Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Kultur

Komik räddar politik

Efter att ha grundat 2000-talets viktigaste amerikanska humorshow blev Lizz Winstead politisk aktivist på heltid.

Det är den 3 oktober i USA, en dag som för landets abortmotståndare är känd som Pro-Life Memorial Day. Utanför kapitoleum­byggnaden i Washington DC har »Ja till livet«-aktivister samlats för sin årliga protest mot domstolsbeslutet Roe versus Wade, som 1973 i praktiken legaliserade abort i USA.

Ett par kilometer norrut i Washington, på ett hotell vid Dupont Circle, står komikern och tv-producenten Lizz Winstead och underhåller ett rum fullsatt av ledare från den amerikanska progressiva rörelsen. Det är ett par hundra hbt-aktivister, miljökämpar, feminister, människorättsorganisationer, fackförbund och organisationer för svarta och latinamerikaner, som utgör vänsterfalangen av det demokratiska partiet.

Winstead försöker förklara för dem hur de kan använda humor för att stärka sin politiska agenda.

– Humor är något vi använder när vi är frustrerade. Och vi har varit frustrerade ganska länge.

Hon möts av jubel och skratt. USA:s progressiva rörelses årliga sammankomst är en konferens som i år går under rubriken »Take Back the American Dream«. Winstead är inte bara här som underhållare, utan är även konferencier för den årliga prisutdelningen till progressiva aktivister.

Lizz Winstead har gått från att använda politik som verktyg för komedi, till att använda komedi som verktyg för politisk aktivism.

– Från början var min enda ambition som komiker att få folk att skratta. Men eftersom vår politik och vår media har utvecklats på det sätt det har gjort så har jag börjat använda humor som ett verktyg för att ta itu med saken. För att engagera folk, för att skapa förändring. Det har varit förvånansvärt effektivt, säger hon.

Lizz Winstead är 50 år gammal, men ser ut som en typisk Brooklyn-hipster i sitt Patti Smith-hår, skinnjacka, jeans och boots.

Hon grundade komediprogrammet »The Daily Show« 1996 och blev även manus­chef för programmet, en sällsynt position för kvinnor i den mansdominerade komedibranschen. Detta var tre år innan Tina Fey blev uppmärksammad som den första kvinnliga manuschefen på »Saturday Night Live«.

Winstead fick idén till »The Daily Show« redan 1991, när hon såg tv-nyheternas bevakning av Gulfkriget. I en intervju då sa hon att många tv-kanaler »verkade lägga mer pengar på grafik än på research, det känns oroväckande och det känns som något man borde ta itu med som komiker«.

Efter att ha sparkat den första programledaren för »The Daily Show«, Craig Kilborn (när han sa i en intervju att Winstead »förmodligen skulle suga av mig om jag bad henne«), tillsatte Winstead sin kompis Jon Stewart som programledare, vilket blev början på programmets storhetstid. Det skadade inte heller att George W Bush blev president strax därpå, vilket försåg programmet med tacksamt satirmaterial för den mestadels unga och liberala målgruppen.

I dag är showen ett av de mest framgångsrika komediprogrammen i USA:s historia. Den har sänts i 15 år, med sammanlagt mer än 2 000 avsnitt och har vunnit 16 Emmy-priser. Enligt flera undersökningar bland unga amerikaner är »The Daily Show« en av de främsta källorna för nyheter, vilket såväl Stewart som Winstead dock främst tycker är oroväckande.

– Vi är de enda som effektivt granskar dem som granskar, säger Winstead.

Trots den enorma succén för programmet har Winstead mestadels hållit en låg profil. Hon har länge varit politiskt aktiv och var med och startade den nu nedlagda radiokanalen Air America, vars målsättning var att bli ett progressivt alternativ till den konservativa dominansen i amerikansk radio.

Men först under det senaste året har hon blivit aktivist på heltid. Beslutet kom efter republikanernas stora framgångar i kongressvalet 2010, när partiet intensifierade sina attacker på aborträttigheterna i USA.

– Jag såg deras politik som en attack på kvinnors frihet. Så jag bestämde mig för att åka ut i landet, jag och mina två hundar, och göra uppträdanden för att informera folk om hotet mot kvinnors rättigheter.

Det konkreta målet var att dra in pengar till organisationen Planned Parenthood, som tillhandahåller preventivmedel och sexualupplysning.

– När republikanerna började attackera Planned Parenthood kände jag mig hjälplös. Jag visste inte vad jag skulle kunna göra. Sen insåg jag att okej, jag kan göra komedi, jag kan uppträda – det är det jag är bra på. Och de behöver varje dollar de kan få för att klara av alla stämningar och politiska attacker de utsätts för just nu, säger Winstead.

Resultatet blev en turné från kust till kust i USA, där hon uppträdde i 25 olika städer och drog in stora donationer till Planned Parenthood – en majoritet kom från unga amerikaner, under 30. Hon har dokumenterat sin verksamhet i en bok som kommer ut i början av nästa år.

Winstead lyckades även skapa ett nätverk av mestadels kvinnliga aktivister över hela landet, som i dag kämpar för att bibehålla aborträttigheterna i USA. Längs vägen fick hon en mer central roll som opinionsbildare i den progressiva rörelsen.

Hotet mot aborträttigheterna kan tyckas anakronistiskt i dagens USA. Men trots att unga amerikaner är liberala, jämfört med tidigare generationer, har motståndet mot abort inte minskat de senaste decennierna. Enligt vissa mätningar har det snarare ökat. Enligt abortmotståndarnas aktivister finns det en rad förklaringar till det. Dels har man lyckats flytta debatten från att handla om huruvida abort ska vara lagligt överhuvudtaget, till att handla om sena aborter, som är mer kontroversiella. Dels har ny teknologi skapat en informationsvärld som konservativa aktivister använt skickligt för att sprida sina idéer.

Framför allt har många konservativa politiker, i synnerhet på delstatsnivå, gått på offensiven när det gäller abortfrågor de senaste åren. Den republikanska majoritetsledaren i representanthuset, Eric Cantor, har sagt att kampen mot abort »är högst upp på agendan« för partiet.

Herman Cain, en av de mer populära republikanska presidentkandidaterna, har gett spridning åt en populär teori bland abortmotståndare: att Planned Parenthood startades av vita rasister, för att minska antalet svarta i USA. I ett tal i början av oktober sa Cain: »De ville inte ta itu med problem som fattigdom och analfabetism, så de började döda svarta bäbisar i stället.«

I South Dakota, en av de delstater där det är i stort sett är omöjligt att göra abort i dag, arbetar den republikanska majoriteten för att få igenom en lag som kategoriserar alla aborter som mord, vilket i praktiken skulle innebära att en läkare som utför en abort kan dömas till dödsstraff. I Pennsylvania vill en republikansk kongressledamot ge läkare rätten att prioritera det ofödda barnets liv framför mammans, vid livshotande graviditeter. Presidentkandidaten Rick Perry har som guvernör i Texas också arbetat för att försvåra för aborter i delstaten.

Den progressiva aktivismen i reaktion på detta verkar ha gett resultat. I april gav demokraterna i kongressen ovillkorligt stöd till Planned Parenthood, då republikanerna ville strypa organisationens statliga ­finansiering. I den budgetdebatt som hotade att lamslå hela den amerikanska statsapparaten lyckades demokraterna i allra sista stund rädda budgetposten för Planned Parenthood. Ett beslut som progressiva aktivister som Winstead i viss mån kan ta åt sig äran för.

Som politisk aktivist har Winstead tagit ett tydligt kliv bort från den image Jon Stewart försöker skapa, som en neutral komiker som skojar lika mycket om båda sidor. Jon Stewart, hans kollega Stephen Colbert och större delen av 2000-talets våg av politisk satir växte delvis fram som en reaktion på konservativ politik, men det var även en reaktion på vad man såg som en dåligt fungerande nyhetsjournalistik, i synnerhet i tv-nyhetskanaler. Winstead har till stor del lämnat underhållningsbranschen för att sluta sig till en tydligt ideologisk falang i amerikansk politik.

Senare på kvällen den 3 oktober i Washington är Winstead värd för en komedishow, där ett gäng salongsberusade unga liberaler skämtar och skrattar åt dagsaktuell politik. Winstead uppträder tillsammans med en komedigrupp som kallas Laughing Liberally, med andra vänsterliberala komiker som Katie Halper (som även är skribent för Huffington Post) och Baratunde Thurston (som till vardags sitter i The Onions redaktion). Tillsammans illustrerar de hur humor blivit ett slags terapi för besvikna eller frustrerade demokrater i Washington.

Winstead möts av en spontan hyllningskör när hon håller sin monolog, som är en blandning av humor och genuin ils­ka mot det hon ser som en oroväckande konservativ våg.

Efteråt förklarar hon varför hon tror att just humor har en sådan kraft att väcka politiskt engagemang.

– Om någon kan få dig att skratta så börjar du – på något sätt – lita på den personen. Man känner plötsligt att man har något gemensamt. I en tid då det är få som har förtroende för politiker och journalister, är komedi en bra metod för att få folk att lita på dig.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera