrare. De senaste veckorna har det dock mest handlat om motsatsen i media – utvisningar av anhöriga. Flera fall där nyss myndiga tonåringar har förlorat rätten att stanna i Sverige har fått stort genomslag – vilket har utlöst en politisk debatt, där både Socialdemokraterna och Miljöpartiet krävt förändringar i regelverket.

Samtidigt är det dessa partier som i regeringsställning lade grunden för dagens lagstiftning. År 2016 införde den dåvarande S-MP-regeringen den tillfälliga utlänningslagen. Permanenta uppehållstillstånd som huvudregel ersattes av tidsbegränsade tillstånd samtidigt som självförsörjningskravet skärptes. En anknytningsperson i Sverige måste därefter kunna försörja både sig själv och sina anhöriga som kom hit, samt ha en bostad av tillräcklig storlek och standard.

Lagen permanentades till stora delar 2021. Efter Tidöregeringens tillträde skärptes kraven ytterligare (med en bred riksdagsmajoritet) 2023, med höjda inkomstkrav och preciserade krav på bostadens storlek och standard. Samtidigt avskaffades möjligheten att bevilja uppehållstillstånd på grund av så kallat särskilt ömmande omständigheter för personer över 18 år.

Bestämmelsen hade tidigare kunnat användas då en person saknade asylskäl men ansågs ha en särskild anknytning till Sverige, exempelvis genom lång vistelsetid, skolgång eller social etablering. Kvar fanns då endast möjligheten att bevilja uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter – en betydligt snävare undantagsregel avsedd för exceptionella situationer.

Effekten har blivit att ungdomar som kommit till Sverige genom familjeanknytning inte längre kan förlänga sina uppehållstillstånd när de blir myndiga vid 18 års ålder. För att få stanna krävs då en egen grund för uppehållstillstånd, såsom arbete, studier eller skyddsbehov.

En sådan var Maryam Halali som SVT berättade om förra veckan. Hon kom till Sverige från Iran som 14-åring tillsammans med sin familj. När hon fyllde 18 år fick hon avslag på ansökan om fortsatt uppehållstillstånd, trots att hennes mamma och syster fått stanna. Migrationsverket och domstolarna bedömde att hon saknar egna skyddsskäl och att familjeanknytningen inte längre är tillräcklig eftersom hon nu är vuxen. Beslutet innebär att hon ska utvisas till Iran. Att en sådan skulle verkställas i nuläget är dock osannolikt då alla utvisningar till Iran har stoppats på grund av de pågående oroligheterna där.

– Vi utvisar aldrig ensamma barn eller vuxna om de har skyddsbehov. Skulle de ha haft det så skulle de ha fått asyl, säger Migrationsverkets presschef Jesper Tengroth som på grund av tidsbrist ber Fokus att ställa vidare frågor via mejl.

Myndighetens presskommunikatör Jacob Sandström betonar att personer med skyddsbehov inte utvisas.

”De personer som däremot riskerar att utvisas efter att de fyllt 18 år är de personer som får sitt första uppehållstillstånd i tonåren och därför bara bott några år i Sverige”, skriver han.

Han menar vidare att det gäller ungdomar som inte har varit i Sverige särskilt länge – oftast inte längre än tre år.

”Barn till utländska föräldrar som växer upp i Sverige med uppehållstillstånd hinner ofta få antingen permanent uppehållstillstånd eller medborgarskap innan de fyller 18 år. De personerna utvisas inte. Vår bedömning är att det ofta handlar om att de inte har haft uppehållstillstånd tillräcklig tid för att beviljas permanent uppehållstillstånd innan de fyller 18 år.”

Samtidigt finns fall där ungdomar har bott betydligt längre i Sverige och ändå utvisas i samband med att de blir myndiga. Sådana situationer uppstår i allmänhet när en familj har fått avslag på sin asylansökan men blivit kvar i landet ändå. När barnet fyller 18 prövas ärendet individuellt, och utan egen grund för uppehållstillstånd fattas då ett utvisningsbeslut.

SVT har exempelvis berättat om Mariam Noorali i Karlstad, som kom till Sverige som åttaåring tillsammans med sin familj, och därmed tillbringat tio år i landet.

Familjen fick avslag på sin asylansökan och har efter flera överklaganden fortfarande inget uppehållstillstånd. När Mariam nyligen fyllde 18 år kallades hon till återvändarsamtal och ska nu utvisas till Irak, ett land hon enligt egen utsago saknar anknytning till.

Enligt Ludvig Aspling, migrationspolitisk talesperson för SD, uppstår en sådan situation ofta efter att en familj fått avslag men ändå blivit kvar i landet under en längre process. När barnet fyller 18 prövas ärendet individuellt, och utan egen grund för uppehållstillstånd fattas ett utvisningsbeslut.

– Att man säger att någon ”utvisas ensam” beror ju på att föräldrarna inte följer med. Vill man att vi ska utvisa föräldrarna också?

Aspling menar att det ytterst är en konsekvens av att familjen saknar laglig rätt att vistas i Sverige, och att myndigheternas beslut i dessa fall följer den ordning som gäller när ett barn blir myndigt och därmed ansvarar för sitt eget tillstånd. Han är samtidigt kritisk till att många tycks sakna kunskap om vad regelverket faktiskt innebär.

– Det är märkligt att bo i ett annat land utan att veta vilka regler som gäller för ens uppehållstillstånd och när det löper ut. De flesta svenskar har koll på när deras pass går ut, trots att konsekvenserna där är mycket mindre, säger han.

De fall som uppmärksammats på senare tid rör dock inte bara tonåringar. Ett av dem gäller fyraårige Raif, som enligt Dagens Nyheter skulle ”utvisas ensam” trots att han har autism, fortfarande går i blöja och inte kan prata.

Raif saknade uppehållstillstånd vid sin födelse i Sverige och var därför tvungen att resa till Bosnien tillsammans med sin pappa, som under tiden blivit svensk medborgare, för att därifrån slutföra sin ansökan – vilket är huvudregeln i utlänningslagen. Inget skyddsbehov fanns och Bosnien är inget konfliktland. Senare fick Raif dessutom ändå uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande skäl, och han behövde därför aldrig göra resan.

Migrationsverket framhåller också att minderåriga inte kan utvisas hur som helst.

”För att en utvisning av en minderårig ska kunna verkställas behöver Migrationsverket säkerställa att det finns ett ordnat mottagande i hemlandet”, skriver Jacob Sandström.

Hur många barn och ungdomar i den gruppen som berörs av regelverket kan myndigheten däremot inte ange.

”Vår bedömning är att det inte går att ringa in gruppen med de statistiska medel vi har att tillgå i dagsläget. För det krävs att varje enskilt ärende granskas.”

***

Läs även: L-förslag kan bli början till slutet för Migrationsverket

Läs även: Intet nytt om invandringen – över 50 år av integrationspolitiska illusioner