Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren

Missnöje. Protesterna i ­Syrien har intensifierats sedan mitten av mars. Här demon­strerar folket i Banias den 22 april.

Utrikes

Syrisk krutdurk kan hota Israel

Ett regimskifte i Syrien kan skapa en kedjereaktion där Israel får en ny sunnimuslimsk maktbas runt knuten.

I takt med att våldet i Syrien fortsätter och hundratals människor dödats, talar fler och fler bedömare om att landet är på väg mot ett inbördeskrig. Något som skulle kunna få enorma efterverkningar i regionen.

Situationen kan liknas vid ett dominospel, där Syriens relation till Libanon på sikt påverkar Israel.

Nuvarande syriska regering under ledning av Bashar al-Assad gör vissa maktanspråk på Libanon, en kvarleva från tiden för det Ottomanska riket.

Gränsen mellan Libanon och Syrien uppfattas av många i området som relativt otydlig. De historiska banden, och inte minst de mänskliga släktbanden, sträcker sig över nationsgränserna.

Regimen Assads förhållande till libanesiska, shiamuslimska och islamistiska Hizbollah är inte solklar, men den är gammal och väletablerad och kan kanske bäst sammanfattas med uttrycket »min fiendes fiende är min vän«.

– Syriens ledning spelar ut Hizbollah gentemot Israel. Hizbollah är ett viktigt instrument för att kontrollera och påverka vad som sker i Libanon, säger Leif Stenberg, islamolog och chef på Centrum för Mellanösternstudier vid Lunds universitet.

Om den alawitiska Assadregimen i Damaskus faller finns en möjlighet att den stora majoriteten av sunnimuslimer i Syrien får större inflytande i landet. Det skulle kunna leda till att gränsen mellan Syrien och Libanon i praktiken suddas ut och att sunnimuslimer från de bägge länderna slår sig samman, konstaterar Robert D Kaplan, journalist som arbetar på den Washingtonbaserade tankesmedjan Center for a New American Security, i en artikel i Foreign Policy.

De postkoloniala gränserna i Mellanöstern skulle därmed suddas ut och ersättas med något som snarare påminner om det Ottomanska rikets gränsdragning, fortsätter Kaplan, och varnar för att Israel snart kan komma att ställas inför ett sunnimuslimskt maktcentrum som sträcker sig från Hamah i norr till Damaskus i söder och som är tydligt påverkat av det Muslimska brödraskapet – den sunnimuslimska maktgruppen med ursprunglig bas i Egypten.

Det råder delade meningar om vilken roll brödraskapet hittills spelat i Syriens uppror, men skulle Kaplans scenario slå in är risken att Israel upplever sig ännu mer hotat – vilket i sin tur också skulle påverka relationen mellan Israel och Iran.

Det finns dock andra maktfaktorer i Syrien, som ännu inte har gett sig in i upproret. Det handlar om ett flertal religiösa grupper med skiftande agenda.

– Den syriska regimen har i flera år försökt klämma åt ett flertal religiösa grupper. De leds ofta av starka personligheter som har mycket lojala efterföljare. Om de bestämmer sig för att agera står landet verkligen på inbördeskrigets rand, säger Leif Stenberg.

En del av dessa är sufirörelser, utövare av muslimsk mystik. Ett exempel är Naqshibandirörelsen. Andra fokuserar på olika konservativa tolkningar av islam.

Gemensamt är att de brukar kallas för fromhetsrörelser, och att de till skillnad från det Muslimska brödraskapet inte agerat för väpnat maktövertagande. Men enligt Leif Stenberg är de mer involverade i Syriens politiska liv än vad många hittills trott. De har representanter i parlamentet och har expanderat in i Libanon. I vissa fall är gränsen mellan fromhetsrörelserna och det Muslimska brödraskapet dessutom hårfin.

Just nu är det oklart hur starka fromhetsrörelsen respektive Muslimska brödraskapet är.

Den som organiserar sig i brödraskapet riskerar dödsstraff i Syrien. Ändå finns ett latent stöd – som talar till brödraskapets fördel – alltsedan regimen slog ned deras uppror i staden Hamah 1982 och dödade tiotusentals människor.

Fakta | Syrien

Syrien har 20 miljoner invånare. 90 procent av befolkningen är muslimer. 74 procent av dessa är sunniter. Övriga är alawiter, shiiter och druser. 10 procent av befolkningen är kristna assyrier/syrianer och armenier.

Landet fick sina gränser efter första världskriget men var ett franskt mandat fram till självständigheten 1946. Styrs sedan 2000 av president Bashar al-Assad. Han efterträdde fadern Hafez, som tog makten i en kupp 1970.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera