Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren

Hemkomsten. Filippinska gästarbetare landar i Manila efter att ha evakuerats av sina arbetsgivare från Libyen.

Utrikes

Flyktingström väntar

När dödstalen nu ökar i Libyen rustar myndigheterna i Sverige och EU för en flyktinginvasion.

Det begynnande inbördeskriget har köpt tid åt 250 asylsökande libyer, som sitter på olika förläggningar i Sverige i väntan på avvisning. Den 21 februari beslöt Migrationsverket att stoppa alla avvisningar till Libyen, »på grund av det aktuella säkerhetsläget«. Det var samma dag som Muhammad Khadaffi skickade upp nationellt stridsflyg för att beskjuta sin befolkning.

Sverige är Europas tredje största mottagarland av flyktingar efter Frankrike och Tyskland, men det är relativt få libyer som sökt uppehållstillstånd hittills, de senaste tre åren har det rört sig om 300–600 ansökningar per år. Elva procent har fått stanna, vilket är en lägre andel än det totala flyktingsnittet på 25–28 procent under jämförbar period. Skälen för libyerna har ofta varit »skyddsbehövande«, den sökande har ansetts riskera tortyr eller dödsstraff i hemlandet. Nu kan antalet stiga dramatiskt.

I en färsk rapport skriver Migrationsverket upp prognosen för förväntade asylansökningar från 26 000 till 34 000 per år de närmaste två åren.

»Om den libyska regimen faller kan det snabbt bli ökat tryck på den italienska kusten av migranter och flyktingar. Det kan röra sig både om de traditionella grupperna, som till exempel somalier och eritreaner som söker sig till Sverige, och libyer som flyr från situationen i den fallande staten.«

– Vi förbereder oss, vi vet ju att det kommer hända saker men vi vet inte vad. Det är tänkbart att flyktingbåtarna tar nya vägar, säger Mikael Ribbenvik, rättschef på Migrationsverket.

För närvarande utgörs flyktinggruppen från Nordafrika, utöver transitflyktingarna, främst av gästarbetare som lämnar Libyen, och unga tunisier som söker en bättre framtid i Europa.

Säkerhetsläget är ännu så osäkert att Mikael Ribbenvik inte kan svara på om de libyska flyktingar som väntas söka sig till Sverige kommer få stanna. Han betraktar inte den information som kommer från Libyen just nu som helt tillförlitlig, därför skickar Migrationsverket en egen delegation senare i vår för att rekognoscera läget. Några definitiva beslut kommer verket inte att fatta förrän det går att skapa sig en uppfattning om hur varaktiga striderna blir.

– Om det blir ett fullödigt inbördeskrig frångår vi den individuella prövningen, då kan ingen återvända, säger Mikael Ribbenvik.
Om striderna i stället mattas av kommer varje fall att prövas individuellt på vanligt sätt. De som tidigare åberopat politisk förföljelse har då inte längre någon grund för det om regimen faller. I stället kan Khadaffis anhängare söka asyl i Sverige och andra europeiska länder.

– Men då måste mottagarlandet samtidigt pröva om de sökande har brutit mot mänskliga rättigheter under sin tid vid makten, säger Hanni Mattiesen, talesperson för UNCHR i Norden.

Tuffast blir det sannolikt för de gästarbetare som kommit från länder som Bangladesh, och inte vill återvända hem, men saknar asylskäl. De ska också konkurrera med den reguljära ström av flyktingar från mellersta och södra Afrika som passerar genom Nordafrika på sin väg norrut.

Vad tänker de 250 libyska flyktingar, som för några månader sedan inte ansågs ha tillräckliga skäl att få stanna, som sitter på lånad tid i ett vinterkallt Sverige och väntar? Ironin är att trots att de knappast vill se sitt land slitas sönder av inbördeskrig skulle det kunna bli deras räddning genom att det ökar chansen att de får stanna i Sverige.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera