Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Vetenskap

Tolv är det nya fjortis

Räkna med tidigare tonårsuppror och fler basröster. Men varför kommer puberteten allt tidigare?

Thomaskörens publik brukar vittna om gåshud och rysningar av välbehag. Den tyska gosskören grundades i Leipzig redan 1212 och leddes under knappt tre decennier på 1700-talet av Johan Sebastian Bach, vars musik kören fortfarande framför. Men en sak har förändrats även i en så anrik och traditionstyngd institution som denna: åldern på gosskörens sopraner.

– För tvåhundra år sedan var det inte ovanligt att pojkar kom i målbrottet vid 17- eller 18-årsåldern, något som i dag oftast sker i 15-årsåldern. Samma utveckling kan ses hos flickor. För 200 år sedan var genomsnittsåldern för den första menstruationen 17 år, i dag ligger den strax under 13 år, säger Olle Söder, professor och hormondoktor för barn på Karolinska Institutet.

Flera studier de senaste åren har visat på samma sak: pubertetsåldern sjunker. En studie från 2007, där pojkar från Köpenhamns gosskör undersöktes, visade att målbrottsåldern sjunkit med cirka fyra månader under en tioårsperiod. En annan dansk studie från 2009 visade att under en femtonårsperiod hade flickor börjat utveckla bröst i genomsnitt ett år tidigare.

Olle Söder understryker dock att man inte på ett vetenskapligt sätt kan slå fast att pubertetsåldern i ett längre tidsperspektiv verkligen har sjunkit. För att göra det skulle man behöva bättre och tillförlitligare data att jämföra dagens studier med. Av naturliga skäl saknas oftast detta, även om man till exempel i svenska kyrkoböcker under lång tid antecknade när flickor fick sin första mens.

– Det här är mer komplicerat än vad man kan tro, men visst finns det väldigt tydliga studier där man ser att puberteten de senaste 15–20 åren tycks starta ett år tidigare, i alla fall hos flickor, säger Olle Söder.

Att pubertetsåldern tycks sjunka brukar ges olika förklaringar. De flesta är dock överens om att de förändringar som skett sedan 1700- och 1800-talet beror på en höjd levnadsstandard. Bättre näringsmässiga, psykosociala och infektionsmässiga förhållanden gör att kroppen tidigare blir redo för fortplantning.

Motsatsen, att kroppen till exempel lider av en infektion eller undernäring, gör att reproduktionskanalerna stängs av, vilket till exempel kan leda till att menstruationen hos kvinnor upphör under en tillfällig sjukdomsperiod. Detta är kroppens sätt att skydda sig själv, eftersom en graviditet i ett sådant läge skulle riskera både fostrets och kvinnans liv.

En högre levnadsstandard förklarar alltså att pubertetsåldern i Västeuropa sjönk fram till 60- eller 70-talet. Men de senaste decennierna har pubertetsåldern fortsatt att sjunka, trots att vår levnadsstandard har legat kvar på en i stort sett oförändrad nivå, något som oroat forskare och fått dem att se sig om efter andra förklaringar. En som diskuterats är kemikalier i vår närmiljö.

– Vi vet att både vuxna och barn i dag har en mängd kemikalier i sina kroppar och vi vet att dessa inte fanns för till exempel hundra år sedan. Många av dessa kemikalier är hormonstörande och vid experiment på försöksdjur så ser man att de ger effekter på djurens reproduktionssystem, säger Olle Söder.

Däremot menar han att man, återigen, inte på ett vetenskapligt sätt verkligen kan säga att dessa kemikalier är orsaken till en sjunkande pubertetsålder.

Även kulturella orsaker brukar användas för att förklara fenomenet. Kritiker talar om en sexualiserad populärkultur där den mer eller mindre nakna Kim Kardashian och den twerkande före detta Disney-stjärnan Miley Cyrus blivit förebilder som även små barn identifierar sig med. Även reklam innehåller ofta sexualiserade budskap.

Hillevi Ganetz är medieforskare och professor i genusvetenskap vid Stockholms universitet och hon tycker att det är svårt att säga om dagens sexualiserade samhälle är en av orsakerna till att pubertetsåldern sjunker. Och ännu svårare att bevisa vetenskapligt.

– Klart är i alla fall att barn påverkas mer av sin närmiljö, till exempel skola och kompisar, än av media och reklam. Samtidigt är ju media en spegel av samhället i övrigt.

Dessutom påpekar hon att rent kroppsliga förändringar inte uteslutande hänger ihop med biologi, något som även Olle Söder håller med om.

– Det är möjligt att exponering för sexuella budskap, från till exempel reklam, kan påverka pubertetsstarten, eftersom centra i hjärnan som styr puberteten skulle kunna aktiveras i den riktningen, säger han.

Så vad blir då konsekvenserna av en sjunkande pubertetsålder och ett samhälle där barn beter sig som tonåringar?

Till att börja med finns det medicinska följder. Studier visar bland annat på ett samband mellan tidigt inträde i puberteten och bröstcancer för kvinnor och prostatacancer för män. Att komma in i puberteten betyder också att man blir bemött på ett annat sätt av vuxenvärlden. En brittisk studie slog nyligen också fast att risken för att bli sexuellt utnyttjad är högre för de som kommer tidigare in i puberteten.

I dag flyttar vi dessutom hemifrån senare, vi väntar med att bilda familj, tar sabbatsår och reser jorden runt, satsar ofta senare på karriären och verkar på det hela taget träda in i vuxenvärlden i en högre ålder. Så samtidigt som ungdomsfasen börjar tidigare pågår den också längre.

Fakta | Detta kan förklara en tidigare pubertet

Höjd levnadsstandard. När kroppen mår bra blir den snabbare redo för fortplantning.

Kemikalier. Kemikalier påverkar hormonbalanser, och experiment har visat att försöksdjur snabbare blir könsmogna när de kommer i kontakt med kemikalier.

Fetma. Övervikt gör att flickor kommer tidigare in i puberteten. För överviktiga pojkar fungerar det tvärt om, de kommer senare in i puberteten.

Stress. Vissa studier har visat att problematiska familjeförhållanden gör att barn kommer tidigare in i puberteten. Andra har gett en stressig närmiljö skulden. Detta är dock mycket omstritt: rent biologiskt skulle stress snarare, liksom sjukdom, stänga av kroppens reproduktionsförmåga och senarelägga puberteten.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera