»Jag är nog en sån där särartsfeminist«

Text: Brita-Lena Ekström

Bild: Elin Björklund

Jag passerar Storgatan i Stockholm på väg till restaurangen. Här huserar näringslivets topporganisation. En skugga av sitt forna jag. Då: härförare av motståndet mot löntagarfonder. Nu: Ett särintresse, enligt förra regeringen. Vad hände på vägen, undrar jag, som under många år bevakat näringslivets intresseorganisationer. Vad kan Svenskt Näringslivs halvårsgamla vd göra för att återuppväcka kampen för de privata företagens väl och ve?

Vi träffas en och en halv vecka innan politiskt kaos bryter ut och extraval aviseras. Carola Lemne greppar vant sina chopsticks och njuter av den thaiinspirerade salladen.

– Jag är uppväxt med sådan här mat. Vår hemhjälp var från Thailand och lagade familjens mat under flera år.

Föräldrarna jobbade heltid och aupair från Asien var inte så vanligt på 1960-talet. När den vuxna Carola berättar om kvinnan, som blev mycket mer än kokerska och barnflicka, förstår man att där växt fram en vänskap för livet.

Carola Lemne är läkaren som började sin karriär som chef inom läkemedelsindustrin, och parallellt med det forskade och blev medicine doktor. Sedan dess har det rullat på med vd-jobb på både Danderyds sjukhus och Praktikertjänst.

I februari gjorde Jens Spendrup, ordförande i Svenskt Näringsliv, sitt famösa uttalande om kvinnlig kompetens. Det finns inte tillräckligt många kvinnor som platsar i börsbolagens styrelser, hävdade han. Feminister av alla de kulörer gick i taket med utrop som »korkat«, »bullshit« och »praktfiasko«. Carola Lemne hade en annan reaktion. Hon avfärdade fadäsen med: »Jens har ju anställt mig.« Hon skrattar vid minnet åt sin kommentar. »Kanske lite väl kaxigt.«

Men visst är hon feminist.  Men inte på det sättet, som det har kommit att betyda i den politiska debatten. Lite för mycket åt vänster. Nej, snarare i betydelsen »rätt till självbestämmande och lika rättigheter«.

– Jag är nog en sådan där särartsfemininist, säger hon mellan tuggorna och verkar tycka att vi nu har avslutat det kapitlet.

Jag påpekar att allt fler kvinnor på chefsposter i näringslivet nu har börjat förespråka kvotering av kvinnor till börs-bolagens styrelser. Vad tycker hon om det och får hon sparken om också hon ändrar sig?

– Du, det kommer aldrig på fråga.

Om jag tolkar henne rätt under vårt lunchsamtal så kommer hennes fokus att ligga på frågan om varifrån arbetskraften ska komma framöver. Det handlar om integration, jobbskapande, kunskap, och i slutändan välstånd.

På kampanjspråk går det under namnet »Ett välkomnande Sverige«.

– Insikten måste växa hos alla, inte bara i de privata företagen och hos arbetsgivarna i den offentliga sektorn utan också i fackliga organisationer och bland politiker. Nämligen att vi inte kommer att klara framtidens utmaningar utan att ta vara på alla de nya människor som kommer till vårt land, oavsett om de är flyktingar eller kommer hit av andra skäl.

Det är mycket som måste ändras, menar hon. Det tar exempelvis för lång tid att få arbetstillstånd.

– Vi måste också kanske tåla att leva med lite större löneskillnader än vi är vana vid, och göra det enklare för unga och invandrare att komma in på arbetsmarknaden.

Som den nya höjdaren i arbetsmarknadens Sverige har Carola Lemne redan klivit upp på scenen. Hon var flitig i Almedalens vimmel i somras. Hon har rykte om sig att snarare älska än sky rampljuset.

Varför är det då så tyst från Storgatan? Den undran hör man titt som tätt.  Dubbelstöten (om restaurangmomsen) däremot undgick väl inte någon under valrörelsen. Varför lyckades en medlemsbransch bättre än huvudorganisationen? Carola Lemne invänder direkt på min beskrivning och kommer med en motfråga.

– Vad är det för fel på många röster i debatten? Visitas kampanj var en succé. Inte tu tal om det. Men vi arbetar också på andra sätt. Den kommunpolitiker som inte vet vad vi säger om vikten av ett lokalt bra företagsklimat finns inte!

En effektivare och bättre integration är alltså vad som står mycket högt på hennes önskelista oavsett färgen på regering. Alltså i princip ett rop på en integrationspolitik, värd namnet.  Kontroversiellt?

– Möjligt, men då tar jag den debatten!

Andra reformer känns igen. Skatter som gör Sverige mer attraktivt för investering och talanger.

– Svenska företag kommer fortsätta att utmanas av konkurrenter i en global värld. Ska vi klara den matchen måste vi öka takten i förändringsarbetet. Det är bråttom.

Carola Lemne låter otålig och frustrerad. Och så den vanliga kritiken om att Arbetsförmedlingen är usel på att koppla ihop jobb med lämpliga personer. Men det gnället har man ju hört från arbetsgivarna i åratal, invänder jag.

– Du skulle höra vad våra medlemsföretag säger, kontrar hon. Jag litar på dem.

Lunch med Fokus | Asiatiskt på Miss Voon

Bjuden på lunch: Carola Lemne.

Aktuell: Tog i maj över som vd för Svenskt Näringsliv.

Åt och drack: Sallad med rökt fläsksida, ingefära, honung med ponzudressing. Drack vatten.

Stod för notan: Brita-Lena Ekström, som åt anka, med sojabönor, chili och limeblad. Drack vatten och rött te.

Var: Miss Voon i Stockholm.