Kongressvalet i USA

Popcorn, friterade kycklingvingar, öl och baseball. Vi befinner oss inte på en idrottsarena utan på ett valmöte. Mitt under öldrickandet börjar det plötsligt handla om Gud.

»Gud gav oss intelligens så att vi skulle kunna bota svåra sjukdomar«, hojtar Claire McCaskill, demokratisk senatorkandidat, till publiken.

Har vi kommit fel? Är det här verkligen ett valtal för att vinna en plats i USA:s mäktiga senat? Visst blir det också tal om budgeten, minimilöner, hälsosystemet och Irak.

Men en amerikansk valkampanj utan religion och moralfrågor vore otänkbar idag. Och om man som demokrat ska ha en chans att vinna över en republikan måste man få gehör bland de mer konservativa väljarna. Och det gäller inte minst i Missouri, mitt i det konservativa amerikanska bibelbältet, där Claire McCaskill ligger jämsides i opinionsundersökningarna med den sittande senatorn, republikanen Jim Talent.

Missouri kan avgöra om demokraterna ska lyckas återta majoriteten i senaten. Kongressvalet på tisdag ser nämligen ut att bli en rysare. Republikanerna har dominerat kongressen sedan jordskredssegern 1994. Men med president Bushs dalande popularitet, motgångarna i Irak och skandalerna som omgärdar de republikanska kongressledamöterna har demokraterna för första gången på tolv år en verklig chans att ta tillbaka kontrollen över kongressen. De behöver vinna över 15 platser från republikanerna för att ta över representanthuset och sex platser för att vinna senaten.

Senatsvalet hänger på ett fåtal delstater. I Missouri, Tennessee, Ohio, Montana, Virginia, Pennsylvania och Rhode Island är det mycket jämnt mellan partierna och de demokratiska utmanarna för senaten spås kunna vinna över de sittande republikanska senatorerna. Representanthuset ligger ännu litet bättre till för en demokratisk valseger.

En av de stora valfrågorna i Missouri är stamcellsforskning. På tisdag genomförs parallellt med kongressvalet en folkomröstning om huruvida det bör få ske i delstaten. Omröstningen kan få betydligt fler väljare att rösta också i kongressvalet än vad som annars vore fallet. Orsaken är att stamceller är en kontroversiell fråga som mobiliserar väljarna. Motståndarna hävdar att det handlar om mänsklig kloning och i förlängningen ett bejakande av aborter. Förespåkarna framhåller forskningens betydelse för sjukdomar som Parkinsons sjukdom och diabetes. Skådespelaren Michael J Fox, som har Parkinsons sjukdom, har fått rycka in till stamcellsforskningens och McCaskills försvar. Motdraget från Jim Talents sida blev att få känd baseballspelare att framträda i tv och varna för kloning.

McCaskills tal om att Gud går med på stamscellsforskning är en del i hennes strategi att förena gudstro med en liberal hållning i frågor som rör stamceller, abort, eller homosexuella äktenskap. Att hon är katolik är inget problem.

– De flesta katoliker i USA är »cafeteria catholics« – de väljer och blandar fritt från den katolska trosmenyn såsom i ett kafé, berättar Bill Russell, pensionerad presbyteriansk präst i St Louis.

»Däremot är jag livrädd för de kristna fundamentalisterna«, säger han. Russell, som bjuder hem oss på karamellkaffe, tillhör en minoritet i Missouri – han är religiös protestant men har en mycket liberal syn på äktenskap och abort.

Stamcellsforskning är en av många frågor som i amerikansk politik går under epitetet »moral issues«. Dessa sträcker sig från stamceller och aborter till äktenskap för homosexuella, flaggbränning och amning på offentlig plats. Missouri är förhållandevis konservativt. För två år sedan röstade 71 procent av väljarna i delstaten emot att tillåta äktenskap mellan homosexuella.

– Vi i Missouri är emot skattehöjningar, emot abort och för rätten att bära vapen, sammanfattar Paul Sloca, informationschef för republikanerna i Missouri.

Den så kallade »religiösa högern«, i princip värdekonservativa evangeliska kristna, är en maktfaktor överlag i amerikansk politik. De utgör nästan en fjärdedel av väljarkåren och nästan alla röstade på George W Bush i båda de senaste presidentvalen.

En händelse förra veckan kan bidra till att mobiliseringen av den religiösa högern nu tar fart. Förra onsdagen slog New Jerseys högsta domstol fast att homosexuella par har samma rättigheter som heterosexuella par. De som vill ha ett konstitutionellt förbud mot äktenskap mellan homosexuella fick genast vatten på sin kvarn. Flera delstater har lokala folkomröstningar på valdagen om att införa ett sådant förbud.

Missnöjet med kriget i Irak kan bli den fråga som får republikanerna på fall i flera delstater. Antalet döda amerikanska soldater är uppe i över 2 600 och i en opinionsundersökning av USA Today/Gallup har stödet för hur Bush-administrationen hanterar situationen i Irak dalat från 60 procent månaderna efter att kriget inleddes till 30 procent av väljarna i dagsläget. Många menar att kongressvalet i praktiken kan ses som en folkomröstning om Irakkriget.

Demokraterna brukar påminna om att mer än 300 miljarder dollar av de amerikanska skattebetalarnas pengar har gått till Irak och att det trots detta inte sker några framsteg. Även de republikanska väljarnas missnöje med Irak blir allt tydligare och republikanska kandidater försöker undvika att tala om Irak i debatterna. Ett intressant undantag är delstaten Connecticut där den före detta demokraten, numera oberoende, Joe Lieberman, ligger mycket bra till i senatsvalet trots sitt tydliga stöd till Irakkriget.

Ytterligare en anledning till att väljarna börjat misströsta om Bushadministrationens Irakpolitik är att de inte längre i samma utsträckning ser kopplingen till kampen mot terrorismen. Terrorismen och kriget för att bekämpa det har länge varit ett republikanskt trumfkort – väljarna har känt sig trygga med Bush. Men för första gången är det nu fler väljare som tror att demokraterna bäst hanterar terrorismhotet, enligt en ny CNN-undersökning. Republikanerna har därför sett sig tvungna att ta till ett drastiskt trick – en reklamfilm där Usama bin Ladin talar om att attackera amerikaner – i förhoppningen att väljarna ska ta sitt förnuft tillfånga och rösta republikanskt.

Som om inte Irak vore nog befinner sig republikanerna också i en uppförsbacke när det gäller de egna politikernas etik.
Den senaste i raden av skandaler kring republikaner i kongressen är affären Mark Foley. Foley, republikan från Florida i representanthuset, har skickat mejl med sexuellt innehåll till en tonårig man som arbetar i kongressen. När mejlkorrespondensen blev känd lämnade Foley genast kongressen och skrev in sig på alkoholklinik. Mest kritik har dock riktats mot talmannen Dennis Hastert, som enligt uppgifter kände till mejlen men inte agerade. Foley-skandalen har skadat flera tidigare säkra republikanska kongressmedlemmar. En som drabbats är senatorn Mike DeWine i Ohio som tappat fotfästet i senatsvalet för att han inte uppfattats som tillräckligt avståndstagande.

Foley-affären kan vara droppen som får bägaren att rinna över för många republikaner.

– Folk hade hoppats undvika den här typen av händelser om de röstade republikanskt. Nu vet de inte vad de ska tro längre, säger Mary Derbish, en väljare som vi träffar vid Washington University i St Louis och som tidigare har röstat både på demokraterna och republikanerna.
Andra skandaler i kongressen har handlat om korruption. Tom DeLay, republikan från Texas och majoritetsledare i representanthuset, avgick i somras efter att det uppdagats att han tagit emot mutor från lobbyisten Jack Abramoff. Partibrodern Bob Ney från Ohio har erkänt brott och riskerar nu fängelse.

Så här i upploppet på en hittills mycket jämn valkampanj har tonen hårdnat betydligt. I Tennessee har det republikanska partiet fått hård kritik, även internt, för en tv-reklamfilm där en lättklädd kvinna säger om Harold Ford, den demokratiske senatskandidaten: »Jag träffade Harold på en Playboy-fest.« Det blev för mycket. Reklamfilmen lyftes bort och Fords republikanske motståndare har beklagat partiets agerande.

Anspelningar på sex har också fått senatsduellen i Virginia att börja spåra ur. Den demokratiske kandidaten Jim Webbs romaner baserade på den egna tiden som soldat i Vietnam kritiseras hårt av motståndaren George Allen för att vara nedvärderande mot kvinnor. Webb har kontrat med att dra fram beskrivningar av lesbiska kärleksscener som han säger finns i en bok skriven av vice-president Dick Cheneys fru.

I Missouri tycker många att det gått för långt.

– Det är en av de otrevligaste kampanjerna på riktigt länge, säger George E. Connor, professor i statsvetenskap vid Missouri State University, om senatsvalet.

– Talent kallar McCaskill en lögnare och hon kallar honom för falsk patriot. Det är deprimerande, säger Connor. Mary Derbish är också besviken på kampanjerna.

– De ljuger väljarna rätt upp i ansiktet.

En sak förenar dock de båda kandidaterna i Missouri – ingen av dem vill kopplas samman med sina respektive presidenter. Talent undvek nyligen att svara på vad han ansåg om George Bush. När McCaskill fick samma fråga om Bill Clinton, svarade hon: »Han har varit en bra ledare, men jag vill inte se min dotter i närheten av honom!«

Det finns dock ett område där republikanerna kan hämta väljarstöd – det gynnsamma ekonomiska läget. Tillväxten är fortfarande hyfsad och arbetslösheten låg.

– President Bushs skattesänkningar har gynnat ekonomin, säger Paul Sloca, talesman för republikanerna i Missouri.

Men alla republikaner är inte nöjda med presidentens ekonomiska politik. Många är besvikna över det enorma budgetunderskottet orsakat bland annat av statens växande utgifter för receptbelagda läkemedel till pensionärer.

Demokraterna å sin sida är oroliga över att de rika bara blir rikare och att medelklassen ska försvinna.

– President Bushs försvar av skattesänkningarna är skitsnack rent ut sagt, tycker Bill Russell i St Louis.

En rapport från forskare vid universiteten MIT och Harvard visar att 1980-talets stora inkomstskillnader har minskat under 1990-talet. Men frågan om medelklassens existens är ändå högst levande i årets kongressval. Claire McCaskill talar mycket om medelklassens ekonomiska situation.

– Många är frustrerade över »köksbordsfrågorna« – hälsovården, bensinpriset och kostnaderna för barnens universitetsutbildning, säger McCaskill till Fokus. Margaret McNamee är pensionerad snickare och har lyssnat uppmärksamt på McCaskill under popcornvalmötet.

– Alla borde få hälsovård. Om du inte har hälsan, vad har du då?, frågar hon retoriskt.

Amerikanska val har avgjorts på ekonomiska frågor förut. Bill Clinton vann sitt första presidentval 1992 med hjälp av sin numera klassiska kampanjslogan »It’s the economy, stupid!« Men i årets val tycks ekonomin överskuggas av Irakkriget och skandalerna.

En annan ekonomisk aspekt på valet är kampanjfinansieringen, en gren som republikanerna traditionellt brukar vara starkast i. I år är dock republikanernas finansiella övertag över demokraterna det minsta på över 20 år.
Men vad skulle en seger i kongressvalet betyda i praktiken för demokraterna – republikanerna behåller ju presidenten? Alla lagförslag måste godkännas av både representanthuset och senaten och om demokraterna får majoritet i någon av kamrarna kan de stoppa republikanska lagförslag.

– Det skulle innebära att lagstiftningen som helhet blir mer mittenorienterad, säger John Aldrich, professor i statsvetenskap vid Duke University. Dessutom får demokraterna tillsätta talman.

– Talmannen har stort inflytande vid tillsättandet av kommitteordföranden och hanteringen av kongressens interna arbetsprocesser, förklarar Aldrich. Nancy Pelosi från Kalifornien ligger bäst till för talmanjobbet om demokraterna vinner.

Det kan också tänkas att Bushadministrationen också får det svårare med det egna partiet efter en demokratisk valseger, särskilt i senaten.

– Missnöjet med administrationen kommer att finnas kvar länge och de många republikanska senatorer som ska väljas om 2008 kommer att vilja hålla distans till president Bush fram till dess, spår David Robertson, professor i statsvetenskap vid University of Missouri-St Louis.
Generellt sett bör en demokratisk seger i kongressvalet vara positivt för potentiella demokratiska presidentkandidater – valresultatet ses som ett betygssättande på den sittande administrationen. Men om demokraterna inte åstadkommer tillräckligt fram till 2008 kan det i stället gynna republikanerna.

– Det finns en klar risk att demokraterna ses som orsaken till eventuella problem som administrationen inte kan hantera, säger John Aldrich.

Och den risken är påtaglig om demokraterna inte har en egen politik.

– Demokraterna har idag inget hållbart alternativ till den republikanska politiken. Nu är det enbart kritik av administrationen och inget eget program, säger George Connor.

Paradoxalt nog kanske inget av partierna egentligen vinner på att vinna kongressvalet. En del experter menar nämligen att det är bättre för en presidentkandidat att komma »utifrån« och inte kopplas samman med det styrande etablissemanget.

När Claire McCaskill kliver ned från scenen övergår valmötet till en annan viktig match – på tv-skärmarna spelar hemmalaget i baseball, St Louis Cardinals, World Series-final mot favoriterna Detroit Tigers. McCaskill berättar att hon ska hem och dricka citronté – rösten måste hålla för ytterligare ett par dagars kampanjande. Cardinals vann överraskande matchen. Det återstår att se om också Claire McCaskill kan vinna.

Text: Sophie Becker

Toppbild: Chris Maluszynski/Moment