Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren

Oppositionens hopp. Aleksej Navalnyj släpptes ur fängelset i slutet på juli och ställer upp i borgmästarvalet i Moskva.

Utrikes

Varningsklocka för Putin

I helgen kan Moskvaborna ge sin president en knäpp på näsan.

Borgmästarvalet i Moskva den 8 september har utan konkurrens blivit årets stora ryska politiska händelse. Det beror inte på ovissheten om vem som ska vinna – det gör den 65-årige partipolitikern Sergej Sobjanin som stöttas av president Vladimir Putin – utan hur starkt stöd Aleksej Navalnyj kommer att få. Rysslands mest kände bloggare har tagit klivet ut i storpolitiken och för miljoner ryssar är han det nya politiska hoppet. Om Navalnyj gör ett dåligt val riskerar den nya oppositionsrörelsen tappa fart och bli marginaliserad.

Medan den 37-årige Navalnyj backas av det unga välutbildade Moskva och i första hand sponsras av ett antal it-entreprenörer har Sobjanin inte bara Putin utan hela den ryska maktapparaten bakom ryggen.

Det innebär inte bara att Sobjanin, som varit tillförordnad borgmästare sedan 2010, har obegränsat med pengar i sin valrörelse. Han får också pr-liknande inslag i de statliga nyhetskanalerna, han har »administrativa resurser« vilket kan tvinga statsanställda och studenter att rösta »rätt« och inte minst innebär Putins stöd möjlighet att påverka dem som räknar rösterna.

På sikt är inte den viktigaste frågan vem som ska styra tolvmiljonersstaden där över hälften av allt ryskt kapital cirkulerar. Den karismatiske Aleksej Navalnyj har blivit symbol för det nya Ryssland. När oppositionspolitiker som Boris Nemtsov och Garri Kasparov bara känns trötta inger Navalnyj hopp om förändring. Han var inte medansvarig för 1990-talets ekonomiska kaos och han har en vitalitet och ett mod i sin kritik av Putins styre som är unikt och som fått miljoner ryssar att återigen engagera sig i politiken.

Borgmästarvalet har därför i hög grad utvecklats till en omröstning om förtroendet för president Putin. Sergej Sobjanins namn står på röstsedeln, men det är mer som representant för Putin och för det korrupta konservativa maktpartiet. I tidigare roller som vice premiärminister och chef för presidentadministrationen var Sobjanin med och grundade Förenade Ryssland och han är fortfarande en av maktpartiets ledande namn.

Juristutbildade Navalnyj har under de senaste fem åren alltså profilerat sig som landets mest högljudde och välinitierade kritiker av Putins regim. Han köpte aktier i en del halvstatliga företag för att därigenom tilltvinga sig insyn i deras bokföring. Han motarbetades förstås men har ändå gjort uppmärksammade avslöjanden som spridits via bloggar, twitter och andra medier.

Navalnyj grundade i december 2010 projektet Rospil, en webbsajt dit vanliga ryssar kunde anmäla eller avslöja olika former av korruption inom statsförvaltningen i samband med offentliga upphandlingar och detta har blivit ytterligare en nagel i ögat på makthavarna.

I samband med de stora protestdemonstrationerna efter avslöjat fusk i parlamentsvalet i december 2011 förde Navalnyj ut sin kamp från bloggosfären till gatan. När över 100 000 protesterande samlades på Bolotnajatorget i centrala Moskva innebar det den största ryska demonstrationen i Ryssland sedan början av 1990-talet. Huvudtalare var Navalnyj med krav på förändring, stopp för korruptionen och Putins avgång. Han myntade också uttrycket »tjuvarnas och bedragarnas parti« om Putins Förenade Ryssland, ett uttryck som slagit rot hos de flesta ryssar.

Aleksej Navalnyj har under de senaste två åren i allt högre grad framstått som Putins fiende nummer ett, men det har inte hindrat honom från att fortsätta sin häftiga kritik. Många tog det därför som ett sätt att stoppa Navalnyj när han i våras anklagades för att – under tiden som rådgivare till viceguvernören i Kirov – ha stulit timmer för ett värde av en halv miljon dollar.

I mitten av juli dömdes han i en internationellt uppmärksammad rättegång till fem års fängelse, vilket skulle ha inneburit ett stopp för hans politiska karriär. Helt överraskande frigavs han ur häktet några dagar senare och fick ett triumfartat mottagande när han med tåg återvände till Jaroslavstationen i Moskva.

Den tillfälliga frigivningen var sensationell och sällsynt i ryskt rättsväsende. Ryska analytiker tolkade det som att Kreml ville ge legitimitet åt valet genom att tillåta Navalnyj att ställa upp i visshet att Sobjanin ändå skulle få över 50 procent som krävs för seger i första valomgången.

Men det handlar sannolikt också om den interna maktkamp som pågår i kretsen kring president Putin. På ena sidan står de så kallade »siloviki«, män i uniform med bakgrund i säkerhetstjänsten FSB eller i det militära. Män med en traditionell sovjetisk syn på hur landet ska styras och de har påverkat Putin att sätta ett snabbt slut på de liberala förändringar som började spira under Dmitrij Medvedevs presidentperiod 2008–2012.

Mot »siloviki« står en grupp mer liberalt sinnande, i första hand ekonomer, som inser att den nuvarande kursen är farlig för Rysslands framtid. De menar att landet får internationell uppmärksamhet för fel saker, som två års fängelse för en protestsång av Pussy Riot i Frälsarkatedralen, som rättsprocessen mot ett antal deltagare i Bolotnajademonstrationen eller den nya antihomolagen som »förbjuder propaganda för sexuella minoriteter«.

De negativa rubrikerna betyder att utländska investerare fortsätter att hålla sig borta och även att ryska affärsmän inte litar på sitt land utan för ut kapital. Bara under andra kvartalet i år var kapitalflykten 15 miljarder dollar och BNP-tillväxten den sämsta på 15 år–1,2 procent.

Därför finns det även i Putins krets män som håller tummarna för Navalnyj. Inte för att han ska bli ny borgmästare i Moskva, men för att han ska få så många röster att det blir en varningsklocka för Putin att den inslagna politiska vägen inte är den rätta. Men framför allt framstår Aleksej Navalnyj som symbol för de många miljoner ryssar som vill att landet ska styras på ett annat sätt än i dag.

Risken är dock att när valkampanjen är över och Sobjanin förklarats som vinnare så avslår myndigheterna (läs Putin) Navalnyjs överklagan och han får fem år i fängelse. Och då står Ryssland återigen utan sin ende utmanare till Putin.

Fakta | Tio år sedan senaste valet

Det är tio år sedan Moskvaborna senast fick välja en borgmästare. Då, i december 2003, fick Jurij Luzjkov nästan 75 procent av rösterna. Året därpå avskaffade Vladimir Putin borgmästarvalet i Moskva och guvernörsvalen i hela Ryssland.

I september 2010 fick Luzjkov sparken av den dåvarande presidenten Dmitrij Medvedev som några veckor senare utnämnde sin tidigare kampanj-ledare Sergej Sobjanin till Moskvas nye borgmästare.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera