Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Krönika

Etanol borde kosta en femma

Etanol skulle vara mycket billigare än bensin om det inte vore för en orättvis tull och en onödigt hög moms.

Å ena sidan bilister som är uppgivna och förbannade över att det är hopplöst dyrt att tanka. Å andra sidan en majoritet svenskar som kräver ett stopp för ökande koldioxidutsläpp från bensinslukande svenska bilar. Hur ska ekvationen gå ihop? I själva verket kanske det inte är så omöjligt som det verkar.

2 kronor och 65 öre. Så lite kostar en liter brasiliansk etanol levererad till Sverige. Här behövs inga subventioner, tropisk etanol är i dag bara marginellt dyrare att producera än bensin. Lägg på kostnader för distribution och etanolen hade kunnat kosta 4:50, kanske 5 kronor, i bensinstationen. Då skulle knappt någon tanka bensin. Redan i dag visar Fokus undersökning att var fjärde vill köpa miljöbil, men inget skulle snabba på omställningen såsom att etanolen kostade 5 kronor.

Nu kostar etanolen i stället närmare 8 kronor. Räknat per mil är den bara marginellt billigare än bensin. Varför?

Innan vi berättar varför är det på sin plats med några ord om etanolen och miljön. Det senaste året har det nämligen haglat påståenden om att etanol leder till allt från världssvält till regnskogsskövling.

Etanol är i praktiken sprit, och sprit kan som bekant göras på flera sätt.

Det konkurrenskraftiga och miljövänliga sättet att göra etanol är av sockerrör i tropikerna, det är då den kostar 2 kronor litern. Sockerrör är komprimerad solenergi, lätt att omvandla till drivmedel. Enligt Naturvårdsverket minskar därför tropiketanol koldioxidutsläppen 90–100 procent jämfört med bensin.

Tvärtemot vad som ibland påstås odlas inte sockerrör i samma klimatzon som vanliga matgrödor, eller som regnskogen. I stället ger etanolen en unik möjlighet till fattiga tropikländer. Tropik­etanol kan dock inte ensamt ersätta bensin, så mycket mark för sockerrör finns inte, fler alternativ måste till. Ett av dem kan vara etanol från cellulosa.

Det ineffektiva sättet att göra etanol är att som USA och Europa göra det av majs och vete. Det är dyrt, drar mycket drivmedel och gödsel samt leder till högre matpriser, eftersom man konkurrerar om samma mark. Den ineffektiva etanolen från väst hade överhuvudtaget inte kommit på marknaden om det inte varit för jordbrukssubventioner och tullar.

Det är här vi kommer tillbaka till varför etanolen kostar 8 och inte 4:50 kronor. Skillnaden är tullar och skatter.

Det mest upprörande är den tull som EU lagt på införsel av etanol. Medan bensin har en låg tull om 5 procent så lägger EU en tull på 6,5 procent ända upp till 55 procent på etanol, beroende på om den klassas som jordbruksprodukt eller inte. Absurt nog så kan etanol bara hamna i den lägre tullklassen om den är minst lika dyr som bensin, annars måste Sverige återinföra punktskatt på etanol. Så tolkar i alla fall Sverige de märkliga reglerna.

Handelsminister Sten Tolgfors försöker nu övertala sina kollegor i OECD och EU om att slopa tullar på alla miljövänliga drivmedel, med stöd från etanolproducenter som Indonesien nu i veckan. Men mot sig har Sverige europeiska och amerikanska producenter av dyr etanol. Få EU-medborgare vet samtidigt om att det är en tull som gör att etanol inte är billigare än bensin.
Utöver tullen beläggs etanol, precis som bensin, med 25 procent moms. Här är det finansminister Anders Borgs sak att föreslå att EU ger möjlighet till lägre eller ingen moms på miljövänliga bränslen. Då skulle etanol åtminstone kunna komma ned i 6–7 kronor litern.
Alternativet är att höja bensinskatten, som Borg flaggat för. Skatterna på bensin är ju miljöskatter. Syftet med sådana skatter är att minska det som man beskattar. Annars vore bensinskatten en ganska orättvis skatt, som hårdast drabbar dem som använder bilen mest, i regel glesbygdsbor.

Men sanningen är att man på finansdepartementet inte tycks tro att bensinskatten ska avskaffa sig själv när etanol och andra alternativ tar över. Om det vore allvar borde finansdepartementet räkna med att intäkterna från bensinskatterna skulle falla brant kommande år. Men se, i budgeten ökar de i stället försiktigt under mandatperioden. Bensinskatterna står för 20–25 miljarder, i samma storleksordning som den statliga inkomstskatten. Utan dem skulle ett väldigt hål grävas i Anders Borgs budget. Ändå nämns bensinskattens självutplåning aldrig i diskussionen om sunda statsfinanser.

Att göra Sveriges bilpark nästan koldioxidfri kräver alltså varken subventioner eller ny teknik. Det räcker med att ta bort tullar och skatter. Och att Anders Borg redan nu räknar med att han förlorar bensinskatten som statens särskilda kassako.

***
FÖR ÖVRIGT är det skönt att SAS flyger igen så att vi åter kan få njuta av rejäla biljettpriser och obefintliga matpaket (personalen får nu mer tid för sina). Hade strejken varat i veckor kanske marknaden helt tagits över av lågprisbolagen, hemska tanke.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera