Fronten i Ohio. Mitt Romney vid ett valmöte i Lebanon,ett samhälle utanför Cincinnati. Ohio är den delstat som ingen av presidentkandidaterna har råd att förlora. Men bara en kan vinna.

Utrikes

Slagläge

Faller Ohio, faller Obama. Det är Mitt Romneys chans att vinna valet.

I mitten av september satt en stoisk Karl Rove på Fox News och förklarade hur Mitt Romney skulle kunna bli president utan att vinna i delstaten Ohio.

George W Bushs gamla chefsideolog ritade diagram, pekade på kartor över vågmästarstaterna i valet och försökte låta så saklig och övertygande som möjligt. De konservativa bisittarna mötte honom med bekymrade miner och de republikanska tyckarna på nätet uttryckte alltmer desperat att det inte går att vinna utan Ohio.

Mycket riktigt har ingen republikansk presidentkandidat någonsin vunnit ett presidentval utan att vinna Ohio. Med knappt två månader kvar till valdagen såg det mörkt ut för Romney.

En månad senare är allt annorlunda. I nationella mätningar har Romney i stort sett hämtat ikapp underläget mot Obama. I enstaka mätningar, som Gallup, har han en tydlig ledning. Men kvar som brandvägg för Obama står delstaten Ohio, där presidenten behåller en liten, men stabil ledning. Romney måste ta sig förbi i Ohio. Faller Ohio, faller Obama.

Det är en solig lördag i mitten av oktober i Cincinnati i Ohios sydvästra hörn, inofficiell huvudstad i den pågående valkampanjen.

Runtom i staden med dess vidsträckta villaområden arrangerar kampanjerna totalt mer än 140 olika aktiviteter den här helgen – dörrknackning, telefonsamtal, konserter, tal och bussresor för att få väljare att förtidsrösta.

På verandorna till trävillorna i förorterna hämtar yrvakna farbröder upp sina inplastade exemplar av den lokala dagstidningen Cincinnati Enquirer, vars förs-tasida pryds av rubriken »Romney på väg uppåt i Ohio«.

Mitt Romney har vinden i ryggen.

På eftermiddagen håller han tal i den lilla staden Lebanon, en timme norr om Cincinnati.

Det här är Romneys Amerika: ett idylliskt samhälle som ser ut som en nostalgisk Norman Rockwell-fantasi från 1950-talet. På Main Street ligger glassbutiker, en gammal barbershop, antikhandlare och det anrika hotellet Golden Lamb, som numera ägs av delstatens republikanska senator Rob Portman.

Lebanon är en konservativ stad. Här bor det inte många osäkra mittenväljare, de flesta är lojala republikaner.

Här finns också de konservativa grupper som länge varit skeptiska till Mitt Romney. Det är kvinnor från den kristna högern och äldre män i lätt slitna Tea Party-tröjor. För ett halvår sedan, när Ohios primärval ägde rum, röstade många av dem på Rick Santorum eller Newt Gingrich.

Men nu har de, efter månaders tvivel, kommit hem till Romney.

Varför denna nya entusiasm för Romney?

Det beror inte på att han plötsligt närmat sig dem politiskt – det gjorde han redan i primärvalet. Faktum är att han i stället övergav många av de konservativa hjärtefrågorna strax innan vändningen kom. I den första debatten mot Obama i Denver släppte Romney fokuset på sänkta skatter för de rika, han pratade om sitt engagemang för samhällets utsatta grupper och om sitt nära samarbete med liberala demokrater under tiden som guvernör i Massachusetts. Det var en retorik som låg närmare det som George W Bush brukade kalla »medkännande konservatism«. I nationella mätningar ökade Romney och i viktiga delstater som Florida och Virginia strömmade mittenväljarna plötsligt tillbaka till republikanerna.

Den växande entusiasmen handlar också om att Romney, för första gången i presidentvalet, känns som en vinnare. Vita huset är inom räckhåll igen och fyra års prat om att »ta tillbaka USA« kan bli verklighet om bara några veckor. Romneys comeback beror således på två faktorer: dels att han lyckats vinna över mittenväljare, dels att han lyckats öka entusiasmen hos sina kärnväljare.

Även i Ohio märks ett tydligt skifte. I september hade Obama haft god marginal i många mätningar – ibland upp till tio procents ledning. I dagsläget visar fem färska mätningar att Romney bara har någon procents underläge. Mycket tyder dock på att det som egentligen hänt i valet under hösten är att Obama hade ett slags popularitetsbubbla i september, både nationellt och specifikt i Ohio.

Under sommaren hade Obama-kampanjen bombarderat Ohios tv-apparater med negativa reklamfilmer där man lyckades etablera en nidbild av Romney som en kallsinnig affärsman som enbart prioriterade de rikaste i USA. På det ett framgånsrikt partikonvent som gav skjuts åt demokraterna i hela landet. Och så bekräftades karikatyren Romney i det ökända videoklippet där Romney fördömde »47 procent« av USA:s invånare som »bidragsbundna offer«.

– Här i Ohio har väljarna sett de där negativa filmerna hela sommaren. Men i den första debatten fick de se en annan Romney, som framstod som en mer  sympatisk man som tydligt bryr sig om 100 procent av amerikanerna, säger Alex Triantafilou, ordförande för republikanerna i Hamilton County, där Cincinnati ligger.

Nu hänger allt på Ohio. Det har blivit något av en kliché i modern kampanjjournalistik att fokusera på just Ohio, men New York Times opinionsanalytiker Nate Silver skrev nyligen: »Den här gången stämmer klichén: det är extremt svårt att bli president utan att vinna Ohio.«

Om man lyssnar på demokraterna beror Obamas kvardröjande övertag på att Ohio är en delstat där Obamas politik tycks ha fungerat. Ekonomin är bättre än i resten av USA, arbetslösheten betydligt lägre. När man pratar med den vita arbetarklassen i Ohios industristäder, just de män som Obama har svårt att charma i andra delar av landet, så säger de ofta att de ska rösta på Obama för att han räddade bilindustrin. Enligt Obama-administrationen står stödet till bilindustrin bakom vart åttonde nytt jobb i Ohio.

Republikanerna har däremot en annan berättelse. Den handlar om att Ohio klarat sig trots Obama, inte tack vare honom.

Republikanernas ledande strateg i Hamilton County, Chip Gearhardt, och partiordföranden Alex Triantafilou sitter downtown i Cincinnati och pratar om hur de ska besegra Obama genom att fokusera på kvinnliga »fotbollsmammor« i villaförorterna och vita, lågutbildade män. Grupper där Obama hade förvånansvärt starkt stöd 2008, men där han tappat sedan dess. De ger den republikanska guvernören John Kasich äran för Ohios relativt starka ekonomi.

– Kasich har sänkt skatterna, attraherat företag hit genom generösa avdrag och villkor. Marknadsföringsföretaget Dunnhumby har till exempel flyttat in i den där nya skrapan, där 600 nya jobb skapats tack vare Kasich, säger Chip och gestikulerar ut mot skyskraporna utanför fönstret.

– Obama vill framställa Ohio som ett bevis för att hans politik fungerat. I själva verket är det tvärtom. Ohio är undantaget. Resten av USA går på kryckor, men Ohio har en stabil ekonomi, tack vare Kasich. Det är lite sorgligt att se Obama försöka ta åt sig äran för Kasichs framsteg, säger Alex Triantafilou.

I en analys av Ohios ekonomi av New York Times konstateras att den starka ekonomin är resultatet av både federal politik – stimulansåtgärder, Obamas stödpaket för bilindustrin – och lokala reformer. Det senare gäller inte minst Ohios huvudstad Columbus, där arbetslösheten är 5,7 procent och där den populära demokratiska borgmästaren Michael Coleman gärna förklarar att man skapat nya jobb genom motsatsen till republikanernas politik: höjda skatter och stora investeringar i infrastruktur.

En blåsig fredagskväll ger fotbollsarenan         i den liberala stadsdelen Walnut Hills en tydlig bild av Ohios politiska polarisering. Här samlas ett tusental Cincinnati-bor för att se high school-football, och demokrater och republikaner kan tillfälligt sluta fred över en varmkorv.

Här bor många svarta, latinamerikaner och välutbildad, vit, yngre medelklass.

Den här kvällen spelar man mot Loveland, en republikansk villaförort nordväst om Cincinnati där det bor nästan uteslutande vita, många är värdekonservativa, baptister och katoliker. Välbärgade familjer, småföretagare och mammor med silverkrucifix utanpå polotröjorna.

Mike Shoals, en 47-årig småföretagare, i keps från en lokal golfklubb, är här för att stödja sin dotter, som spelar bastuba i Lovelands skolorkester bredvid på läktaren.

– Jag ska rösta på Romney för att han kan få fart på ekonomin. Som småföretagare håller jag på att kvävas av skatter och regleringar under Obama. Romney är själv en framgångsrik affärsman och förstår sig på företagande.

På raden nedanför sitter Kim Ross, projektledare för ett it-företag i Cincinnati, med en sportjacka med namnet på hennes son – som är quarterback – på ryggen. Hon tycker att Romneys nedskärningar i välfärden är ett skäl att rösta på honom.

– Vi har blivit ett bidragsberoende land. Amerikaner håller på att förlora arbetsmoralen.

Romney-kampanjen har under hela 2012 hamrat in dessa två budskap. Dels att han är en bättre affärsman, som kan få ordning på USA:s ekonomi. Dels att USA har blivit ett bidragsberoende land under Obama, som slösar bort skattepengarna och driver upp statsskulden med lånade pengar från Kina.

Det hänger i sin tur på att Romneys budskap går hem hos väljarna. Demokraterna har en taktik för att hindra det. Obama har tre gånger så många kampanjkontor i Ohio som Romney och tre gånger så många anställda, samt avsevärt fler volontärer, medan Romney satsar allt på tv-reklam.

Frågan är om övertaget på marken ska räcka för att Obama ska vinna Ohio och därmed presidentvalet. I nuläget förblir han en knapp favorit i delstaten, medan Romney har gjort en osannolik comeback.

Små faktorer kan få Ohio att svänga över till Romneys fördel. Men det är också mindre faktorer som gjort Romneys kampanj mer framgångsrik än Obama i hela USA.

Obamas strategi är riskfylld. Till att börja med har han på senare tid både tappat många mittenväljare till Romney och minskat sitt stora övertag bland kvinnliga väljare. Dessutom står och faller Obamas strategi med att traditionellt svaga soffliggargrupper – till exempel svarta, latinos, fattiga – som röstade på honom i förra valet kan mobiliseras igen.

Det kan räcka med att det kommer en hagelskur på valdagen i Cleveland eller Columbus, där många av Obamas väljare bor, för att valdeltagandet ska minska. Då kan Mitt Romney bli nästa president i USA.

Fakta | Här avgörs presidentvalet
(Klicka på grafiken för att förstora)
 

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera