Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Utrikes

Nattsvart, Brown

Britterna får allt svårare att betala ­räk­ningarna. Och Gordon Brown får allt svårare att sitta kvar.

På avdelningen för garderober på Ikea i Brent Park i London knappar Sylvia in kunders önskemål om färger och hyllmått i sin dator. Hennes arbetsplats är ett av Storbritanniens största Ikea-varuhus och Londonborna suckar gärna över den ökända trängseln och slagsmålen om de platta paketen.

Men den här torsdagseftermiddagen kan Sylvia ta det ganska lugnt, bara ett fåtal kunder provsvänger dörrar och fäller ut skolådor runt omkring henne. Landets svaga ekonomi har fått många britter att stanna hemma från shoppingrundan.

– Jag oroar mig framför allt för att arbetslösheten ska stiga. Här på Ikea har de redan dragit ner timmarna för de anställda och utan jobb blir inga räkningar betalda, säger Sylvia.

Hon har all anledning att oroa sig. Arbetslösheten stiger, matpriserna har ökat med nära elva procent det senaste året, och samtidigt har priserna på bostäder fallit med nära elva procent, enligt bolåneinstitutet Halifax.

Förra veckan kom en höstskur av rapporter och uttalanden som alla pekar i samma riktning: Storbritannien står på tröskeln till en recession enligt alla definitioner, och sannolikt befinner sig resten av Europa tätt i hasorna. OECD förutspår ett dystert avslut på 2008.

När finansminister Alistair Darling i Labour-regeringen nyligen sa att landet står inför sin största utmaning på 60 år sänkte han modet rejält bland landsmännen och det brittiska pundet rasade till sin lägsta nivå på tolv år mot en handelskorg av andra valutor.

Kreditturbulensen i höstas med höga räntor och akut bolånebrist till följd, var den utlösande faktorn för dagens situation, och fortfarande är läget värst på finans- och fastighetsmarknaderna. En av dem som vet är Gabriela som ser litet trött ut bredvid sin fullastade kundvagn inne på Ikeas tag-det-själv-lager. Hon flyttade till London med sin pojkvän för ett par månader sedan från universitetsstaden Oxford. Båda söker jobb på finansmarknaden, men utan framgång hittills.

– Jag har en masterexamen från ett topp­universitet och det borde ju räcka, men just nu finns det många med ännu hög­re utbildning, till exempel MBA eller doktorstitel, som är ute och söker jobb, säger Gabriela. Nu hoppas hon på den enda intervju hon blivit inbjuden till, hos investmentbanken JP Morgan.

Lägre aktivitet och tusentals förlorade jobb inom den brittiska finans- och byggbranschen har snabbt spridit ringar på vattnet och flera tunga ekonomer förutser dramatiskt stigande arbetslöshet det kommande året, bland andra David Blanchflower, medlem av centralbankens monetära kommitté. Han menar att Bank of England borde sänka styrräntan, som nu ligger på fem procent, för att stimulera den svaga ekonomin.

Men liksom i övriga västvärlden oroas »hökarna« inom penningpolitiken av prisökningarna, och senast i torsdags röstades Blanchflower ner av centralbankschefen Mervyn King och övriga rådsmedlemmar som – i likhet med svenska Riksbanken och Europeiska centralbanken – hellre vill prioritera prisstabilitet.

Inte bara makroekonomerna oroar sig för alltför snabba prisstegringar. Vid utgången på Ikea arbetar Seth Reffel från Ghana med att köra kunder och deras varor hem i sin skåpbilstaxi. Hans ekonomiska situation har förvärrats det senaste året.

– Mat- och bensinpriserna har stigit hiskeligt och lönerna hänger inte alls med. Jag har tre barn att försörja och nu måste jag arbeta dubbelt med taxikörning på dagarna och dörrvaktande på kvällarna för att få det att gå ihop, säger han.

Jo Blanden, föreläsare i familjeekonomi på University of Surrey, håller med om att stigande kostnader, framför allt på energi, är ett akut problem för hushållen.

– I dag får många pensionärer värme-bidrag för att klara el- och gasräkningarna. Nu talas det om att utvidga stödet till andra grupper. Andelen fattiga bland äldre och bland barn har visserligen minskat i Storbritannien, men många låginkomsttagare utan barn har stora problem.

Att så många märker av de sämre tiderna får naturligtvis politiska konsekvenser. Premiärminister Gordon Brown har befunnit sig i blåsväder hela det senaste året, därför att han inte förmår formulera en strategi för att klara den ekonomiska kris som landet sjunker allt djupare ned i.

Nu ökar trycket både inifrån partiet och utifrån. Till exempel hotar de statsanställdas fackföreningar med att ta ut en miljon i strejk under den kommande vintern, om inte lönerna höjs för att kompensera inflationen.

Före detta inrikesminister Charles Clarke sa nyligen i en uppmärksammad intervju i BBC att partiet internt förväntar sig att bli »totalt krossat« i nästa val om inte Brown vänder skutan mycket snart. För att stävja kritiken har Browns regering nu fattat ett antal snabba beslut om bland annat tillfälligt slopad köpskatt på hus under ett visst värde, och ett tak för bensinskatten.

Jo Blanden påpekar att allt tal om kris inte hjälper situationen.

– Förväntningar spelar en stor roll i sådana här lägen och det råder panik just nu. Det blir lätt en självuppfyllande profetia när politikerna talar som de gör.

– Däremot är det sant att vi ligger sämre till än andra europeiska länder på grund av överbelåningen på hus som spräcker många människors budget. Det är ett brittiskt nationalsärdrag att till varje pris vilja ha ett eget hus, förklarar hon.

Dessvärre finns det ingen anledning att tro att recessionen begränsas till Storbritannien. EU:s statistikmyndighet Eurostat har konstaterat att tillväxten föll i hela Europa under andra kvartalet i år, och storländerna Frankrike och Tyskland är båda hårt drabbade av höjda råvarupriser och försiktiga konsumenter. Pessimismen kring USA:s ekonomi ökade också förra veckan efter nya, oväntat höga, arbetslöshetssiffror.

Dollarkursen har visserligen stärkts de senaste veckorna av att oljepriset fallit till runt 110 dollar per fat, jämfört med över 140 när det var som dyrast i somras. Men det tycks inte räcka för att förhindra en längre och djupare nedgång i världsekonomin än bedömarna förutspådde under våren.

Ett gäng målare stryker vit färg på ett av det välmående området Kensingtons typiska pelarförsedda hus. De är gästarbetare som hittills sett England som ett förlovat land att tjäna starka pund i för att skicka till en svagare ekonomi på hemmaplan. Nu är läget ett annat.

– Det är skit. Men man kan ju alltid åka hem till Polen, säger en man som balanserar högt uppe på en byggställning.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera