Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Krönika

Här är drogerna ett skämt

På papperspellarna i Berlin kan det stå: »Für die Zigarrette danach«. Ciggen efteråt. Sex, humor och droger i fyra ord.

Så berlinskt: det uppfostrande draget märks knappt, känns inte fördömande. Och det i en stad som på sistone präglats av ökande drog- och våldsproblem, framför allt sedan att metamfetamin har tillkommit.

Så osvenskt: när den gröna förbundsdagsledamoten Volker Beck i början av mars greps med 0,6 gram misstänkta kristaller i fickan avträdde han sina politiska uppdrag. Partiet klandrar förstås. Men på Facebook får denne drogliberala och populära bög både politiskt stöd och mänsklig tröst.

Så lustigt: karln borde ha hållit sig till det vanliga gamla kokainet som man redan år 2000 hittade spår av på 22 av 28 förbundsdagstoaletter, inte till det föga rättvisemärkta underklass- och zombieknarket metamfetmin. Skriver de stora medierna.

Jag frågar Marta, en patrullerande Polizistin som jag är bekant med, om drogläget i stan. Hon svarar att cannabis inte är så mycket att bry sig om, hon har aldrig behövt ingripa i några våldsamma strider inom eller från pårökta gäng. Cannabis är en fridfull och fnissig drog. Svamp eller ecstacy är »bättre för att ha kul, men farligare«.

Marta tillägger att här även finns en klassfråga.

Utbildade ungdomar tänker mer på att få »ett gott jobb än en bra tripp«. Rekreationsknarkande är okej. Men bland outbildade, arbetslösa och fattiga unga män kan gräs och hasch bli en ingång till hårdare och mer riskabla droger. Och hon tycker att det är bra att langarna i parker som Görlitzer Park i hög grad har körts därifrån, så att barn och »aningslösa parkbesökare« slipper se den trafik som ibland även innefattar tyngre droger.

Unga, asylsökande killar i flockar från Syrien eller Afghanistan som dras till Warschauer Straße eller Kottbusser Tor, kanske för första gången fulla på alkohol, kan också ställa till med problem. Inte minst i mötet med en massa dyngraka eller dyngdrogade europeiska besökare med pengar och telefoner.

Ändå låter inte Marta över sig orolig. Berlin hetsar ogärna upp sig. Och var annars ser man utropet »Drink’n’drive!« på reklamskyltar? Vilket avser chartrade spårvagnar med bar och bord för partysugna »Sauftouris«.

Humor och droger i tre ord kan säga mer än folkhemska hälsoinstitut.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera