Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
USA-val

Primärvalen i USA: Fet tisdag

I april 1984 raglade presidentkandidaterna omkring gråa av trötthet efter en lång valvår och den gamla demokraten George McGovern uttryckte viss oro över hur de skulle orka i mål.

»Utmattning är vår främsta statsfiende.«

Tretton år senare kan den faran vara över. Supertisdagen, tsunami-tisdagen, giga-tisdagen, superduper-tisdagen eller vad man nu väljer att kalla den närmar sig med brutal hastighet för de amerikanska presidentkandidaterna. Redan nu, några veckor in i primärvalssäsongen, kan det avgöras om de ska ha någon chans i kampen om Vita huset.

»Det här är ett seminationellt primärval«, konstaterade Barack Obamas kampanjgeneral David Plouffe förra veckan.

Den tisdag då flera delstater samtidigt håller primärval har sedan 1980-talet dubbats supertisdagen, och i år kan dess betydelse knappast överskattas. Förra presidentvalet 2004 var det sju delstater som höll val på supertisdagen.

Dessförinnan var rekordåret 2000, då sexton delstater deltog. I år är det inte mindre än 24 delstater som förlägger sina primärval till tisdagen den 5 februari. Stora, viktiga delstater som Kalifornien, Illinois, New York och Texas deltar och tillsammans täcker super-staterna in mer än hälften av USA:s befolkning.

Anledningen till supertisdagens dramatiska expansion är att partierna förra året bestämde att primärval – med vissa undantag – inte får äga rum före den 5 februari. Följden blev årets massiva kluster av delstater just denna dag.

Delstaterna vill alla vara med tidigt i kampanjen för att få del av kakan i form av reklamintäkter, hotellbokningar och uppmärksamhet.

Följden kan bli att resultatet på tisdag blir avgörande, och att de primärval som ligger efter förlorar i betydelse.

Kaliforniens guvernör Arnold Schwarzenegger är en av dem som klagat på hur presidentkandidaterna svept in, samlat in sina pengar och åkt till andra delstater för att spendera pengarna – och när det väl blev Kalifornien-bornas tur att rösta var matchen över.

»Det gjorde mig helt galen«, sa han nyligen vid en presskonferens.

Men med den trängsel som nu råder kan konsekvensen bli den motsatta – med 24 delstater i startfältet lär ingen få den uppmärksamhet eller det kassaflöde de önskar sig.

För presidentkandidaterna kommer det här innebära att w det blir svårare för den som är mindre bemedlad att nå fram genom traditionella kampanjmetoder som valmöten och rundresor. Och strategiskt är supertisdagen en utmaning på hög nivå. Det är fruktansvärt dyrt att rulla ut en kampanj i bara en enda delstat – nu ska strategerna prioritera rätt bland över 20 stycken. Kandidaternas kampanjgeneraler måste väga för- och nackdelar med att strunta i en delstat där någon annan leder. Det får inte bli för billigt för motståndaren att vinna, samtidigt vill man inte slösa pengar där man själv inte har en chans.

Årets presidentkampanj lär gå till historien som en rekorddyr, kompakt och intensiv affär med tidigt klimax, som förpassar utdragna snäll-kampanjer som tog Jimmy Carter eller Bill Clinton till Vita huset till historien.

Super Tuesday i siffror (kostnader i svenska kronor)

25 miljoner
Kostnad att köra standard-reklamfilm under en vecka i Kalifornien inför supertisdagen.

225 miljoner
Kostnad för att köra en standard-reklamfilm i samtliga superstater under en vecka inför supertisdagen.

640 miljoner
Uppskattad kostnad för delstaten Kalifornien att genomföra primärvalet.

13 miljarder
Det belopp som presidentkandidater och intressegrupper väntas spendera på tv-reklam under valkampanjen 2008.

Källor: ABC News, Washington Post, Santa Maria Sun, USA TODAY

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera