Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Vetenskap

När åker vi?

Förseningar, dödskrascher och tekniska bakslag. Rymdresenärerna kan få vänta.

Det är en av USA:s fattigaste delstater. Känd för atombombens utveckling och möjligen också för konspirationsteorier om utomjordingars eventuella kraschlandning på 1940-talet.

Det är svårt att kalla New Mexico för centrum av någonting. I synnerhet inte samhällena i Sierra County och Dona Ana County där så många som 60 procent av invånarna lever på något av de statsfinansierade välfärdsprogrammen.

Ändå är det just här som medborgarna de senaste åren betalat en speciell skatt för att det i närheten av staden Truth or Consequences, eller »T or C«, ska kunna byggas en miljardanläggning för rymdturism, kallad Spaceport America.

T or C är med sina 6 400 invånare inte större än Arvidsjaur, men i brist på annat har medborgarna övertygats om att Spaceport America ska forma just ett centrum för en helt ny miljardnäring.

Det var redan 2005 som Richard Branson, grundare av imperiet Virgin, först besökte platsen och förkunnade sitt intresse. Då räknade han med att vara i gång med Virgin Galactics dagliga rymdresor 2007 – för dem som haft råd med biljetten på 1,8 miljoner kronor. 2008 röstade befolkningen ja till skatten för att kunna bygga rymdflygplatsen och 2011 stod den klar.

Branson

Stora planer. Miljardären och Virgin-grundaren Richard Branson, som ligger bakom Spaceport America, har länge drömt om att komma ut i rymden. Frågan är när, och kanske om, det blir av. 

Huvudterminalen, Gateway to Space, är en fascinerande byggnad med runda former som liksom följer det kuperade landskapet mellan bergen San Andres och Caballo.

Anläggningen blev i och med invigningen historisk som den första i sitt slag, byggd enkom för rymdturism.

Problemet var bara att den primära hyresgästen inte var i närheten av det inflyttningsdatum de lovat. Och av allt att döma dröjer det ett bra tag innan de flyttar in.

Det var på morgonen den 31 oktober 2014 som olyckan var framme. Enligt uppgifter från den amerikanska haverimyndigheten NTSB hade piloterna av någon anledning vikt upp rymdskeppets vingar i formation avsedda för återinträde, fastän de fortfarande accelererade för att ta sig upp.

Den påfrestningen ska ha blivit för stor för rymdskeppet som slets sönder i luften.

En pilot omkom och en skadades i kraschen, som är den andra dödsolyckan i Virgin Galactis korta historia. 2007 omkom en ingenjör i samband med ett motortest på marken.

Om det finns någon ljusglimt för Branson så är det att NTSB funnit Spaceship Twos motor intakt, den som varit det största problemet under åren, enligt de som följt projektet nära.

– Det är ingen hemlighet att det är motorn som tagit tid att utveckla. Det är en hybridraket (en raketmotor med två olika bränslekällor) som de utvecklat själva och det är inte så vanligt, säger Sven Grahn, pensionerad ingenjör som tidigare jobbade på svenska Rymdbolaget och som besökt både Spaceport America och testanläggningen i Mojaveöknen flera gånger.

Han lyfter fram det komplexa med förbränningen i en hybridmotor. Det har experimenterats med flera olika drivmedel eftersom det har varit svårt att få ut en effekt som gör att rymdfarkosten kan stiga 100 kilometer över jorden, vilket räknas som gränsen för rymden.

Trots svårigheterna är han ändå förvånad över att så många år har hunnit gå.

– Det är en besvikelse. Det är ändå tio år sedan prototypen flög, säger Sven Grahn.

Virgin Galactic rapporteras ha sålt omkring 800 biljetter till kommande rymdresor. Kunderna har alla lagt en deposition på omkring 150 000 kronor av den totala summan på 1,8 miljoner kronor.

För den summan är resenärerna, den dagen rymdsatsningen är i full drift, garanterade en rymdresa som varar i några minuter. Bland dem som köpte biljetter tidigt märks kändisar som Leonardo DiCaprio, Tom Hanks och Justin Bieber.

Under tiden väntar Truth or Consequences invånare fortfarande på sin skatteåterbäring i form av utlovade nya arbetstillfällen som den nya industrin skulle föra med sig.

En stark röst för utvecklingen av rymdturismen är svensk. Karin Nilsdotter är Spaceport Swedens vd och delägare. I januari 2007 skrev Richard Branson och svenska Rymdbolaget ett samarbetsavtal som just då lät som ett löfte om att Esrange i Kiruna skulle komma att bli den andra rymdflygplatsen för Virgins Galactics flotta.

Sedan dess har visserligen Rymdbolaget och Spaceport Sweden blivit två olika företag och frågan om att vara etta eller tvåa har fått mindre betydelse. Dessutom har Aabar Investment – ett bolag kontrollerat av Abu Dhabis regering – gått in som stor delägare i Virgin Galactic och börjat planera sin egen rymdflygplats. En gissning är att de skyndar på för att bli näst på tur.

Rymden

Siktar uppåt. Karin Nilsdotter (mitten) och hennes kolleger på Spaceport Sweden ska förvandla Kiruna till ett europeiskt rymdupplevelsecentrum.

Oavsett så driver Karin Nilsdotter outtröttligt frågan om Sveriges medverkan i utvecklingen av rymdturismen.

– Det har tagit längre tid än beräknat, ny teknik är svårt. Men vi har behövt tiden för att förbereda oss, säger hon.

Ett problem är att dagens rymdregelverk skrevs långt innan termen »rymdturism« existerade och nu måste uppdateras.

– Vi har en annan strategi än Spaceport America, där de fokuserat för mycket på att bara vara en rymdhamn och blivit beroende av Virgin Galactic som hyresgäst. Vi vill bygga en bredare verksamhet där rymdhamnen ska vara en katalysator för ett helt ekosystem, med utbildning, forskning och förstås rymdturismen. Det är en miljardindustri som kan medföra tillväxt, nya karriärer för människor och skapa helt nya anledningar att resa till Sverige.

På så vis ska Kiruna undvika att bli ett nytt Truth or Consequences. Enligt Karin Nilsdotter har Sverige optimala förutsättningar, men konkurrensen hårdnar. Hon driver just nu på den svenska regeringen i hopp om att juridiska och operativa riktlinjer ska finnas den dagen något bolag är redo att börja flyga från Sverige.

Bakslaget med dödskraschen till trots, den positiva andan hörs också från Virgin Galactic. De har till exempel en ny farkost som är omkring 65 procent klar, kallad Spaceship Two, Serial No 2. Enligt företagets vd George Whitesides har det varit en tröst för bolaget under den svåra tiden efter olyckan i höstas.

Enligt honom ska testflygningar göras med det nya rymdskeppet till våren 2015, om de får ett nytt godkännande av det amerikanska luftfartsverket, FAA.

Han underströk nyligen i en intervju med AP att Spaceport America fortfarande är företagets första mål och att de har börjat betala hyra motsvarande en miljon kronor i månaden.

En plan för när de betalande turisterna kan få resa står dock fortsatt skrivet i stjärnorna.

Fakta | Privata aktörer som vill flyga till rymden

Xcore. Bolag som har kontakt med Spaceport Sweden och möjligen kan ta upp kampen om att bli först med rymdturism i stor skala, om Virgin Galactics planer skjuts ytterligare på framtiden. Har bara kapacitet att lyfta en passagerare åt gången, men ska å andra sidan kunna göra flera resor per dag.

Virgin Galactic. Störst pr-maskineri, mest pengar och klara avtal med en rymdhamn. Lär av allt att döma bli först med att lyfta vanliga människor (sex åt gången) ut i rymden, trots den tragiska olyckan i oktober.

UP Aerospace. Redan aktiva på Spaceport America i New Mexico, även om de håller till på en mer traditionell raketuppskjutningsplats en bit ifrån den lyxiga terminal där Virgin ska flytta in. De gör bland annat uppskjutningar med avlidna personers aska.

Space X. Entreprenören Elon Musks företag flyger redan till rymden på uppdrag av bland annat Nasa. Det långsiktiga målet för Space X är att människor en dag ska börja kolonisera andra planeter.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera