Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Kultur

Leonardo och samvetet

»Blood diamond« sätter ljus på handeln med illegala rådiamanter. fokus har träffat huvudrollsinnehavaren Leonardo DiCaprio som gjort en actionfilm med samvete.

Kan en film påverka ett politiskt skeende? Kan ett budskap, förpackat i underhållande form, påverka människors attityder?

Ja, hävdar med bestämdhet teamet bakom filmen »Blood Diamond«.

– Visst kan en film förändra. Se på »Fahrenheit 9/11« eller Al Gores »En obekväm sanning«. Vår film började redan innan premiären att påverka den internationella diamantindustrin, säger huvudrollsinnehavaren Leonardo DiCaprio till Fokus.

»Blood Diamond« handlar om det som brukar kallas »konfliktdiamanter« eller »blodsdiamanter«. Med detta menas rå­diamanter, som regeringar och rebellrörelser smugglar och säljer för att kunna köpa vapen och på så sätt förlänga de väpnade konflikterna i Afrika. Även al-Qaida har förknippats med handeln med konfliktdiamanter.

»Blood Diamond« är en mycket våldsam och stundtals plågsamt brutal actionfilm och en film med ett politiskt samvete. Den utspelas under det blodiga inbördeskriget i Sierra Leone 1989. Djimon Hounsou spelar en man som av rebellerna tvingas arbeta på diamantfälten och som hittar en stor rådiamant, som han gömmer i jorden. Han lyckas fly och börjar söka efter den gömda diamanten. DiCaprio spelar en cynisk legosoldat som också är ute efter diamanten, den kan ge honom den biljett han vill ha bort från Afrika.

Detta udda par tar sig fram genom det helvete som är Sierra Leone, med ständiga våldsutbrott och drogade barnsoldater som massakrerar kvinnor och barn.

Redan före premiären i USA orsakade filmen uppståndelse. Det sydafrikanska företaget De Beers, världens största handlare av diamanter, kom med uttalanden om att situationen numera är annorlunda, och amerikanska utrikesdepartementet hävdade att handeln sjunkit drastiskt (vilket bland annat beror på att konflikterna i Sierra Leone och Liberia är över).

– Det stämmer att handeln har minskat, säger regissören Edward Zwick. Men den förekommer fortfarande i länder som Kongo och Ghana. Det var talangfulla journalister som först försökte göra världen uppmärksam på vad som skedde och det är en del av mitt jobb att se till att kunskapen sprids vidare. Som konsumenter finns det mycket vi kan göra. Vi måste ta ansvar.

Zwick säger att han inte är ute efter diamantindustrin som sådan.

– Nej, absolut inte. Diamanthandeln är värdefull, den betyder mycket för många länder i Afrika. Men vi måste komma bort från handeln med konfliktdiamanter.

Skådespelaren Djimon Hounsou kommer ursprungligen från Benin i Afrika. Han berättar att det var när han spelade huvudrollen i Steven Spielbergs »Amistad« som han blev uppmärksam på begreppet konfliktdiamanter.

– Flera av skådespelarna i filmen kom från Sierra Leone och de berättade för oss andra. Jag hoppas att filmen, med hjälp av att Leo spelar huvudrollen, når ut så mycket att den kan betyda någonting.

Hounsou är mycket cynisk när det gäller västvärldens insatser i Afrika.

– Man håller konferenser där det ska bestämmas vad som ska räknas in i begreppet folkmord, och under tiden dör människor i tusental. Jag har alltid känt att den så kallade civilisationen glömmer Afrika.

I USA har »Blood Diamond« fått övervägande positiv kritik, och detta har inte minst gällt Leonardo DiCaprio som Oscarsnominerats för sin prestation. Med tanke på det beröm han också fått för sin roll i Martin Scorseses »The Departed« kan man lugnt säga att 2006 varit ett bra år för honom. Han ler.

– Ja, jag känner det som att jag har varit med i två av årets bästa filmer. »Blood Diamond« var ett konventionellt manus som förvandlades till någonting viktigt. Det var otroligt kul, för det är inte ofta som en film på den här nivån också säger någonting viktigt om världen.

Att filmen spelades in i Afrika, närmare bestämt i Sydafrika och Mocambique, menar DiCaprio var absolut nödvändigt.

– Det hade varit otänkbart med någonting annat. Vi behövde verkligen lära känna de människor och de miljöer vi berättade om, jag behövde träffa verkliga legosoldater och höra deras berättelser.

Leonardo DiCaprio har på bara några år vuxit inte bara som person utan också som skådespelare. Det låter lite fånigt att skriva, men det känns som om han har mognat, att han blivit fullvuxen. Edward Zwick har en teori.

– Det händer något när någon fyller 30. Det har Leo gjort. Nu vet han vad han kan och vad han vill. Det märks.

Och det märks bland annat på att DiCaprio under de senaste åren arbetat med att producera dokumentärfilmen »The 11th Hour« om det globala miljöhotet.

– Jag vill ge miljö- och medborgarrättskämpar som Stephen Hawking och Nelson Mandela en plattform för att kunna säga vad de vill. Det är vad jag gjort.

ett nummer av Entertainment Weekly från november 2006 skriver kritikern Owen Gleiberman om Hollywoodfilmer med ett budskap i allmänhet och »Blood Diamond« i synnerhet. Han ställer sig tvivlande till att budskapsfilmer på något sätt kan påverka oss i en värld med hundratals konflikter och företeelser som kräver vår uppmärksamhet.

Jag tror att Gleiberman har fel. Jag ser det på mig själv. Vid 2006 års Cannesfestival såg jag den snart Sverigeaktuella »Fast Food Nation«. Sedan dess har jag inte en enda gång ätit en hamburgare från McDonalds, Burger King och liknande snabbmatskedjor och jag kommer aldrig någonsin att göra det igen. Ett bevis så gott som något på att film kan påverka.


Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera