Malin Crépin om att bli stjärna

Text: Linda Eriksson

Bild: Scanpix

Just nu turnerar Malin Crépin Sverige runt med Lars Noréns pjäs »A la mémoire d’Anna Politkovskaia«. Och till våren kommer filmen »I skuggan av värmen«, en kärlekshistoria av Beata Gårdeler där hon har en huvudroll.

Du blir den första som får det här priset och motiveringen är bland annat att du har potential att bli morgondagens stjärna. Hur känns det?

– Det är verkligen smickrande och fantastiskt att få uppskattning för det jobb man gör. Det är jätteroligt om det blir så att jag blir morgondagens stjärna, men det är inget jag har tänkt på när jag har gjort filmen, eller i mitt arbete.

Det finns väldigt många utmärkelser inom filmbranschen. Behövs det?

– Det är ju alltid roligt med uppskattning helt enkelt. Priser är som praliner efter maten. Det är väldigt gott men inte mättande. Lyx, men jobbet måste ändå göras. Men för mig är det i alla fall kul, och inte hämmande på något sätt.

Just nu är du ute och turnerar med en Norén-pjäs och du har varit med i flera av hans tidigare uppsättningar. Hur är det att arbeta med honom?

– Fantastiskt, det är utmanande, tryggt och ett givande arbete. Vi jobbar bra tillsammans och söker åt samma håll. Han är väldigt bra på att lyssna och jag litar väldigt mycket på hans känsla för teater. Lars Norén är den regissör jag trivs bäst med.

Vad har ert samarbete betytt för din utveckling som skådespelare?

– Jag är övertygad om att jag blivit bättre. Vi har hittat ett sätt att metodiskt arbeta som verkligen passar mig. Han har fått mig att lita på att min intuition verkligen är rätt, så jag känner mig starkare efter att ha arbetat med honom.

Uppsättningen som du spelar i just nu är väldigt mörk, hur går man in i en sådan pjäs?

– Jag tänkte på det häromdagen efter att jag hade spelat och träffade en i publiken som var helt förstörd. Jag känner mig väldigt stolt över att vara delaktig i en pjäs som berör så många. Det gör att jag orkar, men det är dubbelt. På repetitionerna är det jobbigt att gå in i rollen, men under spelperioden känner jag en yrkesstolthet. Då orkar jag med, fast det kostar så klart. Jag har ganska lätt för att ta mig ur det. Jag tar en dusch och byter om, då är det jag igen. Än så länge är det värt det. Den dagen det blir en dålig föreställning är det inte längre det.

Erland Josephson har sagt något om att vara skådespelare är att slita i sitt känsloliv. Varför vill man utsätta sig för det?

– För att man också får väldigt mycket tillbaka. Man får erfarenheter om saker som man aldrig skulle ha fått tidigare och det är en gåva att få berätta historier för människor. Jag tror på riktigt att kultur behövs och är viktigt för samhället.

Varför då?

– Många gånger använder vi kultur i vardagen konkret, och blir påverkade i vår sinnesstämning. Vid stora händelser som begravning, bröllop och dop använder vi kulturen. Jag tycker det är en viktig del av samhället.

Varför valde du att bli skådespelare?

– Egentligen blev det bara så, eftersom jag inte kunde stå emot. Jag försökte göra andra saker, som att plugga filmvetenskap och tänkte att jag kanske skulle gå på Handels, men det blev skådespelare i alla fall. Till slut hade jag bra människor som uppmanade mig att söka till scenskolan i Göteborg och jag kom in första året jag sökte.

I vår kommer kärleksfilmen »I skuggan av värmen« där du spelar en drogberoende kvinna. Hur har arbetet gått?

– Det har varit jätteintressant, tufft och lärorikt. Det är en stor huvudroll med många nattinspelningar och en tung historia som har krävt mycket av mig.

Återigen har du en tung roll. Varför söker du dig till sådana?

– Jag gillar komplexa och intressanta roller. Hellre tunga roller än tråkiga, det är mer utmanande helt enkelt. Det är mycket jobbigare att göra dåliga saker än tunga saker.

Detta har hänt

Malin Crépin är född 1978 och utexaminerades från teaterhögskolan i Göteborg 2002.  Hon har tidigare spelat i bland annat Lars Noréns uppsättningar »Terminal« och »Lille Eyolf«. På tv och film har hon synts i den hyllade »Upp till kamp«, »Miffo« och »Lasermannen«. Nu prisas hon av Stockholms filmfestival och spås bli en av morgondagens stjärnor.