Finansvärldens nya gullegris

Text: Johan Bahlenberg

Bild: Scanpix

Även finanskriser har sina stjärnor. Och är det någon som trätt fram i rampljuset hösten 2008 är det Nassim Nicholas Taleb, en frispråkig före detta aktiehandlare i finansbranschen, numer forskare och bästsäljande författare med risk och slump som huvudnummer.

Våren 2007 gick han i boken »The Black Swan« till frontalangrepp mot alla som tror att världen är begriplig och förutsägbar. I årtusenden var svanen en vit fågel i Europa, ända till de första européerna såg en svart svan i Australien. Världen präglas enligt Taleb av sådana oväntade och omvälvande svarta svanar, det gäller allt från terrordåd som 11 september eller upptäckten av penicillinet. Särskilt hårt angrep han ekonomer som ägnar sig åt finansiell riskbedömning eftersom de enligt honom vägrar att inse att världen inte är så välordnad och förutsägbar som deras modeller låter påskina. De statistiska modellerna kan inte fånga de sällsynta och omstörtande händelserna och när de väl inträffar blir följderna lätt katastrofala.

Så kom finanskrisen – och den blev bara värre och värre. Några lägliga passager i »The Black Swan« om hur sårbart det moderna globalt sammanlänkade banksystemet är och hur Taleb ryste vid tanken på vad en finanskris skulle innebära gjorde att de svarta svanarna nu blivit teorin att referera till. Alla vill höra Taleb döma ut det finansiella systemet som en koloss på lerfötter och spydigt mässa om riskmodellernas ofullkomlighet och bankernas okunnighet om risker. Brittiska prestigetidningen The Times utnämnde honom till »the hottest thinker in the world« i en stort uppslagen artikel i somras.

Det är förstås ironiskt att Nassim Nicholas Taleb vunnit världsrykte för att han förutspådde finanskrisen när hans stora poäng är att det är omöjligt att göra prognoser. Men han har gång på gång påpekat att finanskrisen alls inte är någon svart svan, utan en helt vit svan. Taleb menar med gott självförtroende att han hela tiden såg de mörka molnen torna upp sig i horisonten. För när han tittar på finanshistorien ser han ett mönster. Banker tjänar pengar i stabila tider, men samtidigt satsar de omedvetet på att det inte kommer att ske något oväntat, vilket det alltid gör förr eller senare och vips så förlorar bankerna allt de har tjänat under de goda åren och skattebetalarna får komma till undsättning.

Från akademiker till politiker till tunga organisationer som IMF och OECD är enigheten nu närmast total om att finanskrisen visar på behovet av nya regleringar som ska förhindra att bankerna återigen tar så stora risker och är så högt belånade som de varit de senaste åren.

Men Nassim Nicholas Taleb skrattar åt frågan om nya regleringar kan förhindra framtida kriser. Tvärtom, det var de pseudovetenskapliga riskmodellerna som regleringarna uppmuntrar till som skapade krisen, förklarar han.

I regleringarna för banksektorn används riskmodeller för att beräkna hur mycket kapital som banker måste ha för att vara garderade mot finansiella risker. Nassim Nicholas Taleb anser att bankerna med stöd av dessa bedrägliga modeller har ökat sin belåningsgrad mer och mer och tagit allt större risker. Så länge marknaderna var relativt stabila gick det fint, men när väl amerikanska huspriser började sjunka mer än vad som någon trodde var möjligt, exploderade modellerna rakt i ansiktet på riskanalytikerna.

– De nuvarande regleringarna hjälpte till att bygga upp dolda risker, säger Nassim Nicholas Taleb till Fokus.

Han passar även på att ge Nobels ekonomipriskommitté en släng av ansvaret för finanskrisen eftersom kommittén »gjort charlataner respekterade« genom att ge dem Nobelpris.

Det går dock att undvika att historien upprepar sig och att finanskris läggs till finanskris.

– Genom att misskreditera nationalekonomi och teorier och gynna erfarenhetsmässig kunskap.

Det är dags att överge teoribyggena som ger ett falskt sken av att risker går att mäta precist. I stället behövs en mer förutsättningslös analys av hur den oförutsägbara verkligheten faktiskt fungerar, säger Taleb.

Inte blev hans nyvunna stjärnstatus sämre av att det för någon månad sedan läckte ut uppgifter om vilka vinster hans filosofi har skapat i finanskrisen. Företaget Universa, där Taleb verkar som rådgivare, gör investeringar baserade på teorin att ovanliga händelser och stora kursrörelser är vanligare än vad investerare i allmänhet tror och därför prissätts fel. Genom att spekulera i att det kommer att ske oväntade saker lär vissa av Universas fonder ha gett en avkastning på över 100 procent under ett år där kort sagt alla marknader löpt amok, detta samtidigt som aktiekurserna fullkomligt rasat i källaren.

Så ska man våga sig på en prognos lär Nassim Nicholas Taleb nog kunna fortsätta att vara en finanskrisens osannolike superstjärna ett bra tag till.