Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Vetenskap

Skärgårdsmysteriet

Vart tog fåglarna vägen? En svensk forskargrupp är något på spåren.

Tystnaden härskar på Sävö klubbar i Trosa skärgård. En kråkas kraxande på avstånd. Spridda små pip från en ensam sädesärla. Annars bara vind och sjö.

– Nu borde det vara fullt tryck. Detta är migreringstider och det ska vara mycket mer liv. Man kan förstås tänka att just nu är fåglarna på andra sidan ön därborta, men jag vet att de inte är där heller, säger Per-Åke Hägerroth, forskningsingenjör och fältansvarig på Stockholms universitet.

Han har arbetat med miljöforskning i skärgården sedan mitten av 1970-talet och har under hela tiden bott i det område han studerar. Först på Sävö, nu i kustsamhället Källvik. Han kan sin skärgård och är orolig och arg över den dramatiska nedgång i djurliv han upplever på första parkett.

– Jag träffar massa folk häromkring som saknar fåglarna, som inte får fisk och som undrar varför inget händer och varför inte myndigheterna gör något. Nu måste vi ta reda på vad de här störningarna beror på.

Ett ljud som knappt hörts alls under den gångna sommaren i skärgården är ejderhonans gock-ock-ock-ock. Det är ett karakteristiskt läte för en åda som fått unge, men i år var det bara 1 av 20 ådor som fick avkomma, enligt preliminära siffror från den räkning Skärgårdsstiftelsen genomfört.

– Det är ett bedrövligt utfall. Varje åda kan ha en kull på tre till fyra ungar. Vi hade väldigt dåligt väder på försäsongen och det påverkar också, men den här utvecklingen har pågått under en längre tid och det ser verkligen illa ut för ejderbeståndet, säger Gunnar Hjertstrand på Skärgårdsstiftelsen.

Samtidigt som många arter har det svårt går det bättre för andra. Några skär som gnistrar vitt i sensommarsolen utanför Sävö visar att skarvkoloniernas spillning fortsätter att prägla skärgårdsmiljön. Men Per-Åke Hägerroth menar att skarven mycket väl snart kan drabbas på samma sätt som ejdern.

– Skarven hämtar maten djupare, men ingen kommer undan i längden, för vi delar alla samma biokemiska processer.

Per-Åke Hägerroth tror att anledningen till varför döden slår omkring sig i skärgården är brist på tiamin, ett B-vitamin som -alla djur behöver få i sig via kosten för att fungera. Han ingår i en forskargrupp på Stockholms universitet som har visat att flera av de fågelarter som minskar i antal har otillräckliga nivåer av tiamin. Vuxna fåglar dör av bristen i sig eller på grund av att symptom som apati och förvirring gör att de inte klarar sig i naturen. Äggen innehåller för lite tiamin för att en unge ska utvecklas och överleva.

Forskargruppen publicerade 2009 en vetenskaplig artikel om saken i den ansedda tidskriften PNAS och målet har sedan dess varit att gå vidare och undersöka vad som orsakar tiaminbristen, men det har varit svårt med finansieringen. Medel från affärsmannen Björn Carlsons stiftelse Baltic Sea 2020 har gjort det möjligt att färdigställa en uppföljning till den första studien. Den väntas bli publicerad under 2016.

– Det jag kan säga nu är att den nya -studien bekräftar och förstärker våra tidigare hypoteser och utvidgar problemet, säger professor Lennart Balk som leder forskargruppen på Stockholms universitet.

Att det marina livet i Östersjön har det svårt är alla överens om och larmen avlöser varandra, men det är svårt att nå fram till konkreta lösningar. Kartläggningar mynnar ofta ut i beslut om ytterligare kartläggningar. Havsmiljöinstitutet konstaterar i sin rapport »Havet 2013/2014« att det står helt klart att den kustnära fisken i Östersjön är påverkad av en eller flera okända miljögifter, men att man inte har resurser till den övervakning som behövs för att hitta samband och se om åtgärder är effektiva.

Tiaminbristen är en tråd som det är möjligt att dra i, men för att gå till botten med vad det handlar om krävs att forskarna listar ut var någonstans det går fel. Det kan handla om att tiaminet störs redan hos växterna och därmed saknas i födan, det kan handla om att molekylen inte kan tas upp av djuren eller att förbrukningen av tiamin av någon anledning ökar i cellerna.

Att vitaminbristen hör samman med trycket på miljön i Östersjön är högst troligt eftersom forskargruppen konstaterat att tiaminhalterna i samma arter på Island är nästan normala, även om de har gått ner något även där. Någonstans i näringsväven finns en okänd miljöfaktor som rubbar de naturliga processerna bakom tiaminets väg från växter till djur.

– Vi hoppas att forskarna kan komma fram till något svar på den här tiaminproblematiken. Även om det inte förklarar allt, så verkar det vara en grundläggande faktor. Kanske kan vi få ett parallellscenario till det som hände på 1960- och 70-talen när vi kunde stoppa DDT och PCB-substanser efter att vi förstod att det var det som dödade havsörn och säl, säger Gunnar Hjertstrand på Skärgårdsstiftelsen.

Per-Åke Hägerroth visar ett övergivet svanbo på Sävö klubbar där äggskal kraftiga som porslin ligger krossade på hällen bredvid redet av svartnad tång. Det tyder på att häckningen återigen har misslyckats och svanarna har givit upp äggen till korparna. Han drar anekdotiska iakttagelser som inte kan klassas som forskning, men som ändå ger en bild av vilken betydelse tiaminbrist skulle kunna ha.

– För några år sedan provade jag att ge svanparet här några tiaminberikade brödbitar. Boet blev tre gånger så stort och hanen försvarade kobben aggressivt och med väsningar som jag inte har hört på länge. I år har jag knappt sett några gråfärgade förstaårssvanar. Förutom inne vid Stockholms ström då, där det finns bröd att äta som gjorts på vitaminberikat mjöl.

Tiaminbrist har förutom hos fisk och sjöfåglar även konstaterats hos landfåglar. Per-Åke Hägerroth tror att den bakomliggande störningen i naturen är större än många tror och att flera arter kommer att drabbas. Tillbaka på bryggan vid fastlandet konstaterar han att för barnens skull så borde vi vara skyldiga att hitta lösningar.

– När jag var knatte låg vi i timmar vid bryggorna och fick hur mycket abborre som helst. Barnen som växer upp här i dag går ner till vattnet med hinkar och håvar och är så förväntansfulla. Sen kommer de tillbaka utan att ha fått någon fisk alls. Det gör ont.

FAKTA | Tiaminbrist kan orsaka fågeldöd

Tiamin eller vitamin B1 bildas i växter och svampar. Djur måste kontinuerligt tillföra tiamin via kosten. Om så inte sker slutar cellernas energiomsättning att fungera.

Brist på tiamin märks med tiden som neurologiska störningar. Beteendeförändringar av olika slag är typiska symptom hos djur. Hos människor uppstår förvirring och irritation, som följs av apati, kramper, förlamning och död.

I Sverige berikas siktade mjölprodukter med tiamin för att människor som ensidigt lever på exempelvis vitt bröd inte ska drabbas av brist.

Alkoholister uppvisar ofta tiaminbrist bland annat eftersom själva alkoholen för-hindrar tiaminet från att tas upp i tarmen.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera