Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren

Saneringsarbete i Peru.

Vetenskap

Den muterade myggans chans

En omstridd genmodifierad mygga kan bli slutet för zikavirusets utbredning.

Bilderna på spädbarn med förkrympta huvuden i famnen på oroliga föräldrar sprider oro. I Brasilien har över 4.000 barn fötts med hjärnskadan mikrocefali det senaste halvåret mot normalt ett hundratal på ett år. Orsaken tros vara zikavirus. Om det är så kommer många fler att drabbas eftersom viruset nu sprider sig explosionsartat över stora delar av de amerikanska kontinenterna.

I förra veckan klassade WHO spridningen av viruset som ett internationellt nödläge. Svenska folkhälsomyndigheten har tonat ner riskerna, medan USA och flera andra länder har utfärdat rekommendationen att inte resa till Syd- och Mellanamerika om du är eller planerar att bli gravid. Detta kan slå hårt mot redan ansträngda latinamerikanska ekonomier och mörka moln tornar upp sig över OS i Rio till sommaren. En sådan situation öppnar för nya lösningar. Som det brittiska bioteknikföretaget Oxitecs genmodifierade myggor.

Eftersom zikaviruset och andra svåra febersjukdomar som dengue, gula febern och chikungunya alla sprids av myggan Aedes aegypti har man i många år försökt begränsa dess förekomst med gifter och kontroll av stillastående vatten. Den genetiskt modifierade hanmyggan erbjuder ett nytt verktyg. När den släpps ut i naturen och parar sig med vilda honmyggor dör avkomman på larvstadiet.

Men genteknik är omstritt. I somras skrev över hundratusen oroliga Floridabor under namnlistor och stoppade Oxitec från att använda myggan i ett projekt mot denguefeber på Key West. I Brasilien är dengue ett betydligt större gissel och där har det gått bättre för företaget. I samhällen där de fick tillstånd att testa sin metod minskade myggförekomsten med cirka 90 procent.

Olle Terenius är forskare på Sveriges lantbruksuniversitet och har följt projektet i Brasilien. Han bedömer att landet kommer att sätta in de genförändrade myggorna i stor skala om sambandet mellan hjärnskadade foster och zikaviruset blir helt klarlagt.

– Kan man visa definitiva effekter på foster på grund av att myggorna sprider zikavirus, då kommer man nog att anse att riskerna är tillräckligt utredda och använda de genförändrade myggorna i hela landet inom kort. Men om det visar sig att zika bara ger influensaliknande symptom tror jag att man avstår från att satsa så stort, säger Olle Terenius.

Risken med att släppa ut genförändrade organismer i naturen är att balansen i ekosystemen kan rubbas. Gener kan spridas med oförutsägbara konsekvenser och arter kan slås ut.

Beslut måste därför vara mycket väl underbyggda. Hur väl kan bero på vad som ligger i den andra vågskålen.

Aedes aegypti, myggan, har plågat Brasilien i generationer. Under 1800- och 1900-talen dog miljoner i gula febern. När man förstod att det var Aedes aegypti som spred den fruktade sjukdomen inleddes en flera decennier lång kamp för att utrota den. 1958 förklarade sig Brasilien fritt från myggan, men det tog inte lång tid förrän den var tillbaka i byar och städer. Nu resistent mot många gifter.

Försöken att begränsa den sedan dess har inte varit speciellt framgångsrika. -Aedes aegypti är anpassad till människor och trivs bland blomkrukor och sopor. En bortglömd liten kapsyl som då och då fylls med regnvatten räcker som kläckningsplats.

President Dilma Rousseff har beordrat ut armén för att sanera och informera, men det är inte många som tror att den åtgärden är tillräcklig för att stoppa zikaepidemin.

Förhoppningarna på ett vaccin mot själva zikaviruset är inte heller stora. Industrin skulle visserligen snabbt kunna få fram kandidater, men testerna kommer att ta lång tid. Inte minst för att det kanske är något i virusets struktur som orsakar fosterskador och eventuellt även andra neurologiska skador. Ett vaccin skulle i teorin också kunna orsaka sådana skador.

Olika länder hanterar situationen på olika sätt. I El Salvador har hälsomyndigheterna, i brist på allternativ, valt att ta fasta på den naturliga immunitet som uppstår vid smitta. Om två år kommer så många människor att ha drabbats av zika att viruset inte längre kan sprida sig, allt färre myggor kommer att bära på viruset och epidemin är över. Den statliga uppmaningen i El Salvador är därför att avstå från att skaffa barn de närmaste två åren.

När liv och hälsa står på spel är avståndet till radikala idéer kortare och utvecklingen kan gå snabbt. Om Oxitecs mygga sätts in mot spridningen av zika och om resultatet blir lyckat kan det bana väg för fler genmodifierade organismer.

– Det är orimligt att tillåta genmodifikation för att få ner antalet myggor i Sverige så att det ska bli lättare att sitta ute på sommaren, men får vi en kraftig epidemi av något som tar många liv, så vill man bara få stopp på det med alla tillgängliga medel, säger Olle Terenius på Sveriges lantbruksuniversitet.

Han forskar själv på att med hjälp av genteknik begränsa malaria, den hälsokatastrof som år efter år dödar två barn i minuten i Afrika. Oxitecs teknik kan inte användas på de annorlunda malariamyggorna, men Olle Terenius undersöker möjligheten att genetiskt förändra en bakterie som trivs i malariamyggornas mage. På så sätt kan man få bakterien att producera ett ämne som är giftigt för malariaparasiten och få bukt med sjukdomen utan att behöva utrota myggorna.

För att detta ska bli säkert måste han kunna visa att bakterien är specifik för malariamyggor, att giftet är specifikt för malaraparasiten och att genen inte sprider sig så lätt till andra bakterier. Sedan återstår dessutom en politisk process. En modifierad bakterie som dödar malariaparasiten måste tillåtas sprida sig över hela Afrika. Då måste alla länder i regionen vara överens.

Utvecklingen inom gentekniken kommer att generera fler idéer och nya genmodifierade organismer i laboratorierna. Inte minst genom den nya metoden Crispr/Cas 9 som gör det betydligt enklare att förändra gener. Det kan rädda miljoner människoliv, samtidigt som riskerna för negativa konsekvenser ökar.

– Crispr/Cas 9 är en fantastisk metod, men den ritar helt om kartan. Det här området kommer att se helt annorlunda ut om fem-tio år och lagstiftningen kommer att ha svårt att hänga med, säger Olle -Terenius.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Ekonomi
Analys / Ekonomi

Den motvilliga skattesänkaren

Budgeten för 2020 sätter punkt för värnskatten från 1995. Vinnarna är rika och män.

Analys / Ekonomi

Sidea: Svenskt bistånd är som ryska dockor

Man kan ägna mycken tid åt att reda ut alla budgetposter, skriver Emanuel Sidea.

Ekonomi

Jan Larsson blir konkurrent till Persson

Jan Larsson, S tidigare valgeneral, går till Handelsbanken – och blir därmed konkurrent till sin förre chef Göran Persson.

Prenumerera