»Partipolitiska program är väldigt flummiga«

Text: Martin Röshammar

Bild: Angelica Zander

Till fönsterbordet på restaurangen har hon med sig familjeföretaget Axel Johnsons årsberättelse för 2012. »Affärer som gör skillnad« är rubriken på det färgglada omslaget. Hon kallar den för värderingsbok eller drivkraftsbok. Antonia Ax:son Johnson fyller 70 år i september, är nyfiken och energisk men är också välplanerad och fokuserad och lika ointresserad av att känna sig nöjd, tacka för sig och på allvar pensionera sig.

När Antonia Ax:son Johnson tog över ­efter sin far Axel Ax:son Johnson, då han fick en stroke 1976, var det som en flodvåg som förde in henne i den ansvarstyngda rollen som chef för familjeföretaget. Nu, 37 år senare, menar hon att hennes ledarstil blivit säkrare, lugnare och klokare. I dag kommer hon fortare till beslut, förstår situationer snabbare även om hon fortfarande »går på fantastiska nitar«. Men den stora skillnaden är att hon lättare kan skaka av sig känslan av misslyckande och kvickare inse hur problemet ska lösas.

Antonia Ax:son Johnson är ägare och ordförande, men inte längre operativt ansvarig för Axel Johnsongruppen, där bland annat Axel Johnson AB med Axfood, Axstores, Martin & Servera, Mekonomen och Svensk Bevakningstjänst ingår.

Nu har hon mer tid över för reflektion och mer tid för att rida sina älskade hästar på morgnarna och för den växande häströrelsen hemma på Lövsta gård. Antonia poängterar nöjt att det är världens första miljöcertifierade avels- och tävlingsstall med 50–60 hästar. Hon kallar tiden hon fått för en »fantastisk lyx«.

– Jag är väldigt mån om att ledningsgruppen aldrig ska behöva känna att jag tycker att det var bättre förr. Det är väl den största risken. Men jag ska vara stödjande, alltid tillgänglig. Som samtalspartner.

Axel Johnson AB:s ordförande beskriver hur de tidigare generationerna varit besjälade av att skapa något, av att bygga upp ett industrikonglomerat där allt hängde ihop. Hennes far brann för att föra ut produkterna i världen, han var en internationalist. För Antonia gällde det att hitta sin röda tråd. Själv säger hon att långsiktighet blev just det, i form av ansvar för kvalitet, hälsa och miljöfrågor. Hon menar att hållbarhetstänkandet är Axel Johnsons bärande grund i dag och att det lönar sig.

– Det är ju när det lönar sig som du får alla med dig i företagsvärlden. Jag märker hur mitt engagemang för hållbarhetsfrågor och miljöfrågor bara växer.

Hon som är Sveriges rikaste kvinna och god för 48 miljarder kronor, förklarar att handel och tjänster är Axel Johnson AB:s dna, det är det de förstår och det är det de trivs med. Så kommer det att vara även framöver, även om hon är noga med att understryka att det är omöjligt att veta vad som händer om 20–30 år.

När den svenska ekonomin höll på att, som Antonia Ax:son Johnson uttrycker det, falla isär i början av 1990-talet, jobbade hon dygnet runt för att rädda skutan. Hon, som är så tävlingsinriktad, hann aldrig med att känna efter hur hon mådde men kände en otrolig lättnad efteråt.

Ingenting ångrar hon även om hon då och då fattat fel beslut, placerat människor på fel jobb, jobb de inte passat för. Med åren har hon blivit allt bättre på att hantera och reda ut de situationerna.

Tre av hennes fyra barn innehar olika positioner i företaget och hon ser nöjd ut när hon förklarar att det ger en trygghet att inte vara det enda barnet, att inte vara lika utsatt som hon själv var en gång i tiden och att alla är överens om att företaget ska leva vidare.

Vissa verksamheter lämnar hon dock helt. Som politiken. Även om hon fortfarande sitter kvar i kommunfullmäktige i Upplands-Väsby för folkpartiet, fram till valet nästa år. I tolv år satt hon i partistyrelsen och Antonia Ax:son Johnson menar att det är oerhört svårt att driva frågor politiskt, särskilt på riksplanet.

– Du har en idé, en vision, något du verkligen tror på. Sen ska den genom hela den demokratiska processen och när den kommer ut så är den helt urvattnad. Och om man läser de olika partipolitiska programmen är de ofta väldigt flummiga. Det beror på att det är så många viljor som har tyckt till.

När hon senare läser den här texten säger hon att hon är rädd att hon låter lite gnällig. Men det gnälliga tonfallet finns inte i hennes sätt att vara. Är något negativt konstaterar hon det, rätt upp och ner, utan krusiduller. Är något positivt lägger hon däremot gärna till ord som fantastisk, otrolig och underbar.

Hon anser att lokalpolitiken gör skillnad på ett helt annat sätt än rikspolitiken. Engagemanget för stadsplanering och omdaningen av det hon beskriver som en förort med ganska dåligt självförtroende till en stad »i sin egen mening«, är hon nöjd med. Hur skolorna utvecklats i kommunen är hon däremot inte särskilt tillfreds med.

– Till slut kände jag ändå att jag inte orkar med ännu en helt ny uppsättning av människor du ska fightas med för att vi ska få en mänskligare stad med bredare trottoarer och fler mötesplatser.

Fakta | Rotselleri på Rolfs Kök
Bjuden på lunch: Antonia Ax:son Johnson.
Aktuell: Ordförande för och ägare av Axel Johnsongruppen.
Åt och drack: Rotsellerisoppa. Lax med senapsstuvad spetskål.  Bubbelvatten filtrerat med egenproducerade vattenrenare. Dubbel espresso.
Stod för notan: Martin Röshammar som åt och drack detsamma.
Var: Rolfs Kök i Stockholm.
Fotograferade: Angelica Zander.

Antonia Ax:son Johnson är styrelseledamot i Nordstjernan Kultur och Media som är en av Fokus ägare.