Ingen Reagan i första debatten

Text: Eva Sohlman

I New York och har just tittat på den första valdebatten mellan Barack Obama och John McCain hos vännen och manusförfattaren Elliot som är registrerad oberoende, men som jobbat som talskrivare åt Obama. I entrén till Elliots hus kunde jag inte låta bli att lyssna på dörrmannen som pratade upphetsat med vaktmästaren – båda av mexikanskt ursprung – om debatten som strax skulle börja. Rekordmånga amerikaner, runt 80 miljoner, förväntades följa debatten då det nu står så jämnt mellan presidentkandidaterna.

- Det enda jag vill höra är hur den här mannen, Obama, tänker ta oss ur den här soppan efter Bush. Jag vill veta exakt hur han tänker lösa finanskrisen och hur lång tid han tror att det kommer ta. Jag vill helt enkelt att han ska bli tydligare så jag vet bättre vem och var han står.

Efter en och en halv timmes debatterande om den ekonomiska krisen och kvällens huvudtema – säkerhetsfrågor och internationella relationer – stod det klart att vinnaren av den ganska livlösa debatten var McCain. Internationella frågor ses som en av hans starkare sidor, till skillnad från ekonomin, så utgången var kanske inte helt oväntad.

Obama, som såg lite anemisk och opassionerad ut, svarade inte med samma aggressiva ton och angrepp som McCain körde med. Elliot, som likt Obama, gått Harvard Law, klagade frustrerat på debattens ”låga nivå” eller kanske snarare på det att retoriken var färglös.

- Jag tycker Obama misslyckades att attackera McCain på hans svagaste sidor som exempelvis hans ojämna och nervösa beteende denna vecka då han ville ställa in debatten och lade sin kampanj på is för att fara till Washington och försöka lösa den finansiella krisen trots att hans partikamrater i kongressen uttryckligen sa att han inte behövdes där. Obama svarade att han ändå tänkte fara till Mississippiuniversitet där debatten skulle hållas, och i slutändan beslöt McCain också att närvara.

- Vill han vinna det här valet eller inte? frustade Elliot frustrerat i sin läderfåtölj och slängde uppgivet händerna upp i luften.

- Han måste visa att han vill det här. Han är alltför artig och duckar till och med solklara chanser att smasha McCain. Obama behöver vara en Reagan för vänstern, dvs skaffa sig några bra soundbites.

Men Obamas lugn kanske var den rätta strategin trots allt. Många tv-kommentatorer tyckte att han var rak och jämn, visade ett djupt kunnande av sakfrågorna och tittade sin rival i ögonen flera gånger. Mer presidentlik helt enkelt, som en av dem konstaterade. McCain körde en annan stil, mer aggressiv och tittade inte sin opponent i ögonen. McCain är känd för sitt temperament och sedan veckans oväntade och motsägelsefulla handlingar och uttalanden om ekonomin har många i pressen ställt frågan om hans ledarskapsstil under stress passar i Vita huset.

William Galston, senior fellow i governance studies vid Brookings, USA:s äldsta tankesmedja, konstaterade via telefon att debatten egentligen inte handlade om sakfrågorna:

- Folk försöker klura ut om de ska våga ta en chans på den här unga och relativt oerfarna och okända personen, Obama. McCain är i jämförelse mycket mer välkänd. Folk vet vem McCain är. Frågan är om Obama lugnade folk eller om han gav upphov till tvivel. Som jag ser det var han kraftfull, precis och koncis. Jag tror demokraterna kommer fira ikväll. Genom att inte förlora den här debatten har han vunnit mycket eftersom de här frågorna var McCains territorium.

Jag hade hoppats att dörrmannen skulle vara kvar när jag gick hem för att höra vad han tyckte om debatten och om han fått svar på sina frågor. Tyvärr hade han hunnit gå av sitt skift.

Text: Eva Sohlman