Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Utrikes

Sopkrisen i Neapel fortsätter

Berlusconi gick till val på att lösa problemet. Men regionen är knappast renare i dag.

Det napolitanska sinnet för humor märks tydligt i en klädbutiks skyltfönster där alla skyltdockor försetts med munskydd. Sopstanken har sedan länge blivit en del av invånarnas vardag. Och den nygamle premiärministern Silvio Berlusconi gjorde sopfrågan till en av sina viktigaste frågor i valkampanjen. Symboliskt höll han också sitt första regeringsmöte i Kampaniens huvudstad, den 21 maj, precis när sommarvärmen briserat i Neapel och gjort sopstanken värre än på länge.

– Jag vet att italienarna kommer bedöma mig efter hur jag hanterar sopfrågan, kommenterade han efter sin valseger.

Genom en långsiktig plan hoppas nu Italiens nye premiärminister visa handlingskraft och mod att ta tag i Neapels problem och stå upp mot den mäktiga napolitanska maffian.

Åtta strategiska zoner för avfallshantering ska kontrolleras av militären och de som protesterar mot öppningen av de nya sopstationerna riskerar mellan tre månaders och fem års fängelse. Men Berlusconis plan har redan stött på motstånd. Inte hos den politiska oppositionen i Rom, som tvärtom godkänt hans planerade insatser, utan bland boende i Neapel som för allt i världen inte vill bli grannar med nya, jättelika sopstationer.

På bara några dagar har det städats upp ordentligt och många av de 100 000 ton soporna har försvunnit från Neapels gator. Invånarna andas friskare luft och turisterna som vallfärdar på väg till Pompeji och jetsetön Capri kan dra en lättnadens suck och i stället njuta av de traditionellt napolitanska linorna med ren tvätt som ger stadsbilden en pittoresk touch. Men problemet är långt ifrån löst bara för att det stinkande avfallet försvunnit utom synhåll.

Bara en liten bit utanför stadens centrala delar, i förorter dit ingen turist tar sig, är allt som vanligt. Ett kvarter i Fuorigrotta, kallat »Terzo Mondo« vilket är italienska för Tredje världen, är fortfarande dominerat av stinkande hushållssopor. Och i Chiaiano har uppretade invånare, som motsätter sig en sopstation bland bostadshusen, och polis drabbat samman vid ett flertal tillfällen under den gångna veckan.

Tusentals ton med avfall ligger fortfarande kvar på gatorna i förorten. Varje dag producerar Neapelborna 3 500 ton sopor. Fram tills alldeles nyligen skickades 1 500 av dessa på daglig basis till avfallsanläggningar i Tyskland, men sedan avtalet löpt ut då ingen förnyelse skett i tid, har de senaste veckorna sett sämre ut än på länge.

Redan 1994 uppmärksammade den italienska regeringen sopkrisen Neapel. Inte mindre än åtta chefer utsedda av regeringen har sedan dess misslyckats med att lösa problemet. Prislappen har hittills landat på 2,5 miljarder euro och varje gång en ny och nödvändig avfallsanläggning ska byggas så har motståndet från lokalbefolkningen och dess politiker och kyrkorepresentanter varit massivt och satt käppar i hjulet. I kommunen Acerra, norr om Neapel, har bygget av en stor sopstation pågått sedan åtta år tillbaka, och beräknas inte stå klart förrän 2010.

Men trots att ruttnande hushållssopor sprider stank och utgör en sanitär olägenhet i hela Kampanien så finns det ett större och betydligt allvarligare avfallsproblem i regionen. Giftigt industriavfall från hela Italien samlas i trakterna av Neapel, utspridda på ett 100-tal ställen.

Camorran, den mäktiga napolitanska maffian, tjänar grova pengar på gifterna. En lukrativ bransch som vid sidan av narkotikahandel är dess viktigaste inkomstkälla. De söker upp fabrikschefer över hela Italien för att erbjuda sina tjänster och ta hand om miljöfarligt industriavfall för en jämförelsevis billig peng.

– Visst är avfallsberget i Neapel ett stort sanitärt problem som kan sprida sjukdomar, men det bleknar i jämförelse med den hälsofara som de giftiga industrisoporna utgör, säger Umberto Arena som är professor på den naturvetenskapliga institutionen vid Neapels universitet.

Så är Kampanien också Europas mest förorenade region. Zonen som utgörs av städerna Nola, Marigliano och Acerra, har av den medicinska tidskriften The Lancet döpts till »Dödens triangel«.

Åratal av dålig gifthantering har lett till att de grödor som odlas i Kampanien numera utgör ett allvarligt hälsoproblem för konsumenterna. Medellivslängden för både män och kvinnor är här två år lägre än i övriga Italien, trots att befolkningen är den yngsta i landet.

Enligt en rapport från Världshälsoorganisationen WHO så är cancer i lever och bukspottkörtel 24 respektive 12 procent vanligare i Kampanien än i övriga landet. Just de organ som är mest känsliga för miljögifter. Medfödda missbildningar är hela 80 procent vanligare här.

Neapelborna fortsätter att hoppas på att regeringens åtgärder äntligen ska ha någon effekt på maffians affärer med de livsfarliga soporna.

Men det verkliga problemet är sedan länge begravet långt ner i myllan. Miljögifterna fortsätter att döda, om än långsamt. Och tack vare hamnen i Neapel ser Camorran nu exportmöjligheter öppna sig när affärsverksamheten försvåras på hemmaplan. Det finns alltid andra hamnar i andra länder som är villiga att ta emot det dödliga avfallet.


Översättning och bearbetning: Anna Ritter

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera