Kultur

Mel Gibsons film mest ljug

Mel Gibson tar sig stora friheter med mayaindianernas historia i filmen »Apocalypto«.

I filmen »Apocalypto«, som utspelar sig på 1500-talet, invaderas ett maya­samhälle på Yucatanhalvön i östra Mexiko av ett mer barbariskt grannsamhälle. Fångarna deporteras genom djungeln för att slutligen avrättas inför en rasande folkmassa.

»Apocalypto« bygger på de våldsamma motsättningarna mellan fredliga mayaindianer – jägare och samlare, som bor i ett paradissamhälle i skogen, och de dekadenta och förtappade mayaindianerna som lever i små jordbrukssamhällen och som gillar att offra de förra i blodiga riter.

Här svarar Charlotte Arnaud, mayaexpert och arkeolog, på frågor om filmen.
Fanns denna motsättning i verkligheten?

– Nej. Arkeologiska fynd och texter visar att det inte fanns isolerade mayasamhällen som inte ville ha något att göra med städerna. Alla mayaindianer tillhörde en sorts statsstater, med komplexa politiska system. Det största felet med »Apocalypto« är att den ger sken av att mayaindianerna kunde delas in i goda skogsbor respektive korrumperade urbana vildar.

Denna motsättning fanns inte, utan är en västerländsk kliché – den goda vilden som kämpar den dekadenta urbaniseringen.

Stämmer det att mayaindianerna var styrda av blodtörstiga ledare när spanjorerna anlände?

– Absolut inte. Det är en felaktig uppfattning som härstammar från 1940-talets arkeologer. Och de människooffer som filmen innehåller – med stora folkmassor som i trans kräver att få se blod – har aldrig förekommit. Offerriterna var aldrig en publik angelägenhet. Mel Gibson säger sig ha gjort en film om mayaindianernas fall, men i själva verket är den inget annat än en kolonisatörs dröm.

Vad tycker du om skildringen av »de goda vildarna«?

– Mayaindianernas sinne för humor är väl skildrat i filmen. Men de stora skrattscenerna kring sexualiteten är kraftigt förenklade. Mel Gibson projicerar en bild av mayafolken som grova och råa.

Filmen fokuserar på mänskliga offer och sadistiskt våld. Ingenstans syns andra delar av mayaindianernas civilisation: som arkitekturen, astronomin eller matematiken.

– Naturligtvis var mayafolket krigare, väggmålningar visar att de precis som aztekerna praktiserade tillfångataganden och mänskliga offer. Men i filmen blandas allt ihop. Varken massakrer eller slavhandel var vanligt förekommande. Det finns en scen där slavar bygger pyramiderna, och det stämmer inte med verkligheten – mayaindianerna använde sig inte av slavar som byggarbetare. Under den här epoken var mänskliga offer något som var förbehållet krigare, och det sågs som en stor ära för en krigare att dö offerdöden.

Mel Gibson har sagt att filmen är en hyllning till mayafolket.

– Jag är lite orolig för vilka reaktioner som kan följa, särskilt i Guatemala, där 60 procent av befolkningen är mayaindianer. Under 1980-talet härjade ett inbördeskrig och armén förstörde mer än 200 byar och dödade 100 000 av mayabefolkningen. Filmen kan komma att väcka ilska och rättfärdiga statens våldsamma attacker på ursprungsbefolkningen, eftersom den framställer mayaindianerna som blodtörstiga vildar som mår bra av att kuvas av civilisationen. I dag finns det mellan 5 och 8 miljoner mayaindianer i Mexiko, Belize och Guatemala. De kämpar med att återupprätta sina kulturella, ekonomiska och sociala traditioner, och befinner sig långt ifrån den bild som förmedlas i »Apocalypto«.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera