Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
VFO_liten-bild USA-val

Konsten att få folk att inte rösta

Framtida val avgörs av minoriteter. Därför driver en republikansk gräsrotsrörelse igenom historiska förändringar av rösträtten.

I mars 2011 bjöd Catherine Engelbrecht in till konferens i en fin villaförort i Houston. Ett hundratal människor kom. Nederlagsdrabbade politiker fungerar sällan som dragplåster, men det var just vad republikanerna Joe Miller och Norm Coleman gjorde den här kvällen. Miller hade förlorat senatsvalet i Alaska med knapp marginal, Coleman hade varit mindre än en promille från att bli senator för Minnesota. Nu var de i Houston för att påminna gästerna om att de – två renlärigt konservativa politiker – hade kunnat vara senatorer.

Om det inte bara hade varit för demokraternas fuskande.

Catherine Engelbrecht höll vid den här tiden på att etablera sig som en nyckelfigur i det som anhängarna själva kallar »röstintegritetsrörelsen«, en grupp republikaner som är övertygade om att det pågår ett utbrett valfusk i amerikanska val, lett av demokraterna, framför allt bland fackförbund och organisationer som arbetar med minoriteter och fattiga. Efter Obamas valseger 2008 hade intresset för frågan exploderat. Obama-kampanjen slog rekord i nya väljare; valdeltagandet ökade enormt bland unga och minoriteter, och nästan sjuttio procent av förstagångsväljarna röstade på Obama. I röstintegritetsrörelsen ansåg man att Obama blev president på grund av valfusk. Därav konferensen i Houston. Man ville skärpa vallagarna. Göra det svårare att rösta.

– Målet är att utveckla ett starkare valsystem som ska försäkra oss om att vi aldrig mer behöver utsättas för det omfattande valfusk som vi såg 2008, sa Catherine Engelbrecht.

Hennes gästtalare uttryckte sig med den typ av identiska talepunkter som man gör i en välkoordinerad rörelse. Man skulle »skydda väljarnas integritet« och »påminna folket om varje enskild rösts värde«.

USA har ett lågt valdeltagande. I de senaste presidentvalen har mellan 60 och 65 procent av de röstberättigade röstat. I mellanårsvalen är det ännu lägre. Enligt röstintegritetsrörelsen beror det inte på att det är krångligt att rösta i USA. Tvärtom hävdar de att det är alldeles för enkelt att rösta, vilket har lett till fusk och korruption.

Haken är bara att det saknas bevis för att det skulle finnas något utbrett valfusk i USA. I en omfattande undersökning som gjordes av justitiedepartementet på initiativ av George W Bush gick man igenom 300 miljoner röster i nationella och lokala val mellan 2002 och 2007. Man hittade totalt 86 fall av röstfusk, oftast med nyligen invandrade medborgare som var ovetande om att de inte hade rösträtt, men som ändå lyckats rösta på grund av administrativa misstag i vallokalerna. En annan undersökning, i Ohio efter presidentvalet 2008, visade att av delstatens nio miljoner röster var sammanlagt fyra röster felaktiga.

Med den typen av fakta mot sig kunde samlingen av republikanska aktivister i villan i Houston verka oförarglig. Ett hundratal timida och vänliga tanter och farbröder, i golfskjortor och keps, som drack sitt mineralvatten och pratade om att stärka demokratin. Det visade sig vara början på en nationell rörelse som håller på eller redan har genomfört en smärre revolution i det amerikanska valsystemet.

Ett år efter att röstintegritetsrörelsen samlade sina kärntrupper i Houston har följande hänt:

164 lagförslag om hårdare röstregler har introducerats på delstatsnivå runt om i landet. 21 av dem har röstats igenom.

I fem av elva »swing states« – vågmästardelstater – har nya och hårdare lagar för röstande genomförts.

Tre delstater – Ohio, Florida och Georgia – har röstat igenom lagar som kraftigt förkortar datumperioden för förtidsröstande. Man har också förbjudit röstande på söndagen före valet.

I många delstater i den amerikanska södern har svarta kyrkor en tradition av att arrangera bussar till vallokaler på söndagar, eftersom många saknar egna bilar. Dessa initiativ blir därmed stoppade. I valet 2008 utgjorde svarta 13 procent av befolkningen och 12 procent av dem som röstade, fast bland dem som röstade på söndagen före valet utgjorde de svarta 31 procent och bland dem som förtidsröstade var 21 procent svarta. Ohio och Florida har varit avgörande delstater i fyra av de senaste fem presidentvalen.

Det är det här som kritikerna av röstintegritetsrörelsen riktar in sig på. De menar att de konservativa aktivisternas arbete för hårdare vallagar egentligen handlar om att hindra demokraternas väljare från att rösta.

Elisabeth Genn på New York Universitys liberala Brennan Center for Justice är expert på röstregler i USA och anser att de nya lagarna oproportionerligt drabbar unga, etniska minoriteter och låginkomsttagare – grupper som traditionellt röstar på demokraterna.

– I synnerhet förkortandet av förtidsröstandet är en diskriminerande lag, eftersom svarta och latinamerikaner är överrepresenterade bland väljare som röstar i förtid. Så det kan få väldigt tydliga effekter. Det är sannolikt att de ändrar utgången av valet, säger hon.

I vissa delstater framstår lagarna som uppenbart kalkylerande för att gynna vissa väljare. Republikanerna i Texas har genomfört regler som innebär att man inte godkänner studentlegitimation, men däremot vapenlicens, för att rösta. Det beror, enligt kritikerna, på att unga röstar övervägande på demokraterna, medan vapeninnehavare oftare röstar på republikanerna.

Enligt Elisabeth Grenn kan upp till fem miljoner väljare påverkas direkt av lagarna.

– Under hela det förra århundradet såg vi en expansion av rösträttigheterna. Nu vänder den utvecklingen. En så här välkoordinerad våg av restriktioner för röstandet har aldrig tidigare förekommit i USA. Jag känner inte till någon annan demokrati där man medvetet gör det svårare att rösta, säger hon.

– Folk kritiserar oss för att vi försöker hindra folk från att rösta, för att vi står i vägen för demokratin. Men vi försöker bara försvara hela den majoritet av hederliga människor som försöker spela enligt reglerna, men vars röster undermineras av alla dem som fuskar, svarar Catherine Engelbrecht.

Vid hennes sida har John Fund, till vardags konservativ kolumnist i Wall Street Journal, blivit tongivande i röstintegritetsrörelsen. Han insisterar på att de nya lagarna enbart är till för att stärka röstsäkerheten.

– Vi är inte emot förtidsröstande, men 45 dagar är för långt i förväg. Ibland har man inte haft alla tv-debatterna då, väljarna har inte hunnit lära sig mer om kandidaterna. Det är bättre om de röstar närmare valdagen. Det stärker demokratin. Om man sprider ut röstandet under en längre period så minskas rösternas värde.

Den förra presidenten Bill Clinton har varit en högljudd kritiker av den här utvecklingen och jämfört den med »Jim Crow-lagarna« – de diskriminerande lagar som fanns i USA för svarta fram till 1965. I ett tal inför en grupp studenter i Florida i somras sa han:

– Aldrig i min livstid har jag sett en så målmedveten insats för att begränsa valdeltagandet som just nu.

I just Florida genomförde förre guvernören, den moderata republikanen Charlie Crist, en reform som gav 154 000 före detta fängelsedömda brottslingar, som begått ickevåldsbrott, tillbaka rösträtten. När hans efterträdare, den mer konservativa Rick Scott, gjorde det svårare för ex-brottslingar att rösta röt Clinton också ifrån:

– Varför ska folk som har sonat sina brott aldrig mer få rösta? För att många av dem är svarta eller latinamerikaner och tenderar att rösta på demokraterna. Bara därför.

Men kritiken mot röstintegritetsrörelsen kommer också från de egna, republikanska, leden. Michael Brennan Doherty, en konservativ skribent, sa våren 2012 att »det här är ett problem som republikanerna hittat på, det finns inget utbrett valfusk«. Och när republikanen Mike Lofgren – en erfaren konservativ strateg – bestämde sig för att lämna partiet 2011 var ett av de skäl han angav de »cyniska försöken« att minska valdeltagandet bland minoriteter.

Den analytiskt lagde kan lägga den framgångsrika republikanska kampanjen för hårdare röstregler bredvid kurvorna över USA:s demografiska utveckling. I takt med att vita blir en allt mindre del av det amerikanska folket vill republikanerna, säger röstintegritetsrörelsens kritiker, försäkra sig om att vita väljare fortsätter vara en oproportionerligt stor andel av dem som faktiskt röstar.

Experter på valdeltagande på justitiedepartementet vet att det krävs väldigt lite för att få någon att inte rösta. Ju fattigare väljare, desto mer sannolikt att de saknar resurser för att ta sig till vallokalerna, att de inte har tid att rösta, eller att de inte har tillgång till korrekt information om hur det går till att rösta. Med enkla metoder kan man således höja tröskeln för att avskräcka väljare från vallokalerna, exempelvis genom hot om att de kommer att arresteras för obetalda parkeringsböter eller försenade elräkningar. Sådana flygblad sprids alltid i amerikanska presidentval.

Vore målet att få fler att rösta finns det andra åtgärder som troligen skulle vara mer effektiva.

USA har i dag ett föråldrat system, infört på 1800-talet, där alla som vill rösta måste registrera sig skriftligt. Att digitalisera röstregistreringen skulle förenkla processen avsevärt. I de delstater som gjort det, som Arizona, North Dakota och delstaten Washington, har antalet nya registrerade väljare tredubblats.

I somras upphävdes flera av de mest kontroversiella nya röstlagarna av federala domare, som hänvisade till Voting Rights Act, den lag som genomfördes för att motverka diskriminering 1965, och som uppdaterades senast under president George W Bush 2007.

Men en ny våg av lagförslag, formulerade av republikaner, står nu och knackar på dörren. 74 nya lagar, som inskränker möjligheter att registrera väljare eller komplicerar processen för att rösta, förhandlas i 24 delstater.

 

Texten är ett redigerat utdrag ut Martin Gelins bok »Den amerikanska högern. -Republikanernas revolution och USA:s framtid«, som ges ut av Natur & Kultur«.

2 thoughts on “Konsten att få folk att inte rösta

Kommentarer är avstängda.

Blogg: Johan Hakelius
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera