Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren

Nyhetsjakt. Al-Jazira har kontor i stora delar av arabvärlden. Här förbereder sig journalister på redaktionen i Ramallah på Västbanken inför en sändning.

Utrikes

Upprorets vinnare

Tv-kanalen al-Jazira har blivit en central aktör i revolten i Nordafrika. Men ägaren är själv part i målet.

Det kanske mest uppmärksammade enskilda angreppet från den egyptiska regimen under de senaste veckornas revolt var stängningen av den lokala redaktionen för tv-kanalen al-Jazira. Regimstyrkor grep sex medarbetare, förbjöd kanalen att verka och drog bokstavligen ur kontakten för deras sändningar.

President Hosni Mubarak hade anledning att oroas. Al-Jazira hade en kväll, en månad tidigare, sänt bilder av protesterande släktingar till Mohamed Bouaziz, den tunisiske gatuförsäljaren som satte eld på sig själv i protest mot Tunisiens ledning. Det var den sändningen som, om man får tro kanalledningen, på allvar satte i gång protesterna som ledde till den tunisiska diktatorns Ben Alis fall.

Kanalens roll bekräftas av Abdel Haliq Abdullah, professor i statsvetenskap vid UAE University, i ett uttalande häromveckan för nyhetsbyrån AFP.

– Det finns ingen tvekan om att al-Jazira var en viktig aktör i den tunisiska revolutionen och händelserna i Egypten.

Al-Jazira – som betyder »ön« på arabiska – fick sitt stora genombrott hösten 2001 då kanalen, som enda media, sände direkt på plats från anfallet mot Afghanistan. Därefter har den successivt stärkt sin position i de arabisktalande länderna.

De senaste veckorna har inneburit ett andra genombrott för al-Jazira, för en annan publik – den utanför arabvärlden. Och detta via dess andra ben, nyligen fyra­årsjublierande al-Jazira English. En engelskskspråkig kanal som i dag finns i de flesta satellitutbud, även i Sverige.

Under åren efter 11 september 2001 var al-Jazira i USA och dess allierade närmast synonymt med fienden, bland annat efter att kanalen hade sänt inspelningar med al-Qaida-ledaren Usama bin Ladin.

De senaste månadernas utsändningar har vänt upp och ned på den bilden.

Al-Jazira formar i dag inte bara opinionen i regionen, utan också debatten och nyhetsförmedlingen i hela världen. Kanalen har blivit en politisk maktfaktor på högsta nivå.

Denna roll blir särskilt intressant när man betänker att den faktiskt är produkten av en annan, halvtotalitär regim vid Persiska viken.
År 1995 avsatte den då 45-årige shejk Hamad bin Khalifa al-Thani sin far, emiren av Qatar, i en oblodig statskupp. Året därpå lade den nye emiren upp 150 miljoner dollar som startplåt åt den nya tv-kanal som han låtit grunda, med personal från ett havererat samarbete mellan saudiarabiska kungahuset och brittiska BBC. Al-Jazira var fött.

Även om få i dag ifrågasätter kanalens journalistiska oberoende, leds företaget som står bakom kanalen fortfarande av emiren. Jämfört med de flesta makthavare i arabisktalande länder är dock shejk Hamad bin Khalifa moderat och har genomfört flera reformer i demokratisk riktning. Kvinnans position är till exempel mindre svag (de får bland annat köra bil).

Samtidigt är det lilla oljeemiratet på halvön som sticker upp i Persiska viken utan tvekan en stat baserad huvudsakligen på islamsk lag. Sharialagar tillämpas i flera fall striktare än i de andra gulfstaterna. Och om befolkningen, som i Egypten och Tunisien, vill avlägsna ledaren från sin post är möjligheterna obefintliga inom gällande konstitution.

Samtidigt är hans egen tv-kanal just nu det kanske främsta vapnet mot grannländernas envåldshärskare.

Till viss del är denna konfliktyta säkerligen bara en konsekvens av att shejken faktiskt uppskattar den oberoende journalistik som al-Jazira står för. För att inte tala om det PR-värde det ger hans emirat.

Al-Jazira är i dag mer känt än Qatar. Frågan är om landet, utan kanalen, skulle ha förlänats fotbolls-VM för år 2022.

I december kom uppgifter som kan nyansera bilden av shejk Hamad bin Khalifas motiv med sin tv-kanal. Enligt amerikanska diplomater, citerade i Wikileaksdokumenten, använder emiren al-Jazira i utrikespolitiska syften.

De styrande i Qatar ska till och med ha förhandlat med Egyptens Hosni Mubarak. Enligt dokumenten, refererade av brittiska The Guardian, hävdade den amerikanska ambassaden i Doha att emiren hade sagt till senatorn John Kerry att han hade föreslagit en bytesaffär med Mubarak. Om Kairo ändrade sin inställning i Israel-­Palestina-förhandlingarna skulle han stoppa sändningar i Egypten under ett år. Mubarak ska inte ha besvarat propån.

I andra dokument berättar diplomater om hur mycket sämre al-Jazira är på att granska förhållanden inom Qatar, jämfört med i grannländerna.

Al-Jazira, liksom statsledningen självt, har förnekat uppgifterna och hävdar – som alltid att deras nyhetsvärdering sker utan inblandning.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera