Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren

Motordrivna sprinklers roterar 360 grader och skapar cirkelmönster på fälten vid Columbiafloden mellan Washington och Oregon i USA.

Vetenskap

Jorden i våra händer

Glöm vulkaner och meteoriter. Ny forskning visar att människan är den dominerande geologiska kraften.

Inlandsisen hade nyss smält undan. Temperaturen på jorden steg. Dåtidens jägare och samlare fick uppleva ett landskap i förändring.

Sedan den förra istiden, för 11 700 år sedan, har människan levt i den tidsålder som geologer kallar holocen. Tack vare ett förhållandevis varmt och stabilt klimat har holocen haft en avgörande betydelse för att människor kunde lämna samlar- och jägarlivet och slå sig ner i bofasta jordbrukssamhällen, vilket har varit en förutsättning för vår civilisation.

Åtminstone geologiskt ser nu den tiden ut att vara förbi. Många forskare anser att mänsklig påverkan på jorden nått en sådan omfattning att det har blivit dags att utropa en ny geologisk epok, antropocen.

– Geologiska krafter har fortfarande betydelse. En vulkan eller förändrad solaktivitet kan exempelvis ha stor inverkan på klimatet. Men i många fall är människans egna aktiviteter numera minst lika betydelsefulla som andra geologiska krafter, säger Will Steffen, professor vid Australian National University i Canberra och ledande inom den tvärvetenskapliga disciplin som studerar jorden utifrån ett systemperspektiv.

Denna fredag publiceras nya belägg för att vi gått in i en antropocen tidsålder. Bakom studien ligger forskare vid det internationella forskningsinstitutet IGBP, International Geosphere and Biosphere Programme, samt Stockholm Resilience Centre. Will Steffen och hans kolleger har sammanställt en stor mängd data om mänsklig aktivitet mellan åren 1750 och 2010 och vilken påverkan den har haft på jordens biologiska och geokemiska system.

Jämfört med en liknande sammanställning från 2004, visar det uttunnade ozonskiktet tecken på viss återhämtning. Användningen av konstgödsel, som orsakar stora kväveutsläpp, har åtminstone inom OECD-länderna stannat av. Men de oroväckande globala trenderna kvarstår i allt väsentligt. Av de tolv trender artikeln lyfter fram är det endast jordens medeltemperatur som ännu håller sig inom den naturliga variationen för holocen, konstaterar Will Steffen.

– Ingen av övriga förändringar i ekosystem, energibalanser och stratosfär är naturliga variationer. De har orsakats av människan.

Hittills har jorden haft förmåga att hantera påfrestningar. Men enligt Will Steffen är jorden nu under hård press. Det gäller exempelvis den accelererande utrotningen av djur och växter samt atmosfärens innehåll av växthusgaser. Senast 2050 vet vi om trenderna stabiliserats – eller om mänskligheten ställs inför helt nya prövningar.

– Om kurvorna fortsätter uppåt får vi se kollapser i jordens system. Befolkningen minskar, ekonomier rasar. Genom historien har ett antal civilisationer vuxit sig starka och sen kollapsat. Skillnaden är att nu skulle det ske på global skala, säger Will Steffen.

Ordet antropocen kommer från grekiskans anthropos (människa) och kainos (ny). Begreppet lanserades 2000 av nobelpristagaren i kemi, Paul Crutzen, för att definiera människans storskaliga påverkan på jorden. Sedan dess har begreppet vunnit allt större gehör inom det internationella forskarsamhället – inte minst genom den forskning som Stockholmsbaserade IGBP bedrivit.

Begreppet har även mött kritik. Vissa ifrågasätter om antropocen verkligen är något nytt – »människan har alltid försökt påverka naturen«. Jo, men aldrig förut har människor varit en global förändringskraft, kontrar Will Steffen.

– Det är människor i västvärlden, med ett visst ekonomiskt system, med en viss teknologi och med ett värdesystem som sätter materiell välfärd över alla andra värden som är kärnan i problemet.

Den geologiska tidsskalan sträcker sig över 4,5 miljarder år – från hadeikum, den 500 miljoner år långa tid som inleds vid jordens födelse, till dagens betydligt kortare holocen. Frågan är om tidsskalan nu behöver justeras. Häromåret tillsatte den ansvariga organisationen, International Commission of Stratigraphy, en arbetsgrupp med 37 internationella experter.

– Jorden befinner sig i en övergångsfas. Vissa faktorer talar tydligt för en ny epok, andra faktorer ryms inom det normala för holocen. Vår uppgift är att balansera olika aspekter och göra en helhetsbedömning, säger Jan Zalasiewicz, professor i geologi vid University of Leicester och ordförande i arbetsgruppen.

Gruppen räknar med att lämna sina rekommendationer under 2016. Oavsett om antropocen blir ny officiell tidsålder eller inte, är begreppet användbart och här för att stanna, enligt Jan Zalasiewicz.

– Antropocen får oss att tänka annorlunda om jordens historia och om relationen mellan människor och jorden.

Miljöforskaren Johan Rockström, chef för Stockholm Resilience Centre, har länge ansett att jorden befinner sig i en antropocen tid. Han leder internationell forskning för att definiera globala miljögränser för världens utveckling. I nästa vecka reser han till Davos för att medverka vid World Economic Forum.

– Vi behöver skapa ett nytt utvecklingsparadigm, där vi återkopplar vår ekonomi och våra samhällen till biosfären. I antropocen måste vi övergå till utveckling inom planetens säkra gränser. Det är ett gigantiskt steg, det kommer att ta en generation, men jag är övertygad om att vi når dit.

Med rätt politik finns enligt Johan Rockström fortfarande möjlighet att jorden blir kvar i vad han kallar »en god antropocen«. 2015 blir ett ödesår. Världens stats- och regeringschefer ges för ovanlighetens skull två tillfällen att påverka den globala utvecklingen, dels vid klimattoppmötet i Paris i december, dels i New York tidigare under hösten när FN:s nya hållbarhetsmål ska klubbas.

– Det som händer i år sätter utvecklingsagendan för världen, åtminstone för fem år, men troligtvis tio år framåt.

Skulle antropocen inkluderas i den geologiska tidsskalan, påverkas inte den politiska förändringsviljan nämnvärt, tror Johan Rockström. Men ett formellt besked om att människor är en dominerande kraft på jorden skulle för alltid förändra vår uppfattning om oss själva och vår plats i universum.

– Det skulle innebära att vi måste skriva om alla skolböcker och riva ner alla gamla skolplanscher. På sikt har det enorm effekt på hur vi utbildar våra barn, på humaniora, för vårt ekonomiska tänkande, men också på hur vi talar om moraliska och filosofiska frågor.

jordenshistoria

Klicka på bilden för att göra den större. 

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera