Ekonomi

Kostsamma katastrofer

Naturkatastroferna blir allt fler och allt dyrare. Det visar försäkringsbolagens egna beräkningar.

Alla har vi sett bilderna. Hemlösa efter orkanens härjningar i New Orleans, kvadratkilometer efter kvadratkilometer av stormfälld skog i Småland och nu senast i översvämningarna i Rumäninen. Naturens krafter drabbar hårt, världen runt. Men hur är det egentligen – har katastroferna blivit värre? Ja, lyder det raka svaret, inte från vetenskapsmännen, utan från dem som verkligen har intresse av att veta vad katastroferna kostar.

Återförsäkringsbolaget Swiss Re i Zürich samlar i sin databas siffror från hela världen om alla kända naturkatastrofer och dess skadeverkningar. De senaste siffrorna för 2005 har nyligen publicerats och talar sitt tydliga språk. Ökningen av skadeersättningar för naturkatastrofer ökar dramatiskt, en trend som förstärkts under flera år.

Swiss Re har all anledning att följa utvecklingen noggrant. Det är nämligen de som står för notan när naturens makter slår till. Swiss Re fungerar som försäkringsbolagens försäkringsbolag. Vanliga försäkringsbolag kan hos Swiss Re och ett fåtal andra globala återförsäkrare gardera sig mot de riktigt stora händelserna. När katastrofen kommer tar Swiss Re smällen. Därför har återförsäkrarna några av världens mest avancerade databaser över naturkatastrofer.

Under förra året uppgick de totala förlusterna i världen på grund av naturkatastrofer till 230 miljarder dollar. Runt en tredjedel av skadorna täcktes av privata försäkringar, vilket ledde till att försäkringsbolagen betalade ut ersättningar på 83 miljarder dollar. Det är ungefär fyra gånger mer än under 2004 och cirka åtta gånger mer än under 2000. En skenande utveckling helt enkelt, som till största delen beror på de stora skadorna från förra årets kraftiga stormar. Av de totala förlusterna på 230 miljarder dollar orsakades 174 miljarder av vindarnas verkningar och av försäkringsutbetalningarna gick 69 av 83 miljarder dollar till orkanernas offer.

Att försäkringsutbetalningarna ökat så explosionsartat beror inte bara på att katastroferna blivit fler. Det är snarare en kombination av naturens nycker och en stigande koncentration av ekonomiska värden till framför allt de områden i södra USA och Karibien som är särskilt utsatta. Samtidigt har benägenheten att teckna försäkringar mot den här typen av skador ökat. Människor verkar ha blivit mer medvetna om de risker som vädret ger upphov till.

Någon vidare ljusning verkar inte heller vara i sikte. Enligt Swiss Re är världen inne i en så kallad »varm fas«, där yt­temperaturen i Atlanten stiger och ger upphov till ett större antal stormar. Den nuvarande varma fasen startade runt 1995 och kommer troligen att pågå i cirka 20–40 år, vilket skulle innebära att den mattas av tidigast 2015. Hur mycket av temperaturökningen som beror på den naturliga variationen och hur mycket som orsakas av växthuseffekten är oklart.

Att ökningen av naturkatastrofer har lett till allvarliga konsekvenser på försäkringsmarknaden är däremot tydligt. För även om försäkringsbolagen tjänar på att det säljs mer försäkringar sved förra årets ersättningar rejält i skinnet. Enligt Rudolf Heinz på Swiss Re skulle fortsatta utbetalningar på den här nivån kunna göra att möjligheterna att stormförsäkra sig helt försvinner.

– Om vi skulle få ännu ett extremt år som 2005 inom den närmaste framtiden skulle det troligen urholka det kapital som finns i försäkringssektorn. Då skulle många sluta att erbjuda den här typen av försäkringar, eller så skulle premierna bli extremt höga. Det finns ingen större poäng att försäkra mot sådana här stora katastrofer om de händer varje år.

När naturkatastrofer väl inträffar så kan de ge upphov till väldiga utbetalningar. Det innebär att försäkringsbolagen måste ha stora mängder kapital uppbundet för att klara av de eventuella ersättningskraven. Problemet är att försäkringsmarknadens samlade kapital kan vara för litet. En möjlig lösning på problemet är att ge ut så kallade katastrofobligationer, med andra ord att investerare lånar ut pengar till försäkringsbolagen. Om inget händer får investerarna tillbaka sina pengar plus en viss ränta. Om en katastrof däremot inträffar och försäkringsbolagen tvingas till stora utbetalningar, får investerarna inte tillbaka alla sina pengar. På detta sätt flyttas risken över till finansmarknaden där det finns tillgång till enormt mycket mer kapital än på försäkringsmarknaden.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera