Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Krönika

Låt kaffekopparna stå!

När juniora tjejer befordras till mer seniora poster förväntas de fortfarande göra det juniora jobbet. Också.

Min vd-vän satt med företagets årsredovisning och bad sin gymnasiepraktikant om hjälp att häfta kvitton. Praktikanten hade inget att göra men tittade på henne begravd i den besvärliga pappershögen och meddelade, full av härlig självkänsla, att »det är lite under min kompetens« samt att han hellre ville skissa på några idéer.

Vännen och jag garvade gott när hon berättade och sen gick jag på ett möte där samtliga killar i gruppen drog tidigare, hemskt ledsna men de hade lite annat att göra. Det var ju lugnt för jag mejlade en sammanställning av mötet efteråt. Sen frågade jag mig; är det så här strukturer ser ut?

För något tag sen var jag i Lund och träffade en forskare från ett universitet i Storbritannien som skulle hjälpa mig svara på det. I sin granskning av arbetsfördelningen i pr-branschen hade de stött på en intressant strukturell förklaring till att de flesta tjejerna är i botten och killarna är i toppen, med löner därefter.

I stället för att nöja sig med analysen »tjejer skaffar barn« så rotade denne och teamet vidare och upptäckte ett annat krux. När juniora tjejer i takt med ökad erfarenhet befordras eller klättrar uppåt till mer seniora poster förväntas de, eventuellt av både sig själva och omgivningen, fortfarande göra det juniora jobbet. Också. Sköta infomejlen, den dagliga webb-hygienen, boka möten, göra fint och stämma av. Arbetsområdet växer därmed ju högre upp dessa kvinnor klättrar, vilket med tanke på att kvinnor även påstås vara usla på att löneförhandla – eller om det är ansvariga som är usla på att lönesätta jämställt– borde göra chefspositioner rätt svettiga.

De juniora killarna däremot, verkar nästan segla uppåt på den kreativa karrärsstegen i andra änden av precis samma system. Det vill säga, deras avancemang handlar i viss mån om att helt sonika sluta göra juniora grejer (är det vad vi kallar »visa framfötterna«?). Kanske lämna till någon annan, lämpligtvis en tjänstvillig, ickeavancerande, anteckningsförande tjej som enligt systemets regelverk flitigt tar emot. Och då blir min slutsats att hela världen är en pr-byrå, för det verkar som att fler än mina forna branschkolleger fostrats in i det här.

För se er omkring. Vem på jobbet – eller kanske plugget – bokar möten, köper födelsedagspresent till 50-åringen och städar upp? Vem dubbelkollar och tidsrapportrar åt hela gruppen för att det går snabbast så? Vem ser till att det där tjatiga och tråkiga grundgörat hela tiden som genom ett under fixas? Medan andra kläcker en skön idé?

Precis som i alla samtal om strukturer och tendenser som rent generellt verkar kopplade till könsroller så gäller det ju naturligtvis inte alla, och kanske var studien en enda stor slump. Det finns alltid massvis med undantag kring idéerna om män och kvinnor, och förmodligen är just du ett sånt. Men på det hela taget, om vi zoomar ut, känns det ändå inte lite bekant?

För i så fall kommer här den glada nyheten: strukturer kan ändras om vi ändrar vårt beteende. Och om vi vill veta om det här är en struktur eller bara slumpen så är det enda raka att göra lite empiriska studier. Till exempel om alla som vet med sig att de på ren rutin ofta gör andras jobb bara la av. Pang bom bara. Lämnade andras kaffekoppar på bordet. Slutade svara när det ringer på allas dörr, slutade ta anteckningar åt andra. Ni kan väl testa det och återkomma med rapport? Jag sitter här och filar på en riktigt skön idé så länge.

Läs fler av Lina Thomsgårds krönikor.

13 thoughts on “Låt kaffekopparna stå!

  1. Jo skriver:

    Det kanske inte var pga praktikantens kön som hen sa så, utan det där känns mer som en generationsfråga. Idag har de som kommer ut/ska ut i arbetslivet lite andra krav än för 10-20 år sedan. De som kommer ut nu frågar företaget på anställningsintervjun: Vad har ni att erbjuda mig? Istället för som för tio år sedan då företaget frågade den som intevjuades: Vad kan du tillföra företaget?
    Grovt generaliserat såklart, men jag tror att det har med generationer att göra. Jag hoppas bara att tjejerna i den generationen hakar på och står upp för sig själva på samma kaxiga sätt.
    Angående kaffekokning osv: Det är faktiskt inte alltid lätt att ha vettiga avgränsade uppgifter att erbjuda nya personer. Särskilt inte om det krävs uppbackning och diskussion om det arbetet som utförs. Om jag hade varit praktikant idag hade jag gärna kokat kaffe och fixat (också!). Det är icke att förakta den sociala biten man kan tillskansa sig genom de sysslorna. Man lär känna folk (skapar kontaktnät!) och inofficiella strukturer på företaget.
    Hade min praktikant hellre suttit på rumpan än gjort småsaker, hade jag inte gett den personen jobb senare. Vill man inte jobba med de små sakerna, utan tycker att andra ska göra det (och inte heller ser de positiva bieffekterna av småsakerna), så vill jag inte ha den personen i mitt företag.
    Visst ska man ge praktikanter bra saker att utföra, men meningen med en praktik är väl att man ska få en inblick i hela arbetslivet, inte bara de roliga sakerna? Det är faktiskt inte bara roligt att arbeta! 🙂

  2. Tjejer måste hjälpa varandra att komma förbi denna vana/ovana.

  3. Martin skriver:

    Vill man lära sig mer om att koka kaffe så söker man väl praktik hos en barista?

    Jag förstår att det var tagit ur sitt sammanhang och förhoppningsvis fick praktikanten vara med i det arbetet som företaget huvudsakligen sysslar med.

    Det var citat ”Vännen och jag garvade gott när hon berättade” som lämnade en viss bismak. Ska den juniora medarbetaren förvänta sig samma inställning från sin chef när hen ber att få skaka av sig ansvaret för kaffekokning och dörröppning? Ett gott garv bakom ryggen för att hen är full av härligt självförtroende?

  4. Oscar skriver:

    Om jag förstod det hela rätt hade VDn en praktikant, hade lite administrativt arbete den utförde och praktikanten ansåg sig för fin för det? Det är givetvis lätt att vara efterklok men ett svar är ju att VDn som ändå är tveklöst över praktikanten frågar ”Är det lite under min kompetens?”

    Känns ganska otaktiskt för övrigt av praktikanten, en inbjudan att sitta och göra ett arbete tillsammans med VDn som dessutom inte kräver tankekraft. Perfekt tillfälle att komma VDn nära och med möjlighet att prata om lite allt möjligt intressant. Om nu inte vanlig klassisk arbetsmoral räcker?

    En fara dock med analyser av den här typen är att den som söker den finner. Om man på förhand misstänker eller kanske till och med är övertygad om att något är könsbaserat kommer man förmodligen även subjektivt väga de situationer man ser i arbetsplatsen annorlunda, för den med bara en hammare ser alla problem ut som en spik.

  5. Martin skriver:

    Låter för mig som en avancerad version av ”din mamma jobbar inte här” lappen.

    Undrar om inte den som mår sämst av det växande berget med smutsiga kaffekoppar är den som slutade diska dem.

    I mina öron så låter det bara som väldigt dåliga prioriteringar av personen som lägger sin tid på sånt hen inte har betalt för.
    Man gör ju knappast sig själv, kollegorna eller företaget en tjänst om man prioriterar att diska koppar eller köpa födelsedagspresenter istället för att fokusera på sådant som företaget tjänar pengar på och som bidrar till ens egen personliga utveckling.
    Det går knappast att komma med argumenten att man diskar eller tar anteckningar i världsklass när man löneförhandlar.

    Och kudos till praktikanten som vågade stå upp för sig inför VDn som har en sån föråldrad syn på praktik.

    1. Kajsa skriver:

      Martin – är det rimligare att vd:n häftar kvitton själv än att praktikanten hjälper henne med det? Vilket orimligt krav på praktik i så fall. En praktikant ska väl få se alla aspekter av en arbetsplats om det så innebär både kvalificerade uppgifter såväl som kaffekokning.

  6. Ulla skriver:

    Jag häpnar. Är de så dumma att de gör andras jobb får de skylla sig själv! Varför o fridens namn städar man efter andra, ta anteckningar åt andra etc. ??? Skulle aldrig falla mig in

    1. anon skriver:

      Okej, då har du haft en lätt, förstående omgivning? Alla har inte den turen.

  7. Alex skriver:

    Hej!

    Intressant! Hittar ingen referens till forskningen. Har du någon länk eller hänvisning vart jag kan läsa?

    Tack på förhand.

  8. Man skriver:

    Säkerligen en struktur. I mitt fall är det dock tvärtom. Jag gör massa andra kvinnors jobb för att ”det blir bättre” då. Mest för att det handlar om datorer och teknik och då antas det att allt sånt är så enkelt för mig som kille. Skillnaden är att jag anstränger mig för jag vet att dom förväntningarna finns.

  9. Gaby Roseen skriver:

    Så bra och så rätt -tyvärr! MEN med allt det där extra jobbet följer – koll på alla detaljer som gör att man kan ligga steget före. Dvs. om ”man som kvinna” använder det så ger det resultat. MEN det kostar mer för kvinnan i tid än för manliga kollegor att komma till samma position. Tack – ska dela med min dotter som är på väg upp!

  10. Suzanne skriver:

    Problemet med sådana här analyser är att de stannar vid att folk beter sig såhär ”av ren vana”, och inte tittar på varför de fortsätter med det. Människor städar ju inte undan andras kaffekoppar utan någon som helst anledning. Antingen riskerar vi bestraffning om vi låter bli eller så gör vi det för kortsiktig belöning (uppskattning).

    Min erfarenhet är att det oftast handlar om att man som människa på jobbet strävar efter att vara i socialt samförstånd med andra så mycket som möjligt. Man vill välja sina strider. Man försöker förhandla sina villkor hela tiden, och visst kan man pusha tillbaka hårt och konsekvent om dessa ständiga ”småsaker”. Men det är inte kostnadsfritt. Om det hade varit det hade vi inte gjort de här sakerna till att börja med.

  11. Peppe skriver:

    Ja, låt kopparna stå och låt någon annan ta ansvar! Om du vill förändra.

Kommentarer är avstängda.

Video: Erik Fichtelius

»Kristersson kan förlita sig på att SD tycker att Löfven är värst.«

KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera