Mats Sjöstrand: »Svårt att få huset målat vitt«

Text: Lisa Bergman

Sedan den nya regeringen tillträdde har inte mindre än tre statsråd erkänt att de anlitat svarta barnflickor. Mats Sjöstrand är generaldirektör på Skatteverket som ansvarar för skatteindrivningen i landet.

Den nya regeringen fick en turbulent start, mycket på grund av svartjobb. Är du förvånad?

– Både ja och nej – vi vet ju att svartjobbet i Sverige är mycket omfattande. Och även om jag inte kan kommentera enskilda fall så vi vet ganska mycket om vem som köper och säljer svarta tjänster; den som köper är en högavlönad man och den som säljer är en lågavlönad kvinna eller man. Så ser mönstret ut. Responsen från allmänheten när framstående personer smiter från skatten är ofta väldigt stark. Ändå visar våra egna siffror att svartjobb accepteras av alltför många.

Varför blir folk så upprörda över svartjobb om det ändå är så många som accepterar det?

– Ja, det är ju en bra fråga som jag har svårt att svara på. Men att svartjobben ökar är bekymmersamt. Man kan resonera så här: staten kommer alltid att dra in de pengar som staten behöver. Därför blir effekten bara att det sker en omfördelning, det blir andra som får betala mer skatt i stället. Tänk till exempel på den företagare som försöker göra rätt för sig när andra inte gör det. Jag hoppas att diskussionen om svartjobb ska väcka ett genuint intresse för schysta spelregler som gäller för alla i samhället.

Vad tror du händer om det införs en skattereduktion på hushållsnära tjänster?

– Det ska bli intressant att se om det får samma effekt som ROT-avdraget fick – då kom faktiskt en hel del svarta jobb upp till ytan och blev vita. Men det finns en väsentlig skillnad – beträffande ROT-avdragen fanns det från början en etablerad marknad med en uppsjö av företag. Men vi får hoppas att det växer fram en vit marknad för hushållsnära tjänster också.

Att det finns så mycket svartjobb – kan inte det bero på att det är systemet det är fel på?

– Ibland finns det uppenbarligen en brist på vilja att göra rätt för sig från den som säljer tjänster. Till exempel kan det vara svårt att få huset ommålat vitt. Själv har jag inte lyckats få min garageuppfart asfalterad av det skälet – det är inget av de stora, seriösa företagen som vill göra jobbet.

Enligt er rapport har vart femte hushåll i Sverige köpt svarta tjänster – tror du inte att det i själva verket är många fler?

– Ja, var femte låter inte så oerhört mycket.

Om jag anlitar min granne att passa mina barn på lördag kväll – betraktas det som svartjobb om jag inte anmäler det till Skatteverket?

– Ja, om du har gjort det för mer än 10 000 kronor i år så ska du anmäla det. Men det finns faktiskt väldigt smidiga möjligheter att göra rätt för sig på nätet direkt i samband med att tjänsten köps.

Och min 15-åriga granne som har sommarjobbat och tjänat mer än grundavdraget – han ska också skatta för den inkomsten?

– Ja.

Men om jag i stället för att betala klipper grannens gräs nästa dag – hur blir det då?

– Alltså, man behöver inte ta betalt i pengar för att det ska vara skattepliktigt. Men även om dessa gränsdragningar kan bli problematiska i teorin brukar det inte vara några problem i praktiken.

»Lägre skatter ökar folkets vilja att betala skatt« heter det ibland – kan du hålla med om det?

– Det finns vitt skilda uppfattningar om det. Å ena sidan finns det antagligen en sorts marginaleffekt där alltför höga skatter leder till att folk inte vill vara med längre – å andra sidan skulle länder med låga skatter i sådana fall ha den högsta skattemoralen och så ligger det faktiskt inte till.

Har du själv anlitat svart arbetskraft någon gång?

– Nej, det har jag naturligtvis inte – jag har jobbat med skatter sedan 1972 så det har jag inte. Inte har jag jobbat som barnflicka heller. Fast jag var jultomte en gång men då tog jag inte betalt.