Förhandlingar mellan Libanon och Israel i sikte
FN:s styrkor har misslyckats att avväpna Hizbollah. Nu har den libanesiska regeringen förbjudit terrorgruppen, men den behöver Israels hjälp.
FN:s styrkor har misslyckats att avväpna Hizbollah. Nu har den libanesiska regeringen förbjudit terrorgruppen, men den behöver Israels hjälp.
Sedan Hizbollah inledde kriget den 8 oktober 2023 har Israel strävat efter att upprätta en buffertzon i södra Libanon i syfte att öka avståndet mellan den shiitiska terrorgruppen och norra Israel.
Både libaneser och israeler hamnar i kläm i konflikten, utsatta för direkt fara till följd av Hizbollahs terroraktivitet. Samtidigt som Hizbollah i praktiken håller ett folk gisslan attackerar de ett annat. Sedan krigets början har ett stort antal civila i Israel dödats. Ett mycket uppmärksammat fall var de drusiska barnen på en fotbollsplan i Majdal Shams på Golanhöjderna, som utsattes för en raketattack sommaren 2024. Tolv barn dog och ännu fler skadades.
Även det libanesiska folket har påverkats enormt av kriget, och flera civila har dött. Bland dessa finns Pierre Mouawad, hans fru samt en vän till paret. Paret tillhörde det kristna partiet Lebanese Forces och bodde i en lägenhet i staden Ain Saadeh när den träffades av en israelisk missil. Den israeliska militären uppgav att måltavlan inte var paret, utan en militant tillhörande Hizbollah.
En politisk tjänsteman från Lebanese Forces, Pierre Bou Assi, som närvarade vid begravningen av de tre avlidna, beskyller den shiitiska terrorgruppen för deras död och säger: ”De dog för att Hizbollah drog in oss i ett krig” – ett krig han menar initierades av regimen i Iran.
Terrorgruppen beskrivs ofta som en ideologiskt driven rörelse som inte värderar människoliv. Den tidigare ledaren Hassan Nasrallahs dotter förklarade organisationens djupa indoktrinering kring martyrskap när hon fick frågan av en journalist om hon skulle låta sitt barn bli martyr:
”Varje människa dör så småningom. Jag skulle inte kasta min son [till hans död] eller döda honom, men jag skulle offra honom på en viss väg. Om han dör på denna väg med ära, kommer det att göra oss stolta”.
När attackerna i både Libanon och Israel återigen har intensifierats har det samtidigt skett en potentiellt historisk vändning i relationen mellan länderna. Israels premiärminister Benjamin Netanyahu har uttalat att den libanesiska regeringen har bjudit in Israel till samtal om att avväpna Hizbollah och verka för fred. Förhandlingarna ska ske under medling av USA:s ambassadör i Libanon.
Detta är ett historiskt ögonblick med tanke på årtionden av konfliktfyllda relationer. Samtidigt har FN:s styrkor misslyckats med att säkra södra Libanon och avväpna Hizbollah. Därför kan den libanesiska regeringen och dess armé – som nu har förbjudit terrorgruppen som militär styrka – behöva stöd från en annan stark militär aktör med kunskap om hur Hizbollah opererar.
Om förhandlingarna mellan Israel och Libanon leder till ett samarbete för att avväpna Hizbollah, kan det inom kort bli farligt att tillhöra gruppens väpnade styrkor. Den libanesiska armén skulle i ett sådant scenario eventuellt kunna ta del av israeliska underrättelser för att lokalisera Hizbollahs vapengömmor.
I värsta fall kan ett sådant samarbete dock leda till ett nytt inbördeskrig, med ännu fler civila dödsfall – med tanke på Hizbollahs ovilja att upphöra med sina intentioner att attackera Israel och genom det skada folket i Libanon.
Mahmoud Qatami, medlem i Hizbollahs politiska råd, har tidigare hotat den libanesiska regeringen och armén om de fullföljer sina planer på att avväpna organisationen.
”Hizbollah kan vända upp och ner på landet och regeringen. Partiets tålamod har gränser och förrädarna kommer att få betala för sitt svek”, sade Qatami.
Ingen vet i nuläget vad förhandlingarna mellan Libanon och Israel kommer att resultera i. Men om länderna samarbetar och i framtiden lyckas avväpna Hizbollah kan det på lång sikt bidra till ökad säkerhet för både Libanons och Israels folk.
Christoffer Jonsson är samhällsdebattör och medlem i KDU