tisdag 28 oktober
En ny studie visar att friskoleelever klarar sig sämre än elever från kommunala skolor på högskolan. Regeringens utredare ser det som ett dråpslag mot friskoleväsendet – men han har en lösning.
Elever från friskolor klarar sig sämre på högskolan än elever som har gått kommunala skolor, visar en färsk rapport från Skolverket och Universitetskanslerämbetet (UKÄ). Lägst resultat får de elever som har gått på skolor drivna av aktiebolag. Stiftelsedrivna skolors elever klarar sig något bättre, men fortfarande sämre än de elever som har gått på kommunala skolor.
Studenternas prestationer har mätts genom att jämföra deras avklarade högskolepoäng i förhållande till antalet poäng som de registrerade sig för. Friskoleelever ligger ungefär fem procentenheter lägre än elever från kommunala skolor.
Studiens resultat går i linje med en tidigare liknande studie från 2018. Efter den studien framfördes en hypotes om att friskoleelever möjligen registrerar sig för fler poäng eller går svårare utbildningar. I denna studie har man dock kontrollerat för detta och skillnaderna kvarstår.
– Resultatet är förödande, inte bara för friskoleväsendet, utan för den politik som under 30 års tid har möjliggjort detta, säger Magnus Henrekson.
Han är nationalekonom och leder den av regeringen tillsatta betygsutredningen som ska motverka betygsinflation och glädjebetyg. Uppdraget ska redovisas senast den 21 februari 2025.
– Om de förslag som vi framför vinner laga kraft kommer glädjebetyg och betygsinflation att omöjliggöras, säger han.
Han vill inte gå in i detalj på hur förslagen kommer att se ut, men ett huvudspår är att gymnasieskolor ska tvingas sätta betyg på sina elever i förhållande till hur de presterar på nationella prov. Nationella proven ska göras rättssäkra och skolorna har att förhålla sig till det betygssnitt som erhålls.
Men Magnus Henrekson är rädd att det brådskar om friskolorna ska kunna behålla sin legitimitet – eller ens finnas kvar i framtiden.
– För friskolesektorn är omöjliggörandet av glädjebetyg en överlevnadsfråga. Om det inte görs kommer friskolorna att vara borta om tio år då det politiska motståndet blir större och större.
Risken finns att politisk panik uppstår av den aktuella rapporten, menar han, och att uthålligheten brister. Andra aktuella utredningar syftar nämligen till att eliminera friskolorna.
– Den utredning som pågår parallellt om vinststopp i friskolor, under ledning av Joakim Stymne, hade inte varit aktuell om glädjebetygsfrågan hade varit löst, säger han.
En annan nationalekonom, skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren, menar även han att en reformering av betygsystemet är välkommen.
– Oavsett hur vi tolkar resultatet av rapporten visar den att en reformering av betygsystemet är nödvändig för att säkerställa likvärdig betygsättning. Magnus Henreksons utredning kommer förhoppningsvis att leda dit, säger han.
Samtidigt vill han mana till försiktighet när studier som den aktuella ska tolkas.
– Vi vet i själva verket inte vad som mäts och varför vissa grupper presterar på ett visst sätt när de kommer till högskolan.
För att belysa vad han menar anför han studier som har gjorts på betygsskillnader mellan kvinnor och män.
– I studier har det visat sig att flickor får högre betyg än pojkar i relation till hur de presterar på nationella provet. Trots det går det bättre för flickorna än pojkarna på högskolan även om de kommer in med likvärdiga betyg.
Han menar därför att man inte ska dra för långtgående slutsatser av hur väl vissa grupper presterar på högskolenivå.
– Jag motsätter mig inte tanken om att glädjebetyg är vanligare på friskolor. Men det kan finnas andra faktorer som gör att friskoleelever presterar sämre på högskolan.
Han pekar på att de ungdomar som söker sig till friskolor i snitt är något mer lågpresterande än de som söker till kommunala skolor. Det kan också finnas skillnader i inställning till studier.
– Det är skillnader som sedan kan få effekt i högskolestudier. Det mest träffsäkra sättet att mäta betygsinflation är genom extern rättning av en oberoende part. Den aktuella rapporten är inte lika exakt i det avseendet, säger Gabriel Heller Sahlgren.
***
