Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Okategoriserade

Hökarnas revansch

Kriget i Georgien har satt försvarspolitiken i ett helt nytt läge och höstens försvarsbeslut skjuts upp.

När den gamle majoren förra helgen kom till Harpsund för att spisa kräftor och budgetförhandla fick han pikar från kollegorna om soloutspel och bakhåll.

Folkpartiledaren Jan Björklund hade lagt sig i en fråga som moderaterna äger utan att förankra sitt utspel hos de övriga allianspartierna. Två dagar tidigare hade han gjort följande utspel i Ekot: »Det vore olyckligt om Sverige fortsätter att lägga ner förmåga i vårt försvar.«

Jan Björklund antydde att Sverige snarare skulle behöva stärka försvaret. Med kriget i Georgien, USA-robotar i Polen, kärnvapenhot i Östersjön och ryskt erkännande av utbrytarrepublikerna var tiden inne för att tala fritt ur hjärtat.

Och han är inte ensam. Nu vädrar de säkerhetspolitiska hökarna morgonluft. »Vad var det vi sa. Ryssarna är aggressiva och Nato tittar handfallet på.«

I täten för dem som nu tar revansch i debatten går överbefälhavare Håkan Syrén. Han varnade redan 15 maj regeringen för »osäkerheter i den framtida säkerhetsmiljön« och påpekade att Finland och Norge såg allvarligare på Rysslands geopolitiska ambitioner. Då talade han för döva öron. Nu är läget ett annat.

Men redan då fick Syrén fullt stöd av forskaren och försvarsanalytikern Johan Tunberger, som varnade för att »Ryssland strävar efter att återfå en stormaktsroll, särskilt i närområdet och i synnerhet i det som tidigare kallades det nära utlandet«.

Det är precis vad utrikespolitiska institutets direktör Tomas Ries länge hävdat. Han har varnat för rysk militarisering och dragkamp om Arktis resurser, samt kallat den svenska försvarspolitiken en »militär kollaps« som påverkar Baltikum.

Även förre försvarsministern Mikael Odenberg får nu viss upprättelse. Han avgick för ett år sedan i protest mot urholkad svensk försvarsförmåga och är en av många moderater som ställt sig undrande inför finansminister Anders Borgs materielnedskärningar.

Lobbyisterna för Saab, Bofors och Hägglunds välkomnar också det nya säkerhetsläget och vädrar nya order i stället för skrinlagda beställningar.

Under våren fick politikerna i Försvarsberedningen flera dragningar om ett hotande krigsutbrott i Kaukasus. De beskrev i slutrapporten i juni ökad rysk aggression i Georgien som »ett lackmustest« på Rysslands avsikter.

Folkpartiets försvarsexpert Allan Widman vill nu att försvarsberedningen, där riksdagens sju partier ingår, ska göra en förnyad analys:

– När nu lackmustestet har utfallit som det gjort tror jag att folket förväntar sig att frågan tas om hand för fördjupad analys innan försvarets inriktningsproposition utformas. Alla omställningar av Försvarsmakten är trögrörliga och tar tid. Därför bör förslagen förankras över blockgränsen, vår nationella säkerhet lämpar sig inte för politiskt spel.

Liksom sin partiledare vill Widman ha mer pengar till försvaret:

– Jag kan inte utesluta att vi måste se över de ekonomiska förutsättningarna för Försvarsmakten.

Det är helt nya tongångar från alliansen och ljuv musik för försvarsledningen, där ÖB:s strategichef, konteramiral Jörgen Ericsson, noga följer utvecklingen:

– Vårt område och Barentsregionen har fått ökad betydelse. Det är kopplat till energitillgången, trafiken till Östersjöns hamnar och den planerade gasledningen. Ryssland rustar upp både marinen och markstridskrafterna, låt vara från låg nivå. De senaste dagarnas kraftfulla retorik skapar sämre stämning. Det är inte bra.

Enligt planen ska regeringen i början av december lämna en försvarsproposition till riksdagen. Men i ett läge där Ryssland framstår som mer oförutsägbart än på länge, måste underlaget arbetas om. Enligt Fokus källor skjuts nu hela processen fram några månader.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera