Luftvinster blir luftförluster

Text: Olle Rossander

Foto: Scanpix

För några år sedan kunde en lång rad företag visa upp dramatiska resultatförbättringar. Men orsaken till de fantastiska siffrorna var inte något kollektivt ekonomiskt genidrag som plötsligt fick företagen att prestera bättre. Det handlade bara om just siffror.

Efter flera års mödosamt framförhandlande inroducerades det internationella regelverket IFRS (International Financial Reporting Standards). Syftet med de nya reglerna var de allra ädlaste; att skapa enhetlighet och jämförbara rapporter.

En av de viktigaste reformerna var att ett företags tillgångar skulle tas upp till marknadsvärde – alltså vad de var värda vid rapportillfället.

Ägare och spekulanter skulle få bättre information om hur det står till i företaget och hur aktien ska värderas. Risken är att det blir tvärtom

– Det kan faktiskt var så att vi hoppar ur askan i elden, säger Peter Clemedtson, revisor på Öhrlings Pricewaterhouse Coopers och ordförande i FAR, Föreningen Auktoriserade Revisorer.

På en snabbt fallande marknad kan de nya redovisningsreglerna snabbt skapa svindlande förluster som inte behöver avspegla den reala utvecklingen för företaget. När marknadsvärdet på värdepapper och fastigheter åker berg-och-dal-bana med tiotals procent över dagen, blir det i det närmast omöjligt att avgöra vad som är ett rimligt värde. Tillgångar som på en stigande marknad gett plustecken i både resultat- och balansräkningar kan nu på nolltid skapa svindlande förluster, trots att tillgångarna inte har sålts.

– De nya reglerna fungerar bra i goda tider men nu kan de få konsekvenser som några varnat för men som inte alla tänkt på, säger Anders Ackebo, bolagsövervakare på Stockholmsbörsen.

Resultatet av kombinationen, finanskris och nya redovisningsregler, har redan börjat visa sig. För företag med stora aktieportföljer eller fastighetsinnehav slår de nya kraven hårt. Investmentbolaget Industrivärden rapporterade en kvartalsförlust på drygt 8 miljarder kronor. Men av detta är 7,9 miljarder orealiserade kursförluster på aktieinnehavet.

Inte blir det lättare av att definitionen av vad som är ett företags tillgångar blir alltmer oklar. Den goodwill som, enkelt uttryckt, är skillnaden mellan priset på ett inköpt företag och dess substansvärde ska nu särredovisas som antingen immateriella tillgångar som skrivs av som vilken annan tillgång som helst, eller goodwill som marknadsvärderas vid varje rapporttillfälle.

Om det verkliga värdet, hur det nu ska uppskattas, är lägre än det tidigare bokförda, skrivs det ner direkt. Vad som nu, vid kvartalsrapporterna och inte minst  vid boksluten nästa år, kommer att visa sig är dels hur svårt det är att marknadsvärdera goodwill, dels hur bolaget ska definiera vad som är immateriella tillgångar som ska skrivas av mot resultat. Krångligt? Att döma av rapporterna blir det svårt också för de verkliga experterna att reda ut hur det finstilta i notapparaten bör tolkas. För en enskild aktiesparare är det i det närmaste omöjligt.

Ändå kan det bli avgörande för hur pensionsfonder och annat aktierelaterat sparande utvecklas.

För bankerna är problemen redan akuta. Krisen har tvingat fram brådstörtade förändringar av de nya regler som just genomförts.

Bankerna ska nämligen dela upp sina tillgångar i en del, där förändringen av marknadsvärdet ska tas över i  resultaträkningen, och en del som ska påverka det egna kapitalet i balansräkningen. Skillnaden kan i dessa dagar vara en fråga om liv eller död för utsatta banker.

Börsbubblan som sprack har snabbt gjort tidigare luftvinster till gigantiska luftförluster. När kurser och värden faller slår de nya redovisningsreglerna hårt. De regler som skapats för att ge ökad klarhet men som nu starkt bidrar till kriskänslan och kanske förvirrar mer än de förklarar.