Att göra en Potter

Text: Therese Larsson

Bild: Scanpix

»Åh, den är så bra«, utbrister den medelålders kvinnan bakom kassan i tidningskiosken på Arlanda när hon ska ta betalt för Stephenie Meyers debutbok »Twilight« och tillägger att hennes dotter också älskar berättelsen om den osäkra tonårstjejen Bella som förälskar sig i den underskönt vackre vampyren Edward.

Och de är inte ensamma. De senaste åren har miljoner flickor, tonårstjejer och kvinnor över hela världen, för det är mest kvinnliga läsare, kastat sig över bokserien. Inför den första »Twilight«-filmen som hade premiär häromveckan var hysterin total. Var än filmens skådespelare visade sig samlades tusentals skrikande och  gråtande fans, och de som inte hade en chans att närvara höll egna vampyrfester, eller diskuterade karaktärerna på »Twilight«-sidor på nätet.

All denna uppståndelse bara på grund av en dröm. Amerikanska Stephenie Meyer har berättat historien åtskilliga gånger. Om hur hon en dag satte sig för att skriva ner en dröm hon haft om en omöjlig kärlekshistoria. Om hur hon tre månader senare, påhejad av sin syster, skickade manuset till förlag efter förlag, bara för att när hon till sist blev utgiven snabbt se sig själv förvandlas till en kultförfattare.

Inte bara fansen utan även medierna älskade historien om den 29-åriga hemmafrun från Phoenix. En mormon som skrev hemma i vardagsrummet omgiven av sina tre barn. Böckerna var för ungdomar, vampyrer är del av en fantasivärld, och – pang – så satt jämförelsen med Harry Potters trollkarlar och häxor, och Meyer själv kallades för en ny JK Rowling. Sedan dess har man knappt kunnat läsa en artikel om författaren utan att liknelsen görs, eller att »Twilight«-seriens fyra böcker kallas »Harry Potter för tjejer«.

Trollkarlar och vampyrer – en ensam pojke mot den onde Voldemort, och en osäker flicka som förälskar sig i en ung man som försöker kämpa mot sina instinkter. Hur lika är berättelserna egentligen? Inte alls, menar Maria Nikolajeva som är professor i barn- och ungdomslitteratur vid universitetet i Cambridge.

– Det är helt olika genrer som inte har någonting gemensamt och jag tror inte att det är så många av Harry Potters fans som läser de här böckerna, säger hon.

Hon förklarar att den stora skillnaden mellan fantasygenren, dit Rowlings böcker tillhör, och vampyrgenren är gränsen mellan den vanliga världen och den övernaturliga. Harry Potter åker tåg till sin trollkarlsskola, och i böckerna om landet Narnia stiger barnen in i ett skåp för att göra sin resa. Det finns ett tydligt avstånd mellan världarna, medan vampyrerna lever mitt ibland oss. Det kan vara grannen, eller som i Bellas fall, klasskamraten som faktiskt är blodsugare.

Maria Nikolajeva säger att de ständiga jämförelserna är ren marknadsföring. När en framgångssaga som »Harry Potter«-serien går mot sitt slut gäller det för förlagen att hitta nästa kassako, och det är ingen slump att även »Twilight« är en serie.

– Man hårdmarknadsför något annat som kan upplevas som originellt. Det här är en typiskt konstgjord uppståndelse, säger Maria Nikolajeva och syftar på förlagens i dag ofta gigantiska marknadsföringsbudgetar och arbete med att göra litterära figurer till ett varumärke.

Ändå finns det vissa yttre likheter mellan personerna Meyer och Rowling. Vi har alla hört snyftberättelsen om singelmamman Joanne Rowling som levde på socialbidrag, och som lämnade på dagis innan hon gick och satte sig på kafé för att skriva om den lille modige Harry. Hon kom från ingenstans och blev inte bara en av världens bäst säljande författare utan också en av de rikaste. Att Stephenie Meyer inte bara är hemmafru utan också mormon bjuder på en liknande kittlande historia.

Helena Dahlgren, litteraturvetare och en av bloggarna på sajten Bokhora, tror att det enkla faktum att författarna är kvinnor, har bidragit till jämförelsen mellan serierna. För böckerna i sig ser hon inga likheter mellan, förutom att de blir allt tjockare och att de är enorma succéer med hängivna fans.

– Journalister buntar gärna ihop folk i fack för att lättare kunna kategorisera, men här kan man nog bara göra det om man varken läst böckerna eller sett filmen.

Helena Dahlgren menar att den största skillnaden mellan »Harry Potter« och »Twilight« är att den senare är full med sexuella undertoner. Att böckerna går ut på Bellas längtan efter Edward, som ständigt håller tillbaka eftersom han är rädd för att han inte ska kunna hålla sig från att döda henne om han blir för upphetsad. Det ligger långt ifrån Harry Potters oskyldiga pussande. Men journalisterna är lata, tycker Dahlgren.

– Hela hösten har vi sett exempel på så kallad lazy journalism. Mängder av artiklar har haft ett »åh, vad mycket vampyrer det är nu«, säger hon och förklarar irriterat att man inte kan bunta ihop den socialrealistiske John Ajvide Lindqvists vampyrer i »Låt den rätte komma in« med Stephenie Meyers ofta överspända adjektivladdade prosa.

Själv ställer sig Stephenie Meyer dubbel inför jämförelsen med JK Rowling.Dels är hon smickrad, eftersom hon tycker att Potter-böckerna är så bra, dels irriterad eftersom hon inte vill att folk ska tro att det är hon själv som satt sig på samma piedestal.

Fansen däremot verkar vara trötta på att ständigt behöva läsa om hur lika de båda författarna är. På nätet finns otaliga inlägg som sågar jämförelsen och som tycker att medierna ska lämna Stephenie Meyer i fred. Låta henne vara den hon är, och framför allt sluta klaga på att hennes böcker är dåliga och inte borde läsas, som så ofta framförts på kultursidorna den senaste tiden. Litteraturprofessorn Maria Nikolajeva håller med fansen.

– Om det är så mycket uppmärksamhet kring en bok är det hyckleri att säga att den är dålig. Uppenbarligen är serien värd att skriva om, och då har den i alla fall något.

Debatten och jämförelserna lär pågå ett tag till, för i vår börjar den andra filmen i serien spelas in.

Första »Twilight«-filmen visas just nu på biograferna och sjätte Potter-filmen, »Harry Potter och halvblodsprinsen«, har premiär i juli nästa år.

Stephenie Meyers »Twilight«

Handling: Tonårsflickan Bella flyttar till en håla i nordvästra USA. Hon faller för sin klasskamrat Edward, som visar sig vara vampyr. Serien skildrar deras omöjliga kärlekssaga och Edwards ständiga kamp mot sin natur. Bella är inte bara hans drömmars kvinna, hennes blod luktar vansinnigt gott.

Serien: Består av fyra böcker som sålt i åtminstone 17 miljoner exemplar. Senaste boken »Breaking Dawn« sålde 1,3 miljoner exemplar på en dag.

Debatt: Böckerna har kallats allt från »överlastad skräplitteratur« till »tantsnusk för tonårstjejer«. På DN:s kultursidor pågick i början av hösten en hätsk debatt om huruvida böckerna var en bra inkörsport för ungdomar att börja läsa, eller om de skulle undvikas helt på grund av sin litterära undermålighet.

Film: I slutet av november hade den första »Twilight«-filmen premiär, den spelade in över 70 miljoner dollar den första helgen. I vår spelas den andra filmen in.

JK Rowlings »Harry Potter«

Handling: Föräldralösa Harry Potter, som bor i en skrubb under trappen hos sin elaka moster och hennes familj, upptäcker en dag att han är trollkarl och att hans föräldrar dog när de försökte skydda honom från den onde lord Voldemort. Resten av böckerna är en lång kamp mot ondskan.

Serien: Består av sju böcker och har sålt i över 400 miljoner exemplar och översatts till 67 språk. Samtliga Potter-böcker har även blivit framgångsrika filmer.

Debatt: Även »Harry Potters« litterära kvaliteter är ifrågasatta. JK Rowling har anklagats för att ha ett torftigt språk fyllt av klichéer, och att det ligger på samma intellektuella nivå som en serietidning.

Film: Den sjätte filmen om Harry Potter skulle ha gått upp på biograferna i november men premiären har skjutits fram till nästa år. Även denna gång spelar Daniel Radcliffe trollkarlspojken.