Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren

1 april, 2011. Tolv personer, varav en svensk, dödades av en rasande och beväpnad folkmassa på FN-kontoret i Mazar-i-Sharif.

Utrikes

Talibanernas olika agendor

Den senaste veckan har två dödliga attentat tillskrivits talibanerna. Men de utgör ingen homogen grupp.

Förra fredagen dödades sju FN-anställda i ett upplopp i Mazar-i-Sharif. Demonstrationerna var till en början fredliga protester mot att en amerikansk pastor bränt Koranen. Demonstrationen urartade när 15–20 personer angrep butiker och tog sig in på FN-kontoret. Totalt dödades 20 personer i attacken.

Än så länge är det inte klarlagt exakt vilka som låg bakom dådet, som nu utreds av den afghanska polisen, men provinsguvernören anklagade omedelbart »talibanerna«.

Några dagar senare, i måndags, dödades åtta personer i nordvästra Pakistan i en självmordsattack. Samma dag exploderade ytterligare två bomber i nordöstra delen av landet där 41 personer dog och över 70 skadades. Här tog en grupp »talibaner« på sig ansvaret.

I nyhetsrapporteringen får vi sällan veta mer än att det är talibaner som ligger bakom våldsdåd. Det som beskrivs som en enhetlig talibanrörelse är en splittrad företeelse med olika agendor.

De som i dag kallar sig för talibaner har ett gemensamt ursprung i fraktioner inom den antikommunistiska Mujaheddin–gerillan. Det var de som stred om makten över Afghanistan under och efter Sovjets tioåriga ockupation av Afghanistan mellan 1979 och 1989.

I början av 1990-talet formades i norra Pakistan skolor av bland andra det religiösa partiet Jamiat Ulema-e Islami och Pakistans säkerhetstjänst ISI, finansierade av Saudiarabien. Undervisningen influerades av traditioner från folkslaget pashtun, den saudiarabiska varianten av sunnimuslimsk wahhabism samt vissa inslag av den fundamentalistiska Deobandi-rörelsen med rötter i norra Indien. Det var i dessa skolor som talibanrörelsen uppstod. Skolbarnen kom att kallas »taliban« efter ordet för elev på pashto.

Den äldsta talibangruppen bildades av Mullah Omar, tillsammans med madrassalärare och elever med syftet att bilda en islamistisk afghansk stat. Mullah Omar satt som president i den talibanregim som inrättades i Afghanistan 1996, fyra år efter Sovjetunionens uttåg. De hade makten i landet tills de besegrades 2001. Denna grupp, ibland kallad »mainstream-talibaner«, leds än i dag av Mullah Omar och är den militärpolitiskt och ekonomiskt starkaste.

De pakistanska talibanerna består framför allt av pashtuner från de nordvästra gränsområdena. De har nära etniska och kulturella band till den afghanska talibanrörelsen, men har sina egna ledare.

Även denna grupp är fragmenterad. Tretton »miliser« från olika regioner har bildat den lösa paraplyorganisationen med namnet Tehrik-e-Taliban Pakistan (Pakistanska talibanrörelsen, TTP). Gruppens centralfigur är Baitullah Mehsud. Han har bland annat anklagats för tillslaget mot Röda moskén i Islamabad och mordet på förra premiärministern Benazir Bhutto år 2007. Mehsud leder den mäktigaste klanen i Pakistan som går under samma namn och är baserad i klanområdet södra Waziristan vid afghanska gränsen.

De senaste åren har Mehsud och hans grupp ökat sin makt genom att förvandla södra Waziristan till en fristad för talibaner och utländska islamister, främst uzbeker och tjetjener. De har nära kontakter med klanledare i Afghanistan och al-Qaida och beräknas vara runt 20 000 stridande män.

Det gemensamma för talibaner i Afghanistan och Pakistan är deras misstro mot västmakter och inrättandet av en sekulär demokrati. De är dock inte de enda aktörerna i den inbördeskrigsliknande situation som råder i regionen. Här finns också gamla krigsherrar, klanledare, narkotikahandlare och företagare – alla mer eller mindre lierade med regeringar och militärmakt.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera