Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Veckans Fokus

Solospelaren

Carl Bildt har lagt om den svenska utrikes­politiken efter eget huvud. Sverige har blivit mer Nato-­vänligt och mer kritiskt till Ryssland, medan FN-reformer och klimatfrågor kommer långt ner på agendan. Och han har många ovänner inom EU.

Det började inte så bra. Sverige, nyblivet ordförandeland i EU, hade rest till Strasbourg för att presentera sina planer för Europaparlamentet. Plenisalen var halvfull under [[Fredrik Reinfeldt|Fredrik Reinfeldts]] tal. Men när det var dags för [[Carl Bildt]] lyssnade endast 25 av parlamentets 736 ledamöter. Rusningen uteblev när Sveriges världspolitiker nummer ett fick chansen att lägga ut texten.

Det bristande intresset bland EU-parlamentariker till trots – Bildts kontakter med toppolitiker runt om i världen är omvittnat.

– I internationella sammanhang är han en superstar. Han har ett oerhört kontaktnät och kan vara en spelare på egen hand. På det sättet är han lik Olof Palme, säger Jan Hallenberg, professor på Försvarshögskolan.

Drömposten för en tungviktare från ett litet kallt land i norra Europa borde vara att få efterträda Javier Solana och därmed bli ansvarig för EU:s utrikespolitik.

– Nej, jag vill inte, säger Carl Bildt varje gång media frågar.

Han kör samma taktik som [[Göran Persson]] som gång på gång påstod sig vara ointresserad av att bli socialdemokraternas ledare 1996. Senaste gången Carl Bildt förnekade sitt intresse för Solanas post var i somras inför en grupp utländska reportrar i Stockholm.

– Det är utan tvekan en klok strategi, tycker Financial Times politiska skribent Tony Barber.

Även om Carl Bildt innerst inne vill ta hand om EU:s utrikespolitik är det nämligen få som numera tror att han har någon chans. Han har alldeles för många inflytelserika kritiker och fiender för att det ska gå hans väg i de förhandlingar som avgör vem som får jobbet.

– Vi respekterar honom, men vi gillar honom inte, säger en av Europas utrikesministrar.

En ledande svensk borgerlig politiker som träffat Bildt i internationella sammanhang menar att Sveriges utrikesminister missar att »politik är 80 procent pedagogik och psykologi, att det inte går att lösa konflikter enbart med en matematisk modell«.

Bildt är helt enkelt för duktig. Han skulle, enligt en i EU-kretsen, övertrumfa mediokra utrikesministrar så till den grad att de inte skulle stå ut. Risken är att det också blir för mycket av Bildts frispråkiga solospel. Personliga invändningar är viktiga när pusslet om topptjänsterna ska läggas. Men det finns också sakpolitiska invändningar mot Carl Bildt. Exempelvis har han på egen hand lagt om Sveriges utrikespolitik i en riktning som EU:s stormakter Frankrike och Tyskland inte gillar.

Kritiserad av Sarkozy

– Europa måste upphöra att försvaga sig självt med en gränslös utvidgningsprocess. Europa måste ha gränser, Europa måste sätta gränser!

I maj gjorde Frankrikes president Nicolas Sarkozy en skarp markering när det gällde hans syn på utvidgningen. Adressen var tydlig: den svenske utrikesministern, som i och med det svenska ordförandeskapet snart skulle tala för hela EU. Men Bildt brydde sig inte. Han är en av unionens ivrigaste utvidgningsvänner, och i en intervju i Le Figaro fortsatte han att argumentera för att förhandlingarna med Turkiet om medlemskap skulle fortsätta. Det retade Sarkozy så till den grad att han sköt upp sitt planerade besök i Sverige i våras till efter EU-valet.

Sarkozy vill inte se Turkiet som medlem. Inte heller Tysklands förbundskansler Angela Merkel är någon anhängare, men hon ser svårigheter med att slingra sig ur tidigare löften om förhandlingar.

Båda oroar sig för EU:s framtida maktbalans. Turkiet har 80 miljoner invånare och därmed får landet tyngre röst än Frankrike och Tyskland.

– Det är samma argument som De Gaulle använde mot Storbritannien, påpekade Carl Bildt och retade gallfeber på Sarkozy.

Bildts utvidgningsambitioner gäller även övriga icke medlemmar på Balkan, och nu stundar knöliga och långdragna processer där Grekland har synpunkter på Makedoniens medlemskap och Slovenien blockerar Kroatien.

Hård mot Ryssland

Även Carl Bildts komplicerade relation till Ryssland har irriterat makthavare inom EU. Han har byggt sin politiska karriär på hård kritik mot de påstådda sovjetiska ubåtskränkningarna efter att U137 gick på grund utanför Blekingekusten. Det var på 1980-talet. I efterhand har det visat sig att det är tveksamt om undervattensljuden kom från ubåtar, och att de lika väl kan ha orsakats av simmande minkar.

Det ser nu ut som om Carl Bildt har gjort ett misstag även när han i extremt skarpa ordalag fördömde Rysslands invasion i Georgien för drygt ett år sedan. Han drog paralleller till Nazitysklands intåg i Sudettyskland. Det gillade självklart inte Ryssland, där många har påmint om att Sovjetunionen faktiskt förlorade 20 miljoner människor i kriget mot Hitler.

Sedan dess har Carl Bildt inte varit populär hos Putin och Medvedev. Han har fått kalla handen, som när han i egenskap av ordförande i Europarådet ville resa till Moskva för att diskutera Georgienkrisen.

Ryssarna hade inte tid.

Dessutom menar nu många att det var georgierna som sköt först, vilket knappast har stärkt Bildts aktier i Frankrike och Tyskland, som är måna om goda relationer med Moskva. Det gäller inte minst Tyskland som är angeläget om den ryska gasledningen i Östersjön för sin energiförsörjning.

Även Finland med sitt historiskt sett speciella förhållande till sin östra granne är kritiskt till Bildts hårda linje. Den finske utrikesministern Alexander Stubb tycker att det är farligt att använda sådana paralleller och skulle själv inte uttrycka sig som Bildt gjorde.

Ytterligare en kollega i EU:s utrikesministerkrets säger:

– Han måste ha ett Poltavakomplex.

Men det finns också de som uppskattar Carl Bildts höga tonläge. [[Martin Ådahl]] på centerfinansierade tankesmedjan Fores vill att Sverige ska vara alert mot Ryssland. Han gillar att Carl Bildt har skärpt sig.

– Han låg onödigt lågt i början. Därför var det oväntat att han var så skarp i Georgienkrisen, särskilt som han varit så insyltad i ryska intressen som Vostok/Nafta tidigare.

Snäll mot USA

– Just nu är han bland de bästa motparterna USA kan ha, säger  doktor Daniel Hamilton på inflytelserika Center for Transatlantic Relations vid John Hopkins University, Washington DC. Han arbetade tillsammans med Bildt på Balkan i slutet av 1990-talet.

Hans omdöme, som är en vanlig uppfattning bland den politiska eliten i Washington, kan låta smickrande, men stärker knappast Carl Bildts chanser att bli EU:s utrikesminister. Att ha för starka band till USA anses inte hälsosamt i ett EU som är angeläget om sin självständighet.

I USA:s gamla administrationer, Clintons och Bushs, är Carl Bildt välkänd. Han är god vän med George W Bushs närmaste rådgivare Karl Rove som han träffade i ungdomsåren. Han var ganska ensam bland EU:s toppolitiker om att stötta USA:s invasion i Irak.

Ett av Bildts utrikespolitiska signum är att han kraftigt vill stärka EU:s relation till USA, den så kallade transatlantiska axeln. Det kan låta oskyldigt, men är en kraftig gir i svensk utrikespolitik som upprör många. Den förre folkpartistiska utrikesministern och FN-tjänstemannen Hans Blix har tidigare luftat sin besvikelse över detta. Han hävdar att Bildt är »en klar hök« påverkad av USA under George W Bushs extrema regim.

– Han tror på den republikanska linjen om att stärka försvaret och att hålla världens ostyriga barn, inklusive ryssar och kineser, i herrans tukt och förmaning, sa Hans Blix nyligen i TV4.

Tydliga Bildt-kritiker som Expressens förre politiske redaktör [[PM Nilsson]] spetsar till det:

– Carl Bildt står för en mer krass säkerhetspolitik à la Henry Kissinger som med vapenmakt främjar den egna nationens intressen. Det synsättet står mot en mer idealistisk hållning där världssamfundet ska lösa konflikter via FN.

[[Jan Eliasson]], karriärdiplomaten som blev socialdemokratisk utrikesminister, är inte känd för att offentligt så split i utrikespolitiken. Men även han instämmer i kritiken.

– Carl Bildt har ett svalt förhållande till FN. Han borde ta till vara de strategiska möjligheter som öppnat sig med valet av Barack Obama i frågor som gemensam global dagordning, fattigdomsbekämpning och nedrustning.

Trots Carl Bildts förkärlek för den transatlantiska axeln skulle flera på andra sidan Atlanten höja ögonbrynen om han lyckas erövra drömposten.

– Jag vet inte så mycket om Carl Bildt. Han verkar vara en hygglig prick. Men det vore konstigt med en politiker från ett litet neutralt land utan ekonomiska muskler som högste representant för EU:s utrikesfrågor, säger Sally MacNamara, Europa-analytiker på den republikanska tankesmedjan Heritage Foundation.

På senare tid har till och med svenska supportrar och tidigare regeringskolleger börjat tvivla på Bildts möjligheter.

– Det skulle vara en tillgång om han fick efterträda Solana. Men det är ett läggspel när sådana här tjänster ska tillsättas och Carl kommer från ett litet land, säger [[Alf Svensson]] (kd), numera EU- parlamentariker.

En annan faktor somt talar emot Bildt är att den skandinaviska kvoten för en så hög post är fylld. Den är intecknad av Danmarks förre statsminister Anders Fogh Rasmussen som nyligen blev ny generalsekreterare i Nato.

Mot Bryssel

Inte högste representant för utrikesfrågor alltså. Däremot verkar oddsen låga för att Carl Bildt ändå lämnar Arvfurstens palats, UD. Mycket talar för att Fredrik Reinfeldt föreslår Carl Bildt till EU-kommissionär. Men det vill inte någon i den borgerliga alliansen tala högt om. Det skulle riskera Bildts chanser, om än små, att bli EU:s utrikesminister.

– Det finns i alla fall ingen i Sverige som kan konkurrera med honom som kommissionär, säger en inflytelserik i alliansen.

En återkommande kommentar är att Bildt är den enda svenska politiker som har den kunskap och det självförtroende som krävs för att ta ordentligt med plats i kommissionen.

Även familjelivet talar för att Bildt ändå kan tänka sig en kommissionärspost. Hans hustru [[Anna Maria Corazza Bildt]] kommer att jobba i Bryssel. Hon valdes in i EU-parlamentet i juni.

Även familjelivet talar för att Bildt ändå kan tänka sig en kommissionärspost. Hans hustru Anna Maria Corazza Bildt kommer att jobba i Bryssel. Hon valdes in i EU-parlamentet i juni.

EU skulle i Carl Bildt få en övertygad europé.

– Han är mer europé än svensk. Europa är hans land, säger Bildts partikamrat [[Peder Wachtmeister]] som sitter i riksdagens EU-nämnd.

EU-experten [[Annika Ström Melin]] noterar att Carl Bildt förstår att EU:s röst inte är något värt i den internationella storpolitiken om inte medlemmarna är överens. Därför driver han att unionen ska nå konsensus.

Även vice statsminister [[Maud Olofsson]] pekar på hur mycket tydligare det har blivit att det är EU som gäller med Carl Bildt:

– Genom ett gemensamt kraftfullt agerande ska Europa spela en roll i världspolitiken.

Nackdelen är att resultatet kan bli otydligt. Men det är bättre än att Frankrike och Tyskland hamnar på den ena sidan och Storbritannien på den andra, som när USA gick in i Irak.

– Det kanske inte alltid märks utåt, men han har en tydlig agenda, det är EU som gäller, säger Annika Ström Melin.

Kvar i kalla kriget

Men Carl Bildt får också kritik. [[Olle Wästberg]], nu generaldirektör för Svenska Institutet, tidigare folkpartistisk politiker och generalkonsul i New York, tycker att utrikespolitiken präglas av maktspel och geopolitik:

– Politiken har snävats in. Sverigebild, kultur och sådant är numera lite perifert. Det är det synsättet som slår igenom i nedlagda konsulat.

Andra tycker att Carl Bildt också står för en gammaldags linje. En svensk allianskollega med ett brett internationellt nätverk konstaterar att Bildt har fastnat i gamla tankemönster:

– Han hade varit en utmärkt utrikesminister om vi hade varit kvar i det kalla kriget. Han är fortfarande upptagen av den klassiska öst-väst-konflikten där USA står för det goda och Ryssland för det onda.

Under Sveriges EU-halvår är finanskrisen och klimatet de två huvudpunkterna. Men klimat finns inte på Bildts agenda:

– Han har ingen koll på ett antal frågor som i dag är viktiga för fred och säkerhet. Han kan inte ett skit om klimat eller resursfrågor, säger samma källa.

Bildts skärpta ton mot den israeliska ledningen får dock mest beröm, inte minst från vänster. Den förre socialdemokratiske utrikesministern Jan Eliasson är ganska nöjd.

– Hans Mellanösternpolitik är i stort sett bra, förutom misstaget att skicka den svenska ambassadören till installationen av den iranska presidenten.

Det är bara de mest inbitna Israelvännerna som är djupt besvikna över att Carl Bildt »luftat synpunkter som självaste vänsterpartisten [[Kalle Larsson]] ger beröm«, som en erfaren borgerlig politiker uttrycker saken.

I Carl Bildts fascination för maktspel ingår att Sverige fortsätter att närma sig Nato. Numera även med militära övningar på svensk mark. Men den utvecklingen inleddes redan under de socialdemokratiska regeringarna.

De mer framträdande Natoanhängarna är ändå inte riktigt nöjda.

Folkpartiets talesman i försvarsfrågor [[Allan Widman]] vill få fart på diskussionen om Sveriges närmande till Nato. Han ser gärna att regeringen gör som sina finska kolleger, tar fram en konsekvensbeskrivning som ett led i folkupplysningen för att den vägen föra ut frågan i den allmänpolitiska debatten.

– Vi står fortfarande utanför och är beroende av Nato politiskt, ekonomiskt och tekniskt. Men än vi kan inte kräva något tillbaka.

Fråvarande chef

– Kan vi få ut Bildts reseprogram för det senaste året?

– Nej, vi har inte den informationen tillgänglig. Det enklaste är nog att läsa hans blogg, svarar UD-tjänstemannen.

Sveriges utrikespolitik är på pappret föremål för gemensam beredning i regeringskansliet, och för kollektivt beslutsfattande i regeringen. I själva verket får både allmänheten och UD-personalen bäst inblick i hur den svenska linjen växer fram på Carl Bildts blogg Alla dessa dagar.

Carl Bildts medarbetare ser inte mycket av sin chef. Han är mest på resande fot med sin dator som viktigaste kolli. Mellan augusti 2008 och juli i år hade Bildt 196 resdagar, och då är inte privata semesterresor inräknade (se grafik). Genom bloggen kan UD:s tjänstemän se var han befinner sig i världen och få ett hum om vilka frågor han driver.

Sverige har efter tre år fått en tydlig omsvängning av svensk utrikespolitik signerad Carl Bildt. Sverige ska i alla lägen sluta upp bakom EU, som måste stå enat för att ge Europa största möjliga inflytande i världspolitiken. Den ambitionen har stundtals krockat med hans mångåriga kritiska hållning mot Ryssland, där Bildt snarare splittrar än enar. Han har samtidigt behållit sina goda relationer till USA för att stärka Sveriges band över Atlanten. Han har på en punkt ändrat sin egen syn, till förmån för den svenska linjen. Det gäller Mellanösternkonflikten, där Bildt har glidit över till en alltmer kritisk hållning till Israels agerande.

En erfaren ambassadör ser hur Carl Bildts sätt att fungera som utrikesminister också påverkar arbetet internt på UD.

– Det är annorlunda hur politiken växer fram. Det är mer toppstyrt än tidigare.

Tjänstemännen kan komma till en föredragning med ett förslag bara för att finna att Carl Bildt redan bestämt sig, ofta för en helt annan linje.

– Tidigare fanns ett uttalat mål att engagera organisationen, att jobba »bottom up« för att få fram goda idéer. Nu är det annorlunda.

När UD måste spara blev det som Carl Bildt ville. Tjänstemännen lade fram förslag om att lägga ner ambassaderna i Prag, Luxemburg och Strasbourg. Men det gillade inte Bildt. Han tyckte att det var oklokt inför ordförandehalvåret i EU.

– Det finns ett utbrett missnöje i organisationen. Tjänstemännen känner sig inte sedda. De tycker inte att de får kredd för sitt arbete, säger en högt uppsatt UD-tjänsteman.

Med en utrikesminister som ständigt är på resande fot och som tycker att han kan det mesta själv, blir diplomaterna på UD alltmer frustrerade.

Det har fått den tidigare UD-anställde Jan Eliasson att ta bladet från mun. Han har haft kontakt med ett 20-tal diplomater på olika nivåer inom UD. De är missnöjda med att deras kunskaper inte utnyttjas och oroliga för vad som kommer att hända med kompetensen i förvaltningen.

– Yngre medarbetare säger att de hoppar av så fort EU-ordförandeskapet är över. Det skulle vara väldigt negativt för Sverige.

Bildts värld

Carl Bildts ledarskap har inte förändrats sedan hans tid som partiledare. Han hade då som nu en egen agenda, och som partiet fick anpassa sig till. Unga moderater tröttnade på att inte få chans till fortsatt karriär och flera lämnade för andra uppdrag. Nu oroar sig diplomatkåren för att också deras unga generation söker sig andra vägar.

– Han lever i sin egen värld, i Bildtvärlden, säger en partikamrat.

– Det viktigaste för Carl Bildt är Carl Bildt, säger en annan.

I slutet av sin partiledarperiod var Bildt ständigt ute på resor. Då gällde det Balkanuppdraget. På hemmaplan fick hans närmaste i hierarkin hålla organisationen i gång medan andra tyckte att deras områden försummades. Mönstret känns igen.

Trots att han beundrades för sin kunskap tröttnade till slut partiet på Bildt och Bildt på partiet. Det är högst troligt att UD snart får en ny chef.

Bildts besvär

EU-utvidgning, Kosovo, toppmöten med USA, Brasilien, Ryssland och krig i Afghanistan. Bildt har en del att göra under hösten. Här är hans prioriterade frågor.

• EU ska anta en Östersjöstrategi för att skapa en makroregion inom EU. Strategin ska gagna den ekonomiska utvecklingen och miljön i och runt Östersjön. Meningen är att den ska antas vid toppmötet i oktober.

•Utvidgningen ska drivas vidare. Island har snabbspår. Målet är att slutföra förhandlingarna med Kroatien och att nå framsteg med Turkiet, vilket underlättas av en överenskommelse på det delade Cypern.

• Reformkrafterna i Bosnien-Hercegovina ska stödjas, liksom reformprocessen i Kosovo.

• Det Östliga partnerskapet prioriteras. EU:s relationer med Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Moldavien, Ukraina och Vitryssland ska fördjupas. Ett associeringsavtal med Ukraina ska fram. Ett toppmöte i Stockholm och en »uppriktig dialog« ska leda till ett nytt avtal med Ryssland.

• Det transatlantiska samarbetet ska stärkas. Det politiska och ekonomiska samarbetet med USA ska utvecklas och fördjupas. Ett toppmöte planeras under hösten. Relationerna med Brasilien ägnas ett särskilt toppmöte i Stockholm.

• Nya ramavtal ska skrivas med Kina och Indien, och toppmöten hållas. Dialog och insatser i Afghanistan samt relationen till Pakistan prioriteras, liksom att EU ska spela en aktiv roll i fredsansträngningarna i Mellanöstern, inklusive utvecklingen i Iran och Afrikas horn.

• EU:s krishanteringsförmåga måste utvecklas för att EU ska kunna vara en viktig global aktör. Användbarheten av den civila och militära kapaciteten ska öka. Samordningen ska bli bättre och försvarsmaterielsamarbetet utvecklas. Samverkan med andra organisationer prioriteras.

Fotnot: Fokus har sökt Carl Bildt för en intervju inför den här artikeln, men han har avböjt.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera